<p>This study aims to examine how the students ethnic background affects them in their social relationships at school. The main research questions in this study have been: </p><ul><li>How does the ethnic background of students affect there social relationships with their friends at school?</li><li>How does the identity creates and develop in the context of social relationships?</li><li> What significance does the language that is spoken hold in the social relationships of the children</li></ul><p>The main research questions have been investigated based on the students perspective, where the two main methods were individual interviews and observation on the schoolyard during recess. The interviews and observations where carried out at eight informants with three different ethnic backgrounds. The three ethnic backgrounds were Swedish, Somali, and Syrian.           </p><p>The results of the study showed in the interviews that no one of the informants differentiated themselves from their friends who came from different ethnic backgrounds from which they did, they did not categorize themselves based upon their ethnicity. However, worth emphasizing is that the observations showed that what the students said in the interviews was not always, what happened in practice. The conclusion of this study is that ethnicity does not affect the students when choosing their friends, at least not in the same proportion as language does. In addition, the choice of friends was more affected by the residential area, which the informants lived in, more so than by their ethnic background. </p>

Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats är att studera vad det finns för faktorer som påverkar sociala relationer i elevgrupper. Jag vill även ta reda på om lärare tycker att det är viktigt att upprätta goda sociala relationer bland elever och varför de i så fall anser det viktigt. För att få veta detta har jag gjort en empirisk kvalitativ studie där jag intervjuat lärare samt observerat elevgrupper. Jag har gjort min studie i grundskolans tidigare år. Undersökningen har resulterat i ett flertal olika faktorer som påverkar det sociala klimatet i elevgrupper både positivt och negativt. Bland annat har enskilda elever i elevgrupper stor betydelse för det sociala klimatet. Det har även visat sig att hemmet har en stor betydelse samt att läraren kan påverka klimatet i elevgrupper. Jag redovisar i uppsatsen flera faktorer utöver dessa som påverkar de sociala relationerna bland elever. Jag förklarar även varför dessa faktorer är främjande eller rubbande för det sociala klimatet. Alla lärare som ingått i min undersökning anser de sociala relationerna som ytterst viktiga att arbeta med i skolan. Genom mina intervjuer har jag bland annat fått veta att det är viktigt för att det övriga arbetet i skolan ska fungera. Jag redovisar i uppsatsen även fler anledningar till varför det viktigt att upprätta goda sociala relationer mellan elever.

Apoteket AB har sedan 1970 genom sitt avtal med staten haft ensamrätt på försäljning av läkemedel i Sverige. Detta monopol kommer att slopas år 2009, vilket innebär att Apoteket AB kan komma att konkurrera med andra aktörer om såväl kunder som arbetskraft. Den kommande konkurrensen påvisar vikten av att Apotekets anställda känner arbetstillfredsställelse och inte byter arbetsgivare när andra aktörer dyker upp på marknaden. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka faktorer som inverkar på de anställdas arbetstillfredsställelse vid undersökta apotek. Vidare undersöktes hur faktorernas inverkan skiljer sig på de undersökta apoteken samt skapar förutsättning för upplevd arbetstillfredsställelse. I undersökningen har vi avgränsat oss till fyra fallstudieenheter bestående av ett centrum- och tre samhällsapotek. För primärdatainsamlingen utfördes en enkätundersökning med apotekens anställda samt intervjuer med respektive apoteks- och apoteksområdeschef. I vår undersökning har vi kommit fram till att de faktorer som inverkade positivt på de anställdas arbetstillfredsställelse vid de fyra undersökta apoteken kan sammanfattas som: möjlighet att se resultat av sitt arbete, känna kontroll och ansvar över sin arbetssituation, ha en öppen kommunikation med sin chef, trivas på sin arbetsplats samt anse sig ha ett intressant och utmanande arbete. De faktorer som majoriteten av respondenterna var missnöjda med och inverkar därmed negativt på arbetstillfredsställelsen berör organisationens personalpolitik. Vissa skillnader påvisades i jämförelsen av undersökningens resultat från centrum- och samhällsapoteken. Resultatet har visat att respondenterna från samhällsapoteken har mer förutsättningar att känna arbetstillfredsställelse eftersom de var nöjda med fler faktorer som inverkar positivt på arbetstillfredsställelsen. Dessa faktorer berörde tillfredsställande kommunikation mellan medarbetare, informativt stöd, feedback angående arbetet samt förståelse för ledningens mål.

Forskning har visat att det är flera faktorer som har betydelse när en person vill förändra sitt liv och avbryta ett missbruk av alkohol och droger, dels faktorer i personens omgivning dels hos individen själv. Syftet med denna studie var att finna de faktorer i privata livet eller behandling som får en person att vilja lämna ett missbruk av alkohol och droger, samt belysa hur en sådan process ser ut.Undersökningen baseras på tre intervjuer. Det insamlade materialet tolkades och jämfördes med tidigare forskning. Resultatet i studien visar att negativa konsekvenser tillsammans med att man som missbrukare har nått en personlig botten är viktiga faktorer för att komma till beslut och vilja lämna ett missbruk. Relationer, dvs. stödet från betydelsefulla personer i nätverket är en annan betydelsefull faktor för att kunna bryta upp från missbruket, samt att flytta från hemstaden och bryta med gamla vänner. Vidare har en inre förändring och ett nytt synsätt på livet varit betydelsefullt.

Uppsatsen grundar sig på en diskursanalytisk undersökning av det hälsofrämjande arbetets struktur och förhållningssätt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som på ett eller annat sätt arbetar med hälsofrämjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, Folkhälsoinstitutet(Fhi), Hälsofrämjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Älvsborgs Sjukhus(SÄS). Jag utförde även en undersökning på individnivå, där anställda på SÄS fick uttrycka åsikter och tankar om hälsa och hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hälsofrämjande arbetet. Det hälsofrämjande arbetet är uppbyggt kring tvärvetenskaplig forskning men fokuset på hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus på det samhällsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmärksammas och bidrar till utvecklingen. Individens vardagsliv, ansvarstagande, valfrihet och sociala relationer är i fokus för att det hälsofrämjande arbete ska nå ut samt få betydelse och verkan i samhället. Detta är även områden som är centrala inom den sociologiska forskningen. Kort sagt är sociologiska studier viktiga för att implementera det hälsofrämjande arbetet. Men de har också varit viktiga för att utveckla de evidensbaserade metoder som har utformat det hälsofrämjande arbetets struktur och tillvägagångssätt. Nyckelbegrepp: hälsa, institution, sociala relationer, kommunikation, samspel, ansvar, livsstilsval och vardagsmakt.

This study aims to examine how the students ethnic background affects them in their social relationships at school. The main research questions in this study have been:  How does the ethnic background of students affect there social relationships with their friends at school? How does the identity creates and develop in the context of social relationships?  What significance does the language that is spoken hold in the social relationships of the children The main research questions have been investigated based on the students perspective, where the two main methods were individual interviews and observation on the schoolyard during recess. The interviews and observations where carried out at eight informants with three different ethnic backgrounds. The three ethnic backgrounds were Swedish, Somali, and Syrian.            The results of the study showed in the interviews that no one of the informants differentiated themselves from their friends who came from different ethnic backgrounds from which they did, they did not categorize themselves based upon their ethnicity. However, worth emphasizing is that the observations showed that what the students said in the interviews was not always, what happened in practice. The conclusion of this study is that ethnicity does not affect the students when choosing their friends, at least not in the same proportion as language does. In addition, the choice of friends was more affected by the residential area, which the informants lived in, more so than by their ethnic background.

Syftet med studien är att beskriva om och i så fall hur individer med ADHD stigmatiseras (stämplas). Vi kommer att undersöka om det finns någon påverkan i individens sociala relationer och hur denna påverkan kan kommer till uttryck. Vår studie använder sig av tre teman; stigmatisering (stämplingen), sociala relationer och arbete. I den tidigare forskning visar vi hur olika grupper av individer stigmatiseras i samhället. Studien använder sig av Goffmans teorier om stigmatisering. Vi har även tittat närmre på Howard S. Becker han talar istället om stämpling och etikettering, vi gjorde ett val mellan dessa två teoretiker och valde Goffman. Goffmans stigmatiseringsteori passar vår studie bra när det gäller vårt syfte och frågeställningar. Vi använder oss utav en hermeneutisk utgångspunkt. Hermeneutiken är ett verktyg som hjälper forskarna att förstå och lyfta fram individers olika upplevelser. Vår empiri består av nio intervjuer; varav åtta av dem har diagnosen ADHD och är i åldern 19-38 och den nionde är en hjälpare från arbetsförmedlingen. Hjälparen arbetar med individer som har funktionshindret ADHD. I vår slutdiskussion kan vi tolka det så att våra respondenter uttrycker att de har upplevt stigma av något slag. De tolkningar som vi har gjort genom de svar som respondenten har lämnat till oss ligger till grund för en ny förståelse när det gäller vuxna individer med ADHD. När vi tolkar och tar fram det existentiella i frågan om sociala relationer tolkar vi att detta innebär svårigheter för dessa individer med funktionshindret ADHD. För att vi ska kunna lyfta fram det personliga i varje svar krävs det att forskarna är öppna och lyhörda så att inget går förlorat. När vi gör vår tolkning när det gäller den sociala sfären samt på arbetet möter vi individen på den nivån han/hon befinner sig på.

Abstrakt Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsätts till internetanvändande tas från sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvändande har någon inverkan på tillgången till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillämpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvändande tar tid från sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvändande kan ha en effekt gällande tillgången på socialt kapital. Däremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgången på socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvändande. Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter.

Självmord och självmordstankar förekommer i högre utsträckning bland läkare än i andra yrkesgrupper. Sociala relationer är enligt studier viktigare för kvinnor än för män i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, är viktigare i kopplingen till självmordstankar för kvinnor än för män. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bäst förklarar självmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nära signifikant mellan män och kvinnor. Dessa var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intressen, att inte uppmuntras att tänka ut sätt att förbättra arbetsplatsen, samt nära signifikant; att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. De variabler som bäst förklarade självmordstankar för kvinnor var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intresse, ej regelbundna möten, trakasserier, och att motstridiga krav ställs från en eller flera personer. Motsvarande för män var att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. / HOUPE-projektet

Aktuell äldreforskning visar att det finns ett starkt stöd för att sociala relationer har ett positivt samband med äldres livskvalitet. En form av förebyggande hälsoarbete är att skapa och främja olika former av sociala mötesplatser för äldre där de kan uppleva meningsfulla möten med andra människor. Närtrafiken är en offentlig miljö där äldre resenärer regelbundet möter andra passagerare och förare. Syftet med studien är att analysera vilka förutsättningar för meningsfull social interaktion som finns i närtrafiken och därigenom nå förståelse för närtrafikens betydelse för äldre resenärers möjligheter till sociala möten i den urbana miljön. Studien ämnar besvara följande frågeställningar: Vilka mönster av social interaktion förekommer i närtrafiken? Hur upplever de äldre resenärerna den sociala interaktionen i närtrafiken? Hur kan närtrafikens offentliga rum beskrivas? Analysen sker med hjälp av teoribidrag från främst symbolisk interaktionism, Erving Goffmans rituella ansats samt teorin om interaktionsritualer. Studien bygger på deltagande observation och intervjuer med tio äldre resenärer i två närtrafiksområden: Gubbängen/Svedmyra och Lidingö. Resultatet visar att de främst förekommande sociala interaktionsmönstren i närtrafiken är s.k. interpersonella ritualer som hälsnings- och konversationsritualer. De sociala relationerna mellan resenärerna kan beskrivas som s.k. svaga band och s.k. känslomässiga-sekundära relationer. Relationen till föraren upplevs som särskilt betydelsefull och kan beskrivas som s.k. känslomässig-sekundär relation. Närtrafikens offentliga rum kan beskrivas som en informell social mötesplats som delar många av den s.k. tredje platsens egenskaper och är en miljö där interaktionsritualer kan skapas. Resultatet ger ett visst stöd för att lyckade interaktionsritualer har ägt rum i närtrafiken.