Denna studie använder sig av en kvalitativ intervjumetod där åtta intervjuer analyserades för att undersöka sociala relationer av offline- och online-gaming. Syftet är att studera vilka behov människor som har erfarenhet eller har haft tidigare erfarenhet inom offline- och online-gaming uttrycker uppfyllas genom användningen av offline- och online-gaming, samt söka en bättre förståelse för hur sociala relationer skapas genom offline- och online-gaming och vilken inverkan den kan ha socialt på människor i den fysiska världen enligt intervjupersonerna. Resultatet visar att intervjupersonerna uttrycker att offline- och online-gaming uppfyller ett eller flera behov, exempelvis som en tillflyktsort från jobbiga eller påfrestande situationer i den fysiska världen, samt att de uttrycks uppfylla ett behov av att socialt umgås med andra och till sist att specifikt online-gaming uttrycks uppfylla ett behov av att tävla mot andra. Det framkommer i resultatet att offline- och online-gaming fungerar som en faktor för att hitta gemenskap även i den fysiska världen, samt att det blir ett verktyg för att bibehålla sina redan existerande relationer oberoende av plats. Det visar sig också ha både positiva och negativa implikationer i den fysiska världen, som att språkkunskaper utvecklas och att offline- och online-gaming blir en fördomsfri plats, men att det även kan bidra till en känsla av isolering och bortprioritering av andra saker i den fysiska världen.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om social inkludering, samt vilken kunskap pedagoger har om vikten av tidiga insatser när barn uppvisar svårigheter i samspelet med andra. Med detta vill vi bidra med mer kunskap om hur pedagoger kan stötta barn med samspelssvårigheter och vad den sociala samvaron betyder för barns utveckling och lärande i förskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där inkludering i den sociala gemenskapen utgör den centrala frågan. Vi redovisar för vad tidigare forskning visar om hur barn utvecklas och lär genom den sociala samvaron på förskolan. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer gjordes med fem verksamma pedagoger i förskolan. Fokus i studien var pedagogernas syn på social inkludering och vad som påverkar hur pedagoger kan ge barnen stöd. Genom att analysera det uppsamlade materialet kunde vi se likheter och skillnader i pedagogernas synsätt. Vi kunde se att pedagogerna hade samma vision av begreppet inkludering, men att olika faktorer påverkar i vilken mån pedagogerna når upp till denna vision. I diskussionen tar vi upp vad den tidigare forskningen säger om den sociala gemenskapen och vad leken har för betydelse för barns lärande. Vi kopplar detta till de förutsättningar och hinder för social inkludering som de intervjuade pedagogerna ger uttryck för. Slutsatsen blir att det krävs mer kompetens och resurser för arbetet med inkludering. Studien visar även att inkludering kan vara ett dilemma, att anpassningar för vissa barn kan betyda begränsningar för andra, går det verkligen att uppnå en förskola för alla? / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

Sammanfattning Matematikundervisningen i den svenska skolkontexten möter utmaningar med låga matematikkunskaper bland elever, samtidigt som samhällets krav på matematisk kompetens ökar. För att möta dessa utmaningar behöver specialpedagoger och speciallärare i både grundskolan och anpassad grundskola utveckla sin undervisning för att stödja elevernas matematikutveckling och främja deras förmåga att tillämpa matematik i vardagen. I den här studien utforskas hur specialpedagoger och speciallärare i matematik, i grundskola och i anpassad grundskola, planerar, genomför och utvärderar matematikundervisning. Med stöd av en kvalitativ metodologi har elva semistrukturerade intervjuer med 6 speciallärare/specialpedagoger i grundskola och 5 speciallärare/specialpedagoger i anpassad grundskola intervjuats. Resultatet tyder på att det är en utmaning för lärare att skapa en balans mellan styrdokument och elevers förutsättningar, både när det gäller att planera och genomföra en individuellt anpassad matematikundervisning när det gäller djup och omfång. Resultatet indikerar att undervisningens innehåll samt form kan se både lika och olika ut i grundskolan och i anpassad grundskola dels när det gäller att få kunskap i gemenskap, dels i samband med att erbjuda konkret material samt digitala hjälpmedel. I studien framkommer att speciallärare och specialpedagog i grundskolan och därtill även anpassad grundskola har olika förutsättningar att skapa goda relationer samt trygga lärmiljöer i samband med matematikundervisningen. Det är tydligt att respondenter i den här studien har olika förutsättningar när det gäller att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning. Båda skolformerna har sina styrkor respektive svagheter och det är viktigt att bygga vidare på dessa insikter för att skapa en mer flexibel samt inkluderande matematikundervisning som gynnar alla elever.

The aim of our study is to understand the importance of the preschool outdoor environment for children’s social relations and possibility of learning.    We have the following issues in our study; In what way can the preschool outdoor environment and children’s social relations contribute to children’s possibility of learning? In what way do the preschool teachers reason about how their preschool outdoor environment have significance on children’s social relations? In what way do the preschool teachers reason about their own importance as preschool teachers in the preschool outdoor environment and how their preschool outdoor environment can contribute to children’s possibility of learning? The central theoretical assumption in the present study is the social culture theory. We also inspires on how Karin Hultman uses the post humanistic theory. We have a qualitative approach on our study and the methods we use are observations and interviews.   The most important contribution of our study is that it gives an increased understanding of how the design of the preschool outdoor environment is significant for children’s social relations and possibility of learning. Our results from the study show that differences in the design of the preschool outdoor environment gives different prerequisites for children’s social relations and possibility of learning. For example; a preschool outdoor environment that contains a material which is not predetermined give the children more room for action and more possibilities of develop social relations. The increased possibilities of developing social relations also contribute to several possibilities of learning for the children.

<p>Recent research in classrooms has often had its focus on the pupil, the individual, and not on the different groups of students that exist. In a classroom there are normally several different groupings, each one having its own personal attitude towards the current lesson. If there had been more research we would find it easier to understand why pupils sometimes behave the way they do.</p><p>The purpose of this essay is to analyze how pupils` social relations create groupings. Furthermore I intend to investigate how and why pupils show their belonging to a certain group.</p><p>The two questions of the essay are:</p><p>1. How pupils’ social relations appear in a classroom?</p><p>2. What strategies do the pupils use to indicate their belonging to a grouping?</p><p>My final conclusion is that the pupils’ social relations appear in groupings, in which a certain standard dominates how the pupil should behave during a lesson. The members of a group use the same strategies to show their group belonging. For example, it can be different attitudes to the teacher’s lesson that mark a grouping.</p>

Sammanfattning Kandidatuppsats, fördjupning i sociologi  Författare: Rojin Coskun &amp; Izabella Kiraly Handledare: Per Dannefjord Examinator: Sven Hort Titel: Psykisk ohälsa i arbetslivet- Varför är exempelvis undersköterskor ofta sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa Nyckelord: Psykisk ohälsa, sjukskrivning, sociala relationer, undersköterska Bakgrund: Statistiken över sjukfrånvarons utveckling i Sverige pekar på att allt fler individer drabbas av försämrat hälsotillstånd, med sjukskrivningar som följd. Sjukskrivningar som beror på någon form av psykisk ohälsa ökar allra mest. Att olika delar av arbetsmiljön kan påverka människors psykiska hälsa negativt, är många forskare eniga om, och arbetsmiljöfaktorers påverkan på den psykiska ohälsan undersöks än i dag.  I vår uppsats valde vi att inte fokusera på arbetsmiljöfaktorer, utan istället leta efter andra faktorer som kan förklara skillnaderna i psykisk ohälsa mellan olika yrkesgrupper. Syfte och frågeställning: I denna uppsats vill vi förklara psykisk ohälsa i arbetslivet. Med utgångspunkt att undersköterskor är den största yrkesgruppen i Sverige som har höga sjukfall och väldigt många av dem beror på psykisk ohälsa, blir vår problemformulering följande: -          Varför är undersköterskor så oerhört drabbade av psykisk ohälsa? Delfrågor som arbetas med under uppsatsens gång är: -          Hur ser sjukskrivningarna ut för samtliga yrkesgrupper vad gäller psykisk ohälsa? -          Vilka skillnader finns det mellan yrkesgrupper med hög respektive låg psykisk ohälsa? Metod: Studien är baserat på sekundärundersökning i form av offentlig statistik. Försäkringskassans statistiska underlag över sjukskrivningar användes och samtliga yrkesgrupper delades in efter hög respektive låg psykisk ohälsa. Resultat: Enligt vår mening, är det aspekter av arbetsinnehållet, och inte yrkesbenämningen som behöver undersökas för att kunna förklara varför vissa yrkesgrupper är mer benägna för sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa. Att endast utgå ifrån yrkestitel vid redovisning av sjukskrivningsstatistik, är enligt oss felaktigt därför att skillnader i arbetsuppgifterna finns även mellan samma yrkesgrupper med olika inriktningar.

Syftet med denna studie var att synliggöra och ta reda på fritidshemspersonals syn på hur dom arbetar med barns sociala relationer och socialt utanförskap på fritidshemmet. Studien bygger på kvalitativa metoder och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med elva personer som jobbar på fritidshem. Empirin har analyserats genom en fenomenografisk analysmetod med utgångspunkt i sociokulturella och barndomssociologiska teorier. Resultatet av studien visade tre teman: goda sociala relationer, orsaker till socialt utanförskap samt inkluderande arbetsmetoder. I resultatet kunde vi bland annat se att fritidshemspersonalen anser att goda sociala relationer uppstår och upprätthålls när barnen besitter goda språkliga kompetenser. Redskap inom språket benämns som kommunikationsförmåga och förmåga att uttrycka åsikter och känslor. Studien visar även att fritidshemspersonalen anser att missförstånd mellan eleverna är en av de främsta orsakerna till att ett socialt utanförskap uppstår. Vidare visar studien att se, lyssna och bekräfta barn anses vara den mest framgångsrika arbetsmetoden att använda sig av för att skapa goda sociala relationer och motverka socialt utanförskap enligt fritidshemspersonalen. Våra slutsatser är att fritidshemspersonalens närvaro i form av stöttning, vägledning och bekräftelse är viktigt för elevernas sociala samspel.

No description available.

Syfte med studien är att undersöka hur det sociala stödet upplevs av verksamhetschefer i den privata äldreomsorgen och om stödet har betydelse för att bibehålla ett hållbart arbetsliv.Studien undersöker vilken typ av socialt stöd och från vem som verksamhetscheferna upplever att de får stöd ifrån.Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem verksamhetschefer som arbetar på olika äldreboenden inom samma organisation. I intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide för att få en större förståelse. Teoretiska perspektiv som används i studien är krav-kontroll-stöd och James S. House (1980) beskrivning av socialt stöd.I huvudresultat framkommer det att verksamhetscheferna upplever att socialt stöd har stor betydelse för att kunna ha ett hållbart arbetsliv som chef. Cheferna uppger att deras sociala stöd främst kommer från regionchef, HR-center, kollegor, gruppchefer och medarbetare.Stödet som verksamhetscheferna får är främst ett värderande och informativt stöd. Generellt upplevs stödet bra men brister finns ibland i det emotionella och värderande stödet. Resultatet av vår studie konfirmerar vad tidigare forskning säger, vilket är att socialt stöd har stor betydelse för att chefer ska kunna bibehålla ett hållbart arbetsliv och att hälsan kan påverkas positivt av socialt stöd.

Digitaliseringen har kommit att innebära en förändring för såväl hela arbetslivet som för individen. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur digitaliseringen har kommit att påverka medarbetares arbetsmiljö. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sju myndighetsanställda, där följande frågeställningar låg till grund: på vilket sätt har digitaliseringen förändrat eller inte förändrat medarbetarnas arbete?, vilka upplevda möjligheter och hinder har digitaliseringen medfört i medarbetarnas arbete? samt vilka konsekvenser har digitaliseringen medfört på medarbetarnas arbetsmiljö? Resultatet visade att digitaliseringen har inneburit en förändring på myndigheten i form av att analoga funktioner och processer har kommit att bli digitala där nya digitala verktyg har förändrat arbetssätt, kommunikation och relationer. Förändringen har medfört möjligheter att utföra arbetet med ökad effektivt och med bättre kvalitet samt flexibilitet genom gränslöst arbete. Digitaliseringen har även medfört nya möjligheter för kommunikation, vilket delvis har förbättrat sociala relationer. Dock har digitaliseringen även inneburit att en del kontakt med kollegor har suddats ut då sociala relationer delvis har kommit att ersättas av digitala funktioner. Oförmåga att leva upp till kravet att arbetet i och med digitaliseringen ska hålla ett högre mått samt upplevelsen av att det gränslösa arbetet skapar ett krav på att ständigt vara tillgänglig är ytterligare baksidor som digitaliseringen medfört. De nya möjligheterna och hindren har inneburit konsekvenser på arbetsmiljön i form av nya krav i arbetet, förbättrat och försämrat handlingsutrymmet samt förändrade former för stöd. Digitaliseringen har kommit att styra såväl arbetssätt, resultat och uppföljning, gränsdragning mellan arbete och privatliv som sociala relationer i arbetet, vilket på gott och ont har kommit att förändra intervjupersonernas arbetsmiljö. Forskning har efterfrågats kring digitaliseringens effekter på anställdas arbetsmiljö varpå föreliggande studie har bidragit med kunskap av betydelse för forskningsområdet.