<p>Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan subjektivt välbefinnande och olika former av sociala relationer bland gymnasieungdomar, om det finns någon könsskillnad samt vilken form av relationer som påverkar subjektivt välbefinnande mest. Studien innefattade 36 gymnasieungdomar och de sociala relationer som inkluderades var relationer till föräldrar, lärare samt vänner. Studien visade på ett positivt samband mellan sociala relationer och subjektivt välbefinnande och ingen könsskillnad i subjektivt välbefinnande förelåg. Olika former av sociala relationer visade på positiva samband i subjektivt välbefinnande bland pojkar respektive flickor. Detta kan möjligtvis bero på att pojkar och flickor befinner sig i olika mognadsstadier under tonåren.</p>

<p>Syftet med vår studie är att beskriva barns syn på hälsa och vad de själva anser att de mår bra av. Vi vill också studera om elevers uppfattningar skiljer sig åt på en skola med hälsoinriktning och på en skola utan någon speciell hälsoinriktning.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att på bästa sätt få fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever från skolår fyra.</p><p>Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras välmående. Eleverna ansåg också att fysisk aktivitet och kost är viktigt för hälsan. Vi såg ingen tydlig skillnad mellan skolorna.</p><p>Slutligen kan vi konstatera att barn är relativt medvetna om vad de mår bra av och har funderingar kring hälsa. Skolorna behöver kontinuerligt arbeta med elevrelationer.</p>

<p>När människan befinner sig i livets slutskede har autonomi, kommunikation, familj och vänner stor betydelse. Platsen för vård blir därför mycket viktig. Platsens betydelse för oss människor innebär inte bara den fysiska miljön. I palliativ vård är det viktigt att platsen inger individen personlig identitet, trygghet och avskildhet. Dessutom bör hänsyn tas till de fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekterna på vård. Syftet med denna studie var att belysa vad platsen har för betydelse för patienten i den palliativa vården. Studien baseras på en litteraturstudie som har analyserats utifrån Evans (2002) modell. Artiklarna är hämtade från olika databaser inom omvårdnadsforskning, sociologiforskning och hälsogeografiforskning. Litteratursökningen resulterade i åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar som analyserats och används i resultatet. Ur analysen framträdde tre teman: socialt i platsen, personligt i platsen och självständighet i relation till platsen. Temat socialt i platsen visade på betydelsen av familjens närvaro och vikten av goda relationer med både den informella och den professionella vårdgivaren. Temat personligt i platsen betonade vikten av personlig identitet, värdighet och känslan av en privat miljö. I temat självständighet i relation till platsen framkom behovet av självbestämmande för att få en meningsfull vardag och en ökad livskvalitet. Detta arbete visar att den palliativa vården bör vårda patienten utifrån en holistisk helhetssyn. Vidare framkommer det att alla aspekter inte alltid blir tillgodosedda. Detta i sin tur tyder på att det krävs fortsatt forskning i ämnet.</p>

<p>Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn där de också lär sig att kommunicera, lösa konflikter, känna empati och medkänsla för andra barn. I leken tränas även barns allsidiga rörelsekompetens vilket krävs för att de ska känna trygghet och stärka sitt självförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken då de inte har en allsidig grundläggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lärare i Idrott och hälsa uppfattar någon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer. Metoden utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex lärare i Idrott och hälsa varav två även är specialidrottslärare. Könsfördelningen är två män och fyra kvinnor. Resultatet visar att lärarna i Idrott och hälsa uppfattar en viss anknytning mellan motorik och sociala relationer då god motorik kan skapa förutsättningar för sociala relationer. Dock belyser intervjupersonerna inte motoriken som den enda faktorn. Barnets personlighet, föräldrarnas stöd och uppmuntran, lärarens arbete i klassen samt tolerans från klasskamrater är andra faktorer som kan ha en anknytning till barns sociala relationer. </p><p>Nyckelord: barn, Idrott och hälsa, motorik, sociala relationer.</p>

Syftet med vår studie är att beskriva barns syn på hälsa och vad de själva anser att de mår bra av. Vi vill också studera om elevers uppfattningar skiljer sig åt på en skola med hälsoinriktning och på en skola utan någon speciell hälsoinriktning. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att på bästa sätt få fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever från skolår fyra. Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras välmående. Eleverna ansåg också att fysisk aktivitet och kost är viktigt för hälsan. Vi såg ingen tydlig skillnad mellan skolorna. Slutligen kan vi konstatera att barn är relativt medvetna om vad de mår bra av och har funderingar kring hälsa. Skolorna behöver kontinuerligt arbeta med elevrelationer.

Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn där de också lär sig att kommunicera, lösa konflikter, känna empati och medkänsla för andra barn. I leken tränas även barns allsidiga rörelsekompetens vilket krävs för att de ska känna trygghet och stärka sitt självförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken då de inte har en allsidig grundläggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lärare i Idrott och hälsa uppfattar någon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer. Metoden utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex lärare i Idrott och hälsa varav två även är specialidrottslärare. Könsfördelningen är två män och fyra kvinnor. Resultatet visar att lärarna i Idrott och hälsa uppfattar en viss anknytning mellan motorik och sociala relationer då god motorik kan skapa förutsättningar för sociala relationer. Dock belyser intervjupersonerna inte motoriken som den enda faktorn. Barnets personlighet, föräldrarnas stöd och uppmuntran, lärarens arbete i klassen samt tolerans från klasskamrater är andra faktorer som kan ha en anknytning till barns sociala relationer. Nyckelord: barn, Idrott och hälsa, motorik, sociala relationer.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan subjektivt välbefinnande och olika former av sociala relationer bland gymnasieungdomar, om det finns någon könsskillnad samt vilken form av relationer som påverkar subjektivt välbefinnande mest. Studien innefattade 36 gymnasieungdomar och de sociala relationer som inkluderades var relationer till föräldrar, lärare samt vänner. Studien visade på ett positivt samband mellan sociala relationer och subjektivt välbefinnande och ingen könsskillnad i subjektivt välbefinnande förelåg. Olika former av sociala relationer visade på positiva samband i subjektivt välbefinnande bland pojkar respektive flickor. Detta kan möjligtvis bero på att pojkar och flickor befinner sig i olika mognadsstadier under tonåren.

Arbetsplatsens inflytande över den stressrelaterade ohälsan kan ses genom samband mellan upplevelser av ett stressfullt arbete och stressymptom, mellan utvecklingen av stressymptom och sjukfrånvaro samt mellan graden av sysselsättning och den stressrelaterade ohälsan. Stress definieras som obalans mellan krav och individens förmåga att hantera dem och uppstår av samma anledningar i arbetslivet. Socialt stöd ifrån kollegor är en av de viktigaste resurserna för att hantera stress på arbetsplatsen.  Syftet med kandidatuppsatsen är att förstå vilken betydelse sociala relationer har för deltagare i ett nätverk av verksamhetsansvariga för deras förmåga att hantera stress. För att besvara syftet genomfördes fem semistrukturerade intervjuer via Skype. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras via en innehållsanalys och tolkas. Studiens huvudresultat tyder på att relationerna inom nätverket bidrar till upplevelser av resurser som kan förhindra att stress uppstår samt påverkar hur de verksamhetsansvarigas förmåga att hantera stress.

Brist på djupare sociala relationer på arbetsplatsen kan leda till lägre social tillfredsställelse och därmed lägre arbetstillfredsställelse. Den här empiriska studien har undersökt om det är någon skillnad i arbetstillfredsställelse mellan kontorsbaserade och fältbaserade läkemedelskonsulter, då möjligheterna till socialt umgänge med kollegor är lägre för fältbaserade konsulter. Hypotesen var att kontorsbaserade konsulter upplever högre arbetstillfredsställelse då de har möjlighet till mer social kontakt med sina kollegor. I studien ingick 112 personer. Signifikant samband uppvisades mellan social tillfredsställelse och arbetstillfredsställelse. Signifikant skillnad uppvisades mellan fältbaserade konsulter och kontorsbaserade konsulter i tre av sex karaktäristika beträffande social tillfredsställelse, dock ingen signifikant skillnad vid en sammanslagning av dessa sex. Ingen signifikant skillnad uppvisades beträffande arbetstillfredsställelse. De fältbaserade konsulterna arbetar mer självständigt vilket kan öka arbetstillfredsställelsen, och deras sociala tillfredsställelse kan istället ha uppnåtts genom social kontakt med kunder.

INLEDNING I samhället kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men också nyktra kan ses som avvikande. I vår kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som används när vi umgås med vänner och bekanta. Alkohol är betydelsefull för många och kan även vara en självklar del i umgänget med andra. De som inte dricker ses därmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som påtvingat utanförskap och ifrågasättande av handlingar och åsikter utdelas då någon bryter mot normen att dricka alkohol. Dessa sanktioner gör enligt den amerikanske sociologen Howard S. Becker (1963) de nyktra till avvikare och, som en följd av detta, inte känner att de är en del av gemenskapen. Även de ritualer som tillhör alkoholdrickandet gör att nyktra personer ställs utanför samhörigheten. Detta gör att många nyktra undviker att till exempel gå på fest, besöka pubar eller gå på släktträffar. Utanförskapet som skapas är dock inte statiskt utan beroende på kontexten. Enligt den amerikanske sociologen Randall Collins (2004) hålls samhället ihop av sociala interaktionsritualer. Dessa ritualer verkar för att skapa och upprätthålla solidaritet, inte minst inom stratifierade grupper och grupper i konflikt, men även inom fredliga grupper. Resultatet av att delta i sociala ritualer är en känsla av medlemskap, självförtroende och en önskan att handla på ett sätt som anses som det moraliskt rätta. Detta resultat bidrar till att en gränslinje uppstår som markerar vilka som tillhör ritualen och vilka som står utanför. Alkoholforskningen i Sverige har mestadels fokuserat på missbruk och konsumtionsmönster. Det har gjorts betydligt färre studier på den nyktra alkoholistens upplevelser av sociala sidoeffekter när det gäller relationer. Etnologen Ingegerd Sigfridsson diskuterar i Självklara drycker; kaffe och alkohol i social samvaro (2005) alkoholhaltiga drycker i termer av normer och avvikelser. Sigfridsson beskriver alkohol som en gemenskapsdryck i en social kontext. Den sociala tillvaron kan uppfattas lättare om man som de andra i gruppen tackar ja till drycken, om man tackar nej kan det kännas obekvämt eller att man avviker från de övriga. Som alkoholist kan man uppfattas som en avvikare då man dricker för mycket och som nykter alkoholist för att man helt tagit avstånd ifrån drycken. Sigfridsson (2005) skriver i sin avhandling att samhörighet och gemenskap kan skapas genom att förtära en dryck tillsammans med någon i en social situation. Detta kan vara en indikation på att gemenskapen i en social kontext är mycket viktigare än vad man dricker, man dricker fastän man inte vill. Ett exempel kan vara att man dricker alkohol trots att man egentligen inte tycker om det, man dricker ändå för att det passar in i den sociala samvaron. Den sociala tillvaron kan bli lättare om man tackar ja till drycken då personen kanske inte vill vara obekväm eller sticka ut. 3 Ingegerd Sigfridsson diskuterar detta i termer av norm och avvikelse. Normaliteten är att servera och dricka dryckerna. Att inte dricka den självklara drycken uppfattas som en avvikelse. Klass och kön kan dessutom relateras till alkoholkonsumtion. Sigfridsson säger att de personer som intervjuades hade en enformig bild av vad kvinnor respektive män eller medelklassen respektive arbetarklassen sägs föredra för drycker. En trångsynt bild är att vin kan betraktas som medelklassdryck medan öl och brännvin uppfattas som arbetardryck. I ett trångsynt perspektiv bortser man från könsperspektivet. Detta påvisas exempelvis genom att arbetarkvinnornas val av vin åsidosätts eller medelklassens mäns val av öl tonas ned. En alkoholdryck är på ett flertal sätt knutet till vad som förknippas vara ett rätt val, både ur ett klass- och könsperspektiv. Kontexten har här en stor betydelse. I en offentlig miljö är det svårare att handla friare än i en privat miljö där man även kan handla mer efter egna önskemål. Dryckesvalet indikerar sociala skillnader: social position och kulturell tillhörighet uttrycks genom vad du dricker, när du dricker och vem du dricker med.