I den här studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat på samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgångspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framträdande på vissa avdelningar i detta företag. Med hjälp av Asplunds (1987) teori har vi ställt oss frågan: hur ser de sociala relationerna ut på detta företag? Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsättningarna för upprätthållandet av sociala relationer och att skapa förståelse för gemenskapens betydelse på den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrågan undersökte vi, utifrån en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck på företaget samt hur de inverkar på relationerna bland personalen. Materialinsamlingen gjordes genom deltagande observation och kvalitativa intervjuer med några av företagets anställda. I resultatet som kommit fram genom vår analys visade det sig att två subgrupper med skilda kulturer fanns på företaget, i form av dag- och nattpersonal, där det förekom sociala relationer i olika stor utsträckning. Bland nattpersonalen var sådana relationer vanligare pga. att denna grupp hade fler pauser i arbetet, då de passade på att socialisera sig. Dessutom var de inte lika styrda av ledningen som dagspersonalen, vilket också inverkade på gruppernas förutsättningar att skapa sociala interaktioner. De teorier vi använde oss av för att analysera materialet ifrån är: Organisationskultur av Mats Alvesson, konkret socialitet och abstrakt socialitet av Johan Asplund, Interaktionsritualer av Collins och Rollteori av Erving Goffman. Genom en hermeneutisk utgångspunkt har vi kunnat förstå på vilket sätt det sociala är sammanvävt med arbetsrelationer, samt sociala relationers betydelse för människors välmående. Vår studie kan bidra med kunskap till framtida socialpsykologisk forskning genom att lyfta fram den sociala dimensionen på stressiga arbetsplatser i likhet med den vi studerat. Slutsatsen av vår analys var att sociala relationer förekom i de båda studerade grupperna, men att den var mer framträdande bland nattpersonalen tack vare deras arbetsmässiga förutsättningar och strävan efter att socialisera sig. / In our thesis, we have been exploring the organization structure at a taxi company and focused on the interaction between labor relations and social relations. A starting point was the experience of one of us that there were social relations prominent in some departments in this company. With the help from Asplund’s (1987) theory, we asked ourselves: How do the social relations at this company look? The purpose of this study has been to contribute with knowledge of how social and work relationships interact, the conditions for the emergence of social relationships and to create an understanding of the importance of a community at this company that we made the study at. The answer to the main question, using mainly an inductive approach and a social psychological perspective, we investigated how the organizational culture was reflected in the company and how it affects the relationships among the staff. Materials were collected through participant observations and through interviews with some of the company’s employees. Results that emerged from the analysis showed that two subgroups with distinct cultures existed at the company: day-and night staff, which had developed social relations to different extents. These types of relations were more common among the night staff, because this group had more breaks during working time, in which they took the chance to socialize. Furthermore, they were not as strictly managed as the day staff, which also affected both groups conditions to create social interactions. The theories we used to analyze the material found is: Organizational Culture by Mats Alvesson in concrete sociality and abstract sociality by Johan Asplund, Interaction Rituals of Collins and Role Theory of Ervin Goffman. Through a hermeneutic starting point, we have been able to understand how the social is integral to labor relations, and how social relations are important for human wellbeing. Our study may contribute with knowledge to future social psychological research by highlighting the social dimension of stressful jobs, like the one we studied. Our conclusion of the analysis was that social relations existed in both studied groups, but most prominent among the night staff, due to their work conditions and aspiration to socialize.

Syftet med studien är att belysa hur äldre människor upplever ensamhet. För att skapa en djupare förståelse om ämnet, användes semistrukturerade intervjuer och nätverkskartor, vid insamling av det empiriska materialet. Totalt medverkade fem respondenter, mellan 77 och 96 år, i studien. Det empiriska materialet har tolkats utifrån den tidigare forskningen om ämnet och fyra olika teorier inom socialgerontologin; aktivitetsteorin, disengagementteorin, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens. Resultatet i studien visar att upplevelserna av ensamhet kan förklaras genom en individs situation eller specifika livshändelser. Resultatet visar också att det finns ett samband mellan det fysiska tillståndet och möjligheten till ett fysiskt socialt umgänge, och att det geografiska avståndet är betydelsefullt för de sociala relationerna. Gemensamt för alla respondenter var att tillit och regelbundenhet i kontakten är viktigt för att känna gemenskap i de sociala relationerna

Syftet med studien är att undersöka förskollärares arbete med sociala relationer och hur konflikthantering undervisas till barn, utifrån förskollärares egna beskrivningar. Vi tillämpar en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer, för att samla in data från nio förskollärare om sociala relationer och konflikthantering. Studien utgår ifrån relationell pedagogik. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med sociala relationer dagligen, det framkommer även i resultatet att förskollärarnas beskrivning om hur de undervisar konflikthantering är på snarlikt sätt. Slutsatsen är att miljön är en tydlig faktor i hur arbete med sociala relationer kan främjas. Leken ses som en viktig del för att undervisa i konflikthantering.

“Nu är det samling...” - En återkommande fras inom olika sammanhang. Genom samlingen kan vi nå en grupp med människor, en längre eller kortare stund. En samling kan se ut på flera olika sätt och kan användas i många olika syften. Samlingen har utvecklats med tiden och designas nu utifrån användarens eget syfte och tankar. Samlingen är något som sker konstant i fritidshemmets verksamhet. Begreppet samling kan dock vara svårt att definiera. Samlingens utformning och syfte kan och bör skifta beroende på fritidshemmets situationsbaserade vardag.  Denna studie har fokuserat på samlingen ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka vad samlingen på fritidshemmet har för betydelse och funktion i verksamheten med följande frågeställningar; Vad ser grundlärarna för syfte med sina samlingar? Hur planeras, struktureras och genomförs deras samlingar? Vad spelar grundlärarnas ledarskapsförmåga för roll i samlingen? I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts genom semistrukturerade intervjuer. Materialet är framtaget genom transkribering och kvalitativ innehållsanalys. I resultatet presenterar vi de valda informanternas tankar och åsikter kring samlingen och hur de väljer att arbeta med den i fritidshemsverksamheten. Detta genom flera valda underrubriker. Grundlärarna som har deltagit i denna studie har en gemensam uppfattning kring det egentliga syftet i samlingen, men arbetar på olika sätt och i olika former med samlingen. Examensarbete för grundlärare fritidshem, 15 hp Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem Ida Johansson, Rebecka Svensson Rehn Samlingens vara eller icke vara?

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk och östrogenberoende sjukdom med en uppskattad prevalens på 5–10% av kvinnor världen över. Sjukdomen kan bland annat leda till dysmenorré, svåra bäckensmärtor, trötthet, subfertilitet och infertilitet. Endometrios kan påverka sociala relationer och arbetslivet negativt, detta i följd med att närstående och omgivningen inte har tillräckligt med kunskap och förståelse för kvinnornas upplevelser. Det är viktigt att sjuksköterskor innehar kunskap om sjukdomen då de kommer möta kvinnor med endometrios oavsett kontext, främst primärvården och akutsjukvården. Om det uppstår störningar eller annan problematik i sociala relationer eller i arbetslivet så kan fysisk och psykisk hälsa upplevas negativt. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av hur sociala relationer påverkas vid endometrios. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. I studien ingick 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: I studiens resultat framgick tre huvudkategorier och sju underkategorier som beskrev kvinnors upplevelser av hur sociala relationer påverkas vid endometrios.Huvudkategorier var; Påverkar nära relationer med tillhörande tre underkategorier; Vikten av förståelse och stöd från personer i nära relationer, Intimitet och sexuellt umgänge försvåras samt Rädsla för framtida barnlöshet. Arbetsrelationer med tillhörande två underkategorier;Brist på förståelse av kollegor och chefer samt Betydelsen av stöd från kollegor och chefer. Socialt sammanhang med tillhörande två underkategorier; Social isolering samt Förlorad identitet och försämrad självbild. Slutsats: Kvinnor upplevde att deras sociala relationer påverkades till följd av endometrios där relationer med respektive, närstående, kollegor och chefer försämrades. Kvinnor upplevde även att de förlorade deras identitet och självbilden försämrades. Det är därför av vikt att hälso- och sjukvården, omgivningen och närstående ges möjlighet till att få mer kunskap och förståelser om endometrios som kan vara stödjande för kvinnornas välbefinnande.

Enligt Sveriges folkhälsoenkät är psykisk ohälsa som bland annat depression och ångest, brist på tillit och sociala relationer vanligt förekommande hos personer med funktionsnedsättning och funktionshinder. För att förbättra den upplevda psykiska och sociala hälsan är deltagandet i fritidsaktiviteter av betydelse. I tidigare studier redovisas att deltagandet i fritidsaktiviteter förbättrar individens fysiska, psykiska och sociala hälsa. Fritidsaktiviteter som innefattar djur är hälsofrämjande på så sätt att det kan minska individens stressnivå, minska ångest och förbättra självkänslan. En form av aktivitet som innefattar djur är fritidsridning och hästunderstödd terapi. Denna studies syfte är att förstå hur funktionsnedsatta och funktionshindrade ryttares hälsoupplevelse, sociala relationer och identitet påverkas av deras hästintresse. Med begreppet hästintresse menas kontakt med hästar och ridning samt stallmiljö. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod med intervjuer. I studien medverkade nio ryttare med olika typer av funktionsnedsättning och funktionshinder. Studiens resultat analyserades utifrån hur identitet skapas i sociala sammanhang samt av individens performativa handlingar. Denna studie visade att kontakten med hästen och det sociala sammanhanget i stallet hade en positiv inverkan på ryttarnas hälsoupplevelse, sociala relationer och identitet. Det som kunde ses var förbättrad upplevd hälsa så som minskad stress och ångest, ökat antal sociala relationer, förbättrad självkänsla samt en stärkt identitet.

Denna uppsats handlar om restaurangbranschen och hotell- och restaurangfacket. Medlingsinstitutet presenterar varje år en rapport som innefattas av statistik om hur den fackliga medlemskapsutvecklingen sett ut under året i olika branscher. Hotell- och restaurangfackets organisationsgrad visade år 2015 28 % vilket gör hotell- och restaurangfacket till Sveriges minsta fackförening. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ ansats och syftar till att förklara hotell- och restaurangfackets utmärkande organisationsgrad. Denna förklaring söker vi genom att undersöka sociala faktorer inom restaurangbranschen och var restaurangarbetaren förankrar sin trygghet samt hur trygghetsförankringen kan förstås. Empirin samlas in via semi-strukturerade intervjuer vilka utgår ifrån följande teman: trygghet, sammanhållning, lojalitet, flexibilitet och attityd till hotell- och restaurangfacket. Som teoretisk ansats har vi valt att använda oss av sociologen Karl Polanyis och hans förklaring om det inbäddade samhället. Vår studie tyder på att stark social sammanhållning inom restaurangbranschen uppfyller individens trygghetsbehov i tillräcklig utsträckning för att ett fackligt medlemskap är att betrakta som överflödigt. Eftersom restaurangarbetarens trygghetsbehov redan uppfylls av de sociala relationerna inom restaurangbranschen så blir det inte rationellt för restaurangarbetaren att ansluta sig till hotell- och restaurangfacket. / This paper is about the hospitalityindustry and hotel and restaurant union. Mediation Office presents an annual report contained statistics on union membership trends during the past year in various industries. In 2015 the hotel- and restaurant union organization rate showed 28 % which makes the hotel- and restaurant union Sweden's smallest union. The essay is based on a qualitative approach and aims to explain the hotel- and restaurant union peculiar degree of organization. This explanation we seek by examining social factors in the hospitalityindustry and where restaurantworkers anchor their security and how the security anchor can be understood. The empirical data collected through semi-structured interviews, which are based on the following themes: security, shared attitude, loyalty, flexibility and attitude to the hotel and restaurant union. As a theoretical approach has been chosen to use the sociologist Karl Polanyi and his declaration of the embedded community. Our study suggests that strong social stance shared in the restaurant sector meet individual security needs adequately to a union membership is regarded as superfluous. Since the restaurant worker's securityneeds are already met by the social relations within the hospitalityindustry it will not be rational for restaurant workers to join the hotel- and restaurant union.

<p>Självmord och självmordstankar förekommer i högre utsträckning bland läkare än i andra yrkesgrupper. Sociala relationer är enligt studier viktigare för kvinnor än för män i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, är viktigare i kopplingen till självmordstankar för kvinnor än för män. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bäst förklarar självmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nära signifikant mellan män och kvinnor. Dessa var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intressen, att inte uppmuntras att tänka ut sätt att förbättra arbetsplatsen, samt nära signifikant; att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. De variabler som bäst förklarade självmordstankar för kvinnor var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intresse, ej regelbundna möten, trakasserier, och att motstridiga krav ställs från en eller flera personer. Motsvarande för män var att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut.</p> / HOUPE-projektet

Syftet med den här studien var att undersöka hur sociala relationer med fokus på lekens betydelse utifrån barnens perspektiv ser ut på två olika verksamheter i södra Sverige. Syftet definierades utifrån våra tre frågeställningar där vi som sagt har utgått från barnens perspektiv för att se vad de ansåg och tänkte om begrepp som gemenskap, utanförskap, sociala relationer och kön. Den forskningsmetoden vi använde oss av var kvalitativ data där intervjuer stod i fokus. Sammanlagt valde vi ut 10 barn från två olika verksamheter som fick ställa upp på intervjun. Barnens svar vi fick utifrån intervjuerna spelades in för att sen kunna transkribera, kategorisera och analysera. Studiens resultat visade att majoriteten av barnens svar hade delade åsikter och tankar om gemenskap, utanförskap, sociala relationer och kön. Barnen lät positiva till större grupper och blandade kön när det kom till gemenskapen. När det kom till utanförskap var barnens svar vänliga och omtänksamma då de alltid försökte tänka på hur andra barn i närheten mådde och hade det på fritidshemmet. Studien visar att med hjälp av leken skapar barnen nya vänner och sociala relationer överlag.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att belysa innebörden av sorgeprocessen och betydelsen av sociala relationer hos en grupp personer som förlorat sin livspartner. Empirin har tolkats utifrån den kunskapssociologiska teorin av Berger och Luckmann (2011) och visar att de efterlevandes sorgeprocess innebär en livsomställning i form av en växlingsprocess vilken föregås av en resocialisation. I livsomställningen sker en växling mellan den efterlevandes tidigare liv och det nya livet som innebär att den sorgdrabbade individen behöver hitta ett nytt perspektiv på sin nya tillvaro som kräver en omtolkning av såväl sina sociala relationer som sin identitet. Resultatet visar att sorgeprocessen är en omfattande och komplex livsomställningsprocess i vilken sociala relationer har en avgörande roll eftersom anpassningen till de efterlevandes nya verklighet sker i relation till såväl andra människor som i relation till sig själva. Livsomställningen som den efterlevande genomgår i sorgeprocessen kan skildras som ett byte av världar där det sker en växling mellan livet före och efter dödsfallet (jfr. Berger &amp; Luckmann, 2011).