Bakgrund: Sociala relationer på arbetsplatsen har en visad påverkan på trivsel och välbefinnande hos de inom arbetsplatsen. Det har i tidigare forskning setts ett samband mellan lojala underordnade som stannar längre inom företaget, med överordnade som uppskattar sina underordnade. Syfte: Studien belyser forskningen angående de sociala relationernas påverkan på trivsel, välmående och delaktighet. Hur man undviker och bemöter konflikter inom arbetsplatsen och hur detta påverkar deras upplevelse på arbetsplatsen. Metod: Det är en kvalitativ fallstudie med sju informanter, både män och kvinnor i åldern 20 till 60 år. Studien genomfördes på ett företag i Mellansverige. Resultat: I resultatet kunde vi se att de sociala relationerna på arbetsplatsen hade en stor påverkan på de anställdas välbefinnande och arbetstillfredsställelse. Samtliga informanter som deltog i studien hade valt att lämna arbetsplatsen om de inte upplevde att det fanns möjlighet till goda sociala relationer. I studien framkom det även att relationen mellan överordnad och underordnad påverkade arbetsinsatsen och motivation avsevärt, även om arbetet i sig var tillfredsställande så ansågs de sociala relationer som betydelsefullare. Konklusion: Kommunikation var den tydligaste och mest avgörande anledningen till vad som utgjorde en bra och trivsam arbetsplats.

Facebookanvändandet ökar i alla åldrar i Sverige. 2010 var hälften av alla svenskar med i ett eller flera sociala nätverk (Findal, 2010). Användarna skickar meddelanden, skriver statusuppdateringar, laddar upp bilder, planerar evenemang och chattar med sina Facebookvänner som ofta består av en blandning av familj, släkt, vänner och ytligt bekanta. Med tanke på blandningen av Facebookvänner uppstår frågan om hur de sociala relationerna ser ut och fungerar på Facebook. Skiljer de sig från fysiska sociala relationer och i sådant fall på vilka sätt? Tidigare forskning i ämnet visar att på Facebook kommunicerar vi ofta med personer som vi är ytligt bekanta med. Fem högaktiva Facebook användare har intervjuats inför denna studie. Resultatet av studien visar att informanterna bland annat använder Facebook till att chatta, skriva och skicka meddelanden och att skriva statusuppdateringar. De kommunicerar ofta med personer som de har svaga band med eller inte har möjlighet att träffa ofta fysiskt. Facebookvännerna är en blandning av nära vänner, bekanta och familj och släkt. Denna blandning av vänner leder till att informanterna är restriktiva med vad de skriver och vilka bilder de väljer att ladda upp på Facebook. Samtidigt så upplever informanterna att det kan vara lättare att kommunicera på Facebook än i den fysiska verkligheten, genom att informanterna ges möjlighet att vara mer eftertänksamma där än i den fysiska verkligheten.  Kommunikationen på Facebook är inte tidsbunden och interaktionen mellan informanterna sker inte alltid vid samma tidpunkt. Studien visar att deras användande av Facebook inte minskar deras fysiska sociala relationer utan i vissa fall kan öka dessa. Informanterna i studien upplever Facebook som användarvänligt och anser att layouten och upplägget är lätta att förstå.

Det övergripande syftet med denna studie är att ta en närmare titt på hur personer diagnostiserade med Aspergers syndrom upplever att ens sociala relationer fungerar i vardagen utifrån deras eget perspektiv. Studien utgår ifrån material som hämtats in ifrån diverse bloggar respektive forum ute på internet. Som teoretisk bakgrund till forskningen används stämplingsteori samt Erving Goffmans stigma-teori. Analysmetoden som används är Grounded Theory, där det insamlade internet-materialet kodas för att sedan delas upp i olika kategorier. Utmärkande kategorier i studien är bland annat:Känslan av att vara missförstådd, frustration över att missuppfattas samt även depression. Studien diskuterar även olika strategier som skapats för att, ifrån samhällets sida, förebygga eventuella sociala problem innan dessa uppstår. Jag kommer även ta en titt på de positiva aspekterna av diagnosen.

Syftet med studien är att skapa en förståelse och kunskap om barns inneslutning och uteslutning i leken samt vilka strategier de använder för detta. Syftet är även att belysa barns egna uppfattningar om detta fenomen. Detta är en kvalitativ studie där vi använt oss av två metoder, deltagande observationer och intervjuer i fokusgrupper. Resultatet visar att barn använder olika relationsstrategier när de inne-och utesluter varandra i leken. De är medvetna om vilka strategier som ger tillträde till leken vilket kan skilja sig från hur de går tillväga i verkligheten. Barn är ofta medvetna om hur man bör göra i leken då ”alla får vara med”, men att de inte alltid kan upprätthålla den koden. Barn uppfattar uteslutning som något de själva utsätts för, men inte själva bidrar till. Studiens resultat har gett oss en djupare kunskap om och förståelse för vilka relationsstrategier barn använder sig av och hur de inne- och utesluter varandra i leken.

I denna studie studeras koloniträdgårdens roll för kolonilottsägare med fokus på sociala aspekter. För studien knyts teorier kring platsskapande, överbryggande socialt kapital och gruppsammanhållning till resultat av 10 kvalitativa intervjuer och en deltagande observation av en utvald koloniträdgård, i enlighet med Grounded Theory. Ett urval av teman som kretsar kring sociala aspekter görs utifrån tolkningar av intervjuerna och diskuteras sedan för att belysa vilka faktorer från litteraturen som återfinns hos den studerade koloniträdgården. Studien visar att koloniträdgårdar är platsskapande samtidigt som de är en kontext för social kontakt med familj, vänner, grannar och medkolonister. För de tre teman vi har undersökt: sammanhållning kring en uppgift, strukturell sammanhållning samt kollektiv sammanhållning, är de faktorer som motsäger en gruppsammanhållning närvarande men av mindre betydelse än de som stödjer. Gruppsammanhållning lyfts sällan som ett motiv till att skaffa en kolonilott men kan ses som ett mervärde utöver att enbart få en plats att odla på. Koloniträdgården är en plats med öppna dörrar och har ett positivt utbyte med sin omgivning vilket gör koloniträdgårdens roll i samhället i högsta grad betydelsefull.

Bakgrund: Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancerdiagnos och varje år insjuknar ca. 470 kvinnor under 40 års ålder i Sverige. För behandling av bröstcancer finns kirurgi-, strål-, cytostatika- och hormonbehandling som alternativ. Dessa behandlingar och sjukdomen i sig påverkar individuellt kvinnan och kan skapa ett lidande och en sårbarhet. För att uppmärksamma kvinnors upplevelser är det som allmänsjuksköterska viktigt att ha ett öppet och följsamt bemötande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den yngre kvinnans upplevelser av att leva med bröstcancer i åldern 18–45 år. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Granheim. Resultat: Fem kategorier framkom; en rädsla över oviss framtid, kroppsliga förändringar av behandling, en förändrad fertilitet, betydelsen av närstående relationer samt vårdpersonalens inflytande. Slutsatser: Det är inte alltid själva diagnosen bröstcancer som skapar det största lidandet utan det kan grundas i biverkningar från behandling t.ex. håravfall, infertilitet eller bristande stöd från vårdpersonal. Vårdpersonalen har en betydande roll, genom att erbjuda information och stöd skapas en känsla av trygghet och ökad livskvalité hos kvinnan.

Studien utfördes med syfte att öka kunskapen om hur fritidslärarens arbete och yrkesroll påverkas genom att intervjua lärare från fritidshem i olika socioekonomiska områden. För att nå syftet ställdes dessa forskningsfrågor: -        Hur beskriver fritidsläraren sitt arbete på fritidshemmet? -        Hur beskriver fritidsläraren fritidshemmets närområde? -        Hur beskriver fritidsläraren de sociala relationerna mellan fritidslärarna, föräldrarna och barnen? Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod och metoden som användes var semistrukturerad intervju. Undersökningen genomfördes på två skolor i olika socioekonomiska områden. På varje skola intervjuades tre fritidslärare. Resultatet i studien visade att det är stor skillnad på att arbeta i olika socioekonomiska områden samt att fritidslärarens arbete och yrkesroll påverkas på olika sätt. Utifrån dessa rubriker redovisades resultatet: Beskrivning av yrkesvardagen, Planering och innehåll samt Områdets påverkan och sociala relationer. Studien utgick från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Syftet med detta arbete är att genom en etnografisk undersökning i samband med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv granska om det finns en koppling mellan elevers motoriska förmåga och deras sociala status. Motivationen bakom detta är att vinna större kunskap om motorikens eventuella inverkan på social status inom det fritidspedagogiska fältet. I studien har vi endast betraktat eleverna och inte tagit hänsyn till pedagogernas värderingar kring sammanhanget. Vi har observerat två olika elevgruppers lek på fotbollsplanen under den tid de vistas på fritidshemmet. I samband med dessa observationer dokumenterade vi leken med hjälp av videoupptagning samt fältanteckningar. I analysen av den insamlade empirin kunde vi utläsa att den motoriska förmågan påverkar status i gruppen, men även att det finns andra faktorer som påverkar status. Utöver den motoriska förmågan fann vi att både ålder och intresse var av betydelse för elevernas statusbyggande på fotbollsplanen. Det visade sig att det fanns ett komplext samband mellan dessa tre faktorer som gjorde att det inte gick att rangordna dem inbördes. En faktor måste åtföljas av en annan för att skapa status. Motorisk förmåga utan intresse eller ålder utan motorisk förmåga var i sig inte statusskapande. Motorisk förmåga och ett stort intresse som dessutom åtföljdes av en i sammanhanget hög ålder var det som genererade högst status i de observerade grupperna.

Att integreras i ett främmande land är en komplex process som beror på flera olika faktorer. Förungdomar som migrerar till Sverige är ofta gymnasieskolan den primära kontexten därintegrationsprocessen tar sin början. Förvärvande av språkkunskaper, sociala kontakter och förståelseför samhällets normer och värderingar är faktorer som inom skolans sammanhang bidrar till enframgångsrik integration i samhället. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka, utifrån ettpersonalperspektiv samt elevers erfarenheter, hur personalen på två gymnasieskolor arbetar medintegration av immigrantelever. Empirin har samlats in med nio semistrukturerade intervjuer samt ensekundär analys av en tidigare genomförd fokusgruppsdiskussion. För att skapa förståelse förskolornas integrerande arbete analyserades intervju- och diskussionsmaterial med hjälp av ettkonceptuellt ramverk för integration. I resultatet utnämns tre komponenter som särskilt viktiga förintegrering av immigrantelever: interaktion mellan svenskfödda- och immigrantelever, förtroendefullarelationer mellan personal och elev samt att integration förstås som en värdefull resurs. / <p>2020-06-08</p>

I samband med ett allt mer flexibelt arbetsliv ökar de anställdas möjlighet att påverka var, när och hur arbetet utförs – samtidigt som samarbete och kommunikation ses som viktiga verktyg för att uppnå kreativitet, innovation och tillfredsställelse i arbetet. Detta har även inneburit att de sätt som organisationer utformar kontor och arbetssätt förändrats, vilket bland annat resulterat i uppkomsten av aktivitetsbaserade kontor. Dessa syftar att öka flexibilitet, medarbetares nöjdhet, produktivitet och hälsa. Trots de sociala relationernas vikt både för organisationens möjlighet att nå mål samt för medarbetares trivsel på arbetsplatsen, tycks tidigare forskning uttrycka hur det aktivitetsbaserade arbetssättet kan inverka på hur kommunikation sker på arbetsplatser. Denna studie har utgångspunkt i en kvalitativ ansats och syftar att undersöka och diskutera hur medarbetare upplever sociala relationer på ett aktivitetsbaserat kontor och vilka möjligheter och/eller hinder som uppstår för medarbetares gemenskap i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap. Det teoretiska ramverk som presenteras berör arbetsmiljö, krav, kontroll och stöd samt sociala relationer. Resultatet visar att medarbetarnas upplevelser av att arbeta i ett aktivitetsbaserat kontor i hög grad skiljer sig från varandra, vilket innebär att upplevelserna av samma arbetsmiljö inte delas mellan olika personer. Oavsett om intervjupersonerna är positivt eller negativt inställa till det aktivitetsbaserade arbetssättet beskriver de flesta att de sociala relationerna och gemenskapen försvåras eftersom de sällan träffar eller är i närheten av sina kollegor. Resultatet tyder även på att sociala relationer mellan enheter och avdelningar tycks förändras i ett aktivitetsbaserat kontor; vissa anser att det är enklare att kommunicera med fler personer vilket kan möjliggöra framtida samarbete, medan andra anser sig ha mindre kontakt med andra i detta typ av arbetssätt.