<p>Syftet med vår studie är att beskriva barns syn på hälsa och vad de själva anser att de mår bra av. Vi vill också studera om elevers uppfattningar skiljer sig åt på en skola med hälsoinriktning och på en skola utan någon speciell hälsoinriktning.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att på bästa sätt få fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever från skolår fyra.</p><p>Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras välmående. Eleverna ansåg också att fysisk aktivitet och kost är viktigt för hälsan. Vi såg ingen tydlig skillnad mellan skolorna.</p><p>Slutligen kan vi konstatera att barn är relativt medvetna om vad de mår bra av och har funderingar kring hälsa. Skolorna behöver kontinuerligt arbeta med elevrelationer.</p>

Syftet med vår studie är att beskriva barns syn på hälsa och vad de själva anser att de mår bra av. Vi vill också studera om elevers uppfattningar skiljer sig åt på en skola med hälsoinriktning och på en skola utan någon speciell hälsoinriktning. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att på bästa sätt få fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever från skolår fyra. Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras välmående. Eleverna ansåg också att fysisk aktivitet och kost är viktigt för hälsan. Vi såg ingen tydlig skillnad mellan skolorna. Slutligen kan vi konstatera att barn är relativt medvetna om vad de mår bra av och har funderingar kring hälsa. Skolorna behöver kontinuerligt arbeta med elevrelationer.

Denna kvalitativa studie belyser barns uppfattningar om förskolans inomhusmiljö vilket är studiens syfte. Detta utgör fokus och är en viktig aspekt i denna studie. Motiveringen till ämnet barns uppfattning och barns perspektiv över förskolans inomhusmiljö är att barns röster ska få höras. Intresset föll på hur barn som är fyra till fem år sett på sin omvärld inom förskolans verksamhet. Metodvalet i studien var fokusgruppsintervju som utgjordes av en fenomenografisk ansats. 14 barn på fem olika förskolor har gett sina uppfattningar om inomhusmiljön på förskolan. Deras röster utgjorde grunden för resultatet. Resultatet visade att det är blandade uppfattningar bland barnen. Inget av barnen uttryckte någon negativ uppfattning om inomhusmiljön/rum på förskolan. Resultatet och slutsatsen visade emellertid att barns perspektiv inte alltid anammats. Där barn uttryckte att de inte var delaktiga vid exempelvis utformning av rum, att det fanns vissa begränsningar och regler. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

<p>Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur pojkars och flickors lek på förskolegårdar kan se ut. Vi ville ta reda på med vem, med vad och var barnen leker, samt vilka typer av lekar som dominerar utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med åtta pojkar och åtta flickor i fem- till sexårsåldern från två olika förskolor. Dessa barn intervjuades enskilt och observerades därefter under sin lek på förskolegården. I resultaten har vi sett att det finns skillnader mellan pojkars och flickors lek utomhus. Däremot upplever vi inte att dessa skillnader är lika omfattande som de skillnader litteraturen beskriver gällande inomhuslek. Ett tydligt resultat som kom fram var att barnen helst leker med någon av sitt eget kön. Vi har också upptäckt att barnen redan verkar ha en uppfattning om vad som anses flick- respektive pojkaktigt, eftersom det vid intervjuerna framkom mer könstypiska lekar än vad barnen faktiskt lekte under observationerna.</p>

Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur pojkars och flickors lek på förskolegårdar kan se ut. Vi ville ta reda på med vem, med vad och var barnen leker, samt vilka typer av lekar som dominerar utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med åtta pojkar och åtta flickor i fem- till sexårsåldern från två olika förskolor. Dessa barn intervjuades enskilt och observerades därefter under sin lek på förskolegården. I resultaten har vi sett att det finns skillnader mellan pojkars och flickors lek utomhus. Däremot upplever vi inte att dessa skillnader är lika omfattande som de skillnader litteraturen beskriver gällande inomhuslek. Ett tydligt resultat som kom fram var att barnen helst leker med någon av sitt eget kön. Vi har också upptäckt att barnen redan verkar ha en uppfattning om vad som anses flick- respektive pojkaktigt, eftersom det vid intervjuerna framkom mer könstypiska lekar än vad barnen faktiskt lekte under observationerna.

Barns uppfattning av delaktighet i vården är utforskat, men när det gäller vårdkvalitet är källan till uppgifterna sällan barnen själva. En förutsättning för ett barnperspektiv i vården är att barn själva deltar i utvärderingen. Studier visar att det är angeläget att ta del av åsikter gällande delaktighet i vården då barns uppfattning inte nödvändigtvis överensstämmer med föräldrars uppfattning. Studiens syfte var att undersöka barn och föräldrars uppfattning om barns delaktighet i vården. Två frågeformulär, ett avsett för barn och ett för föräldrar har använts i studien, som genomfördes med kvantitativ metod och med deskriptiv design. Enkätundersökningen genomfördes på barnavdelningar och barnmottagningar vid ett mellanstort sjukhus i västra Sverige. Totalt ingick 19 barn åldern 10-17 år samt 18 medföljande föräldrar i studien. Barn och föräldrars svar indikerar gynnsamma förutsättningar för delaktighet och en majoritet av barnen upplevde sig delaktiga. Dock ses tendenser som pekar på att det föreligger viss skillnad mellan barns upplevelse av delaktighet, relaterat till barnets ålder. Viss diskrepans mellan barns och föräldrars svar kan även skönjas. Att enbart förlita sig på föräldrars utsago om barns uppfattningar anses därför inte tillräckligt. Vidare kartläggning av barns delaktighet i verksamheter riktade till barn är önskvärt. / Children's perception of participation in health care is rarely based on the children’s experiences. A prerequisite for a child-centered perspective in health care is that children themselves participate in evaluations. Studies show that it is important to take part of opinions regarding participation in health care due to the fact that children and parents' perceptions not always are consistent. The aim of this study was to investigate how the child and their parent perceive the child's participation in health care. Two questionnaires, one intended for children and one for the parents were used in the study. The study was conducted using a quantitative method with descriptive design. The survey was carried out in pediatric wards and child clinics at a midsize hospital in western Sweden. 19 children in the age of 10-17 years and 18 accompanying parents participated in the study. Children’s and parents' responses indicate favorable conditions for participation. A majority of the children stated an experience of involvement. However, trends indicate that there is some difference between children's experience of participation, related to the age of the child. Some discrepancies can be discerned between the children’s and the parents' responses. Relying solely on the parents' admission of the child's perception is therefore not sufficient. Further research of children's participation in activities directed to children is desirable.

In today´s Swedish preschools, there are numbers of products in daily use that carry hazard warnings. Some of these products are more accessible than others to pupils. From a safety standpoint, it is important that children understand these hazard pictograms and what they stand for. The aim of this study is to make visible different understandings that children have of hazard pictograms based on their knowledge and individual experience. Within the framework of variation theory, the study surveys variations in five-year-olds´ perceptions and understandings of hazardous chemicals based on their understanding of hazard pictograms. An interview-activity was undertaken among five-year-olds in all the preschools of one selected Swedish municipality. In the interview-activity, four hazard pictograms were selected as the objects of learning. Interviews were conducted with the five-year-olds in order to gain insight into their perceptions and understandings of these pictograms. An analysis of the empirical data allowed for these perceptions and understandings to be distinguished, identified and categorized.  In the result, a total of 19 categories emerged. Only one category specifically emerged as common to all four hazard pictograms. The result also showed that the majority of the five-year-olds were able to relate all four hazard pictograms to warnings of various kinds. What the five-year-olds had previously experienced influenced on how they perceived the hazard pictograms in this study.  From a safety standpoint, it is vital that preschool teachers are aware that children perceive hazard pictograms in various individual ways. Teaching the actual meaning of hazard pictograms is therefore a necessary part of preschool education. / I Sveriges förskoleverksamheter finns ofta produkter märkta med farosymboler av olika slag. Några är mer lättillgängliga än andra i förskolans verksamhet. Det blir därför viktigt att barn har kunskap om faropiktogram och dess betydelse, sett ur en säkerhetssynpunkt. Det är ett problemområde som studien valt att lyfta fram och undersöka, då barns olika uppfattningar implicerar individuell kunskap utifrån vad de tidigare fått erfara. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om olika sätt på vilka femåringar kan uppfatta kemikalier utifrån fyra hälsofarligt klassade faropiktogram. Det variationsteoretiska perspektivet har setts som ett ramverk vilket hela studien grundas utifrån. Frågeställningar har kunnat besvarats genom en intervjuaktivitet, vilket genomförts på alla förskolor i en och samma kommun någonstans i Sverige och berört endast dess femåringar. Faropiktogram är det lärandeobjekt som specifikt använts i intervjuaktiviteten som stöd för att synliggöra hur femåringen uppfattar och därmed erfar de fyra olika faropiktogrammen. Analys av empiri har möjliggjort en urskiljning och därmed en identifiering genom att kategorisera femåringars olika sätt att uppfatta kemikalier, sett utifrån de fyra hälsofarligt klassade faropiktogrammen. Totalt kunde 19 kategorier av uppfattningar genom studien synliggöras, men endast en kategori var återkommande för alla fyra faropiktogrammen. Sammantaget visar resultatet att femåringar i den här studien, övervägande relaterar alla fyra faropiktogrammen till varningar av olika slag. Vad femåringarna tidigare fått erfara påverkade hur de uppfattade symboliseringen av de fyra faropiktogrammen i studien. Barns olika uppfattningar innehåller viktig kunskap som det i förskolans verksamhet blir nödvändigt att se till. Ett faropiktogram kan bli den enda varning ett barn får för att själv kunna avvärja en eventuell fara.