Bakgrund. Psykosocial miljö är en viktig faktor inom psykiatrisk omvårdnad. Det finns samband mellan den psykosociala miljön och positiva förbättringar hos patienter vid utskrivning. Syfte. Att beskriva hur patienter upplevde den psykosociala miljön inom sluten psykiatrisk omvårdnad, för att bidra till ökad förståelse hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metod. Litteraturöversikten är en sammanställning av 13 vetenskapliga forskningsartiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat.  Resultatet redovisas i rubrikerna Begränsningar och restriktioner och Relationer och interaktioner. Den psykosociala miljön upplevdes som både positiv och negativ av patienter. Diskussion. Samspel och interaktioner mellan patient och personal var ett återkommande tema i resultatet. Slutsats. Sjuksköterskans egenskaper, kommunikation, personlig kontakt och förmåga att se till hela individen visade sig vara viktiga redskap i omvårdnaden kring patienten. En god psykosocial miljö kräver delaktighet, stimulerande aktiviteter och ett öppet klimat för patienterna.

Abstract Författare: David Stigson Titel: Kunskapens källa – Hur kunskap konstrueras i det vardagliga arbetet inom en organisation. Uppsatsarbete i sociologi: SO5313 61-90 hp, ht-08 Handledare: Per Dannefjord Examinator: Eva Fasth Antal sidor totalt: 42 Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap Osäkerhet kring omvärldens beskaffenhet och samhällets utveckling är något som såväl individen som grupper i samhället upplever. Företag och andra organisationer använder omvärldsanalys som ett redskap för minskad osäkerhet kring hur deras omvärld ser ut. Inom den undersökta organisationen bidra de olika funktionerna med sin kunskap till den analys som utgör hela organisationens omvärldsanalys. Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper som informanterna anser viktiga, i vilka sociala sammanhang kunskapen konstrueras, samt om det påverkar vad de anser vara prioriterad kunskap. Kvalitativ metod ligger till grund för de 6 informanterna som utgör empiriskt material. Teoretisk koppling görs till begrepp hämtade från Berger & Luckmanns kunskapssociologi, Charles Tillys idéer om organisering samt två artiklar som poängterar betydelsen av sociala relationer och kommunikation. Resultat visar på styrkan med flera perspektiv av kunskap i arbetet med omvärldsanalys. Ett problem är att de hamnar i konflikt och kan leda till sämre samarbete och omvärldsanalysens tillförlitlighet påverkas negativt. Sociala sammanhang påverkar vilken kunskap individen anser vara viktig och legitim. Således prioriterar funktionerna inom organisationen olika kunskap som viktig. Slutsats som kan göras är att i arbetet med omvärldsanalys är det en styrka med flera perspektiv istället för ett. Då tillförlitligheten kan antas öka om fler perspektiv kommer fram. Nästa slutsats blir att omvärldsanalys måste förstås utifrån den kontext den görs. Vem, när, varför och hur, arbetet utförs måste tas i beaktning. Omvärldsanalys är ingen objektiv sanning ens i sammanhanget men den bidrar till ökad förståelse för kontexten och ger en känsla av ökad kontroll för individen och organisationen.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av människor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hälsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist på förståelse och acceptans från sin omgivning när det gäller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar också att personer med psykisk sjukdom värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; den psykiska strukturens förutsättningar, sociala relationers karaktär - avseende emotionerna skam och stolthet, människan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen på förståelse och acceptans påverkar intervjupersonerna självbild på ett negativt sätt. Konsekvensen blir en bristande tillit både till sig själv och andra och resulterar i försvårandet av att upprätthålla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förståelse och acceptans blir speglade på ett sätt som stärker det sanna självet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrån att intervjupersonerna med hjälp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten värdet av ett autentiskt själv. Genom att bli bemött med förståelse och acceptans kan intervjupersonerna uppleva mening med tillvaron som minskar risken för depression. / The purpose of this study is that from a social psychological perspective, examining how people with mental illness feel that they are and have been treated by people in their surroundings. And to investigate the importance they attribute to social relations and treatment for their mental health. The study has a qualitative hermeneutic approach and is based on five semi-structured interviews.The results show that people with mental illness experiencing a serious lack of understanding and acceptance from their surroundings in terms of how they have been treated in relation to their mental illness. The results also show that people with mental illness value community and belonging that is characterized by understanding and acceptance.To analyze the results of the study, the following theories have been used; the psychic structure conditions, social relationships character – based on the emotions shame and pride, man as social being and depression in social psychology.The analysis reveals that lack of understanding and acceptance affects the respondents self-image in a negative way. The consequence is a lack of trust, both to oneself and others, resulting in evasion of maintaining optimal differentiated social relationships. The respondents value community and togetherness that is characterized by understanding and acceptance. The analysis reveals that the respondents through understanding and acceptance are reflected in a manner that strengthens the true self. The mirroring presumed to be important because the respondents by using the positive mirroring can create sentences that ascribe one's own identity the value of an authentic self. By being treated with understanding and acceptance the respondents can experience meaning of life that reduces the risk of depression.

<p>Abstract</p><p>Författare: David Stigson</p><p>Titel: Kunskapens källa – Hur kunskap konstrueras i det vardagliga arbetet inom en organisation.</p><p>Uppsatsarbete i sociologi: SO5313 61-90 hp, ht-08</p><p>Handledare: Per Dannefjord</p><p>Examinator: Eva Fasth</p><p>Antal sidor totalt: 42</p><p>Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap</p><p>Osäkerhet kring omvärldens beskaffenhet och samhällets utveckling är något som såväl individen som grupper i samhället upplever. Företag och andra organisationer använder omvärldsanalys som ett redskap för minskad osäkerhet kring hur deras omvärld ser ut. Inom den undersökta organisationen bidra de olika funktionerna med sin kunskap till den analys som utgör hela organisationens omvärldsanalys.</p><p>Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper som informanterna anser viktiga, i vilka sociala sammanhang kunskapen konstrueras, samt om det påverkar vad de anser vara prioriterad kunskap. Kvalitativ metod ligger till grund för de 6 informanterna som utgör empiriskt material. Teoretisk koppling görs till begrepp hämtade från Berger & Luckmanns kunskapssociologi, Charles Tillys idéer om organisering samt två artiklar som poängterar betydelsen av sociala relationer och kommunikation. Resultat visar på styrkan med flera perspektiv av kunskap i arbetet med omvärldsanalys. Ett problem är att de hamnar i konflikt och kan leda till sämre samarbete och omvärldsanalysens tillförlitlighet påverkas negativt.</p><p>Sociala sammanhang påverkar vilken kunskap individen anser vara viktig och legitim. Således prioriterar funktionerna inom organisationen olika kunskap som viktig. Slutsats som kan göras är att i arbetet med omvärldsanalys är det en styrka med flera perspektiv istället för ett. Då tillförlitligheten kan antas öka om fler perspektiv kommer fram. Nästa slutsats blir att omvärldsanalys måste förstås utifrån den kontext den görs. Vem, när, varför och hur, arbetet utförs måste tas i beaktning. Omvärldsanalys är ingen objektiv sanning ens i sammanhanget men den bidrar till ökad förståelse för kontexten och ger en känsla av ökad kontroll för individen och organisationen.</p>

Studien syftar till att undersöka om och hur sex timmars arbetsdag påverkar relationerna på arbetsplatsen. Studiens frågeställningar är: Vilka delar på arbetsplatsen upplever intervjupersonerna har förändrats efter arbetstidsförkortningen? I vilken utsträckning anser intervjupersonerna att dessa eventuella förändringar har påverkat förutsättningarna för relationerna till kollegorna? För att undersöka detta gjordes sju intervjuer med individer som arbetar på samma arbetsplats, där de genomfört en arbetstidsförkortning, från åtta till sex timmars arbetsdag.   Det har tidigare gjorts studier om arbetstidsförkortning likaså om sociala relationer på arbetsplatser. Det saknas däremot forskning som kombinerar och undersöker dessa fenomen tillsammans, vilket blev en motivering till denna studie. Den tidigare forskningen har bland annat kommit fram till att den sociala samvaron på arbetsplatsen har minskat efter arbetstidsförkortningen. Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Göran Ahrnes teori om förutsättningar för relationer. Resultatet bygger på åtta teman som framkom i intervjuerna: arbetsvillkor; förväntningar; stämning; nya regler och kommunikation; umgänge utanför arbetstid; gemenskapens betydelse; arbetsgruppens storlek samt möten och pauser.   Studien visar att arbetstiden inte har påverkat hur individerna upplever att de har det tillsammans på arbetsplatsen. Arbetstidsförkortningen har inneburit att det inte finns lika stort utrymme för det privata och personliga umgänget på arbetsplatsen. Att informanterna inte upplever att arbetstidsförkortningen har förändrat relationerna på arbetsplatsen kan förklaras med att de är en liten arbetsgrupp som känner varandra då de jobbat tillsammans under en längre period.

Självkänsla är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle, då självkänsla formas i tidig ålder är det viktigt att undersöka självkänslan i skolåldern för att kunna ta till åtgärder och för att kunna underlätta elevernas framtid då mycket grundar sig på självkänsla. Tidigare forskning har visat att det som allra mest ger självkänsla samt ett gott självförtroende hos de unga är att vara duktig i skolan eller i någon sport därefter att vara socialt accepterad och tillsist utseende samt uppförande. Syftet med studien är därmed att undersöka självkänslan, självförtroendet, graden av fysik aktivitet, sociala relationer samt hur viktig kroppen och utseendet anses vara hos högstadie och gymnasieelever samt om det skiljer sig åt mellan könen. I studien deltog 75 flickor och 57 pojkar som gick på högstadiet och gymnasiet. Genom att låta ungdomarna värdera ett antal frågor ville vi urskilja elevernas självbild. Resultaten i denna studie visade att pojkar har en högre självkänsla än flickor, oavsett årskurs. Självkänslan visade sig vara ojämn hos pojkarna beroende på vilken årskurs de gick, hos flickorna visade sig självkänslan vara relativt stabil. Studien visade ett samband mellan självkänsla, självförtroende samt synen på den egna kropp och utseendet och sociala relationer, elever som var nöjda med sina kroppar och utseendet hade ett högre självförtroende än de som ej var nöjda. Elever som ansågs sig vara väl omtyckta av sin omgivning hade även de ett högre självförtroende än de som ej ansåg sig vara lika omtyckta.

Syftet med denna studie var att få tydligare kunskap och kännedom om orsaker till ett kriminellt beteende. Dessutom, vill jag få bättre förståelse för det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella mönstret. För att bättre förstå problemområdet har jag använt mig av 3 rapporter. I rapporterna beskrivs de problem klienterna mots med inför frigivning, efter frigivning och vilka hinder och möjligheter de stöter på ute i det fria livet.   Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod. Intervjuer är genomförda med 7 personer. 6 från organisationen KRIS (Kriminellas revansch i Samhället) och en person som är anställd inom Kriminalvården/Frivården. Samlad data och resultat analyseras utifrån och med hjälp av olika teorier, som tillhör Michell Foucault, teori om makt och disciplin i samhället. Eftersom makten framfors i relationerna mellan människor.  Erving Goffman, stigma och Howard Beckers, stämplingsteori. Stigma förklarar hur människor stigmatiseras utifrån vissa kriterier och sätter stämpel på varandra. George Herbert Meads teori om rollövertagandet och den generaliserade andre, som talar om hur viktigt ar med en vuxen förebild, oftast föräldrar under uppväxttiden. Analys och resultat är uppdelade i 4 delar. Barndom, identitetssökande, vägen in i kriminalitet, vägen ut ur kriminalitet. Resultat visade att något som var gemensamt för de flesta respondenter var brister i familjeförhållanden under uppvaxt tiden. Studien visade att majoriteten av intervjupersonerna saknade en vuxen förebild, som föräldrarna borde varit. En av huvudorsakerna som ledde till kriminalitet var enligt respondenterna grupptryck och spänning, alltså destruktiva kompisgäng. Det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella monstret var enligt de familjemedlemmar, främst barn. Några av intervjupersonerna påpekade att anledning varor de slutade med kriminalitet var ålder.

Abstrakt Syftet med denna studie är att genom ett kvalitativt fältarbete undersöka hur sociala relationer skapas och upprätthålls i arbetsgruppen Västergårdsgruppens Städ och hur dessa relationer i sin tur påverkar verksamheten, framför allt i fråga om städarnas trivsel och arbetsinsats. Inledningsvis genomförde vi en förstudie i form av en kvantitativ enkätundersökning, för att bredda vår förförståelse av fältet, vars resultat gav oss tydligare fokus inför de sju intervjuer som därefter genomfördes. De som intervjuades var enhetschefen för Städserviceenheten i Halmstad, områdeschefen för bl.a. Västergårdsgruppens Städ, samt 6 av de anställda städarna inom arbetslaget. Resultatet visar att den förändringsprocess som inleddes för ca 3 år sedan har spelat en viktig roll både för yrkesgruppens status och för de sociala relationerna på arbetsplatsen. De förändringar som genomförts på arbetsplatsen har bidragit till en stark gemenskap mellan de anställda, samt även möjliggjort nya sociala kontakter inom verksamheten. Dessa sociala relationer utgör en viktig del i fråga om städarnas trivsel på arbetsplatsen. Denna gemenskap och trivsel ger upphov till en god arbetsmoral hos städarna, vilken i sin tur gynnar verksamheten genom de goda resultat som uppnås på de regelbundna kvalitetskontrollerna.

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger tänker kring sociala relationer och självförtroende samt kopplingen till socialisationens betydelse och elevernas kunskapsutveckling. Syftet var också att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att det här har för den vardagliga pedagogiken i arbetet med att stärka elevernas tro på sig själva. I bakgrunden beskrivs ett urval av tidigare forskning, begrepp samt teorier som rör studiens syfte. Dessutom ges en kort bakgrund till vad ”en skola för alla” innebär. De teoretiska utgångspunkterna är den symboliska interaktionismen,speglingsprocessen samt det relationella och det punktuella perspektivet. Den metod som har använts är en kvalitativ ansats i form av intervjuer och en vinjett har använts som redskap vid insamling av material. Tre pedagoger på gymnasiet intervjuades. Samtalen spelades in och materialet bearbetades sedan med hjälp av den hermeneutiska cirkeln för att tolka och förstå helheten och delarna. Resultatet visar på att pedagogerna arbetar aktivt med att bygga upp sociala relationer och med att stärka elevers tro på sig själva. Det framkom även att det finns en stark koppling mellan sociala relationer och självförtroende i förhållande till socialisation och kunskapsutveckling. Pedagogerna menade att för att eleverna ska kunna utvecklas socialt och kunskapsmässigt måste det först byggas upp sociala relationer och självförtroende. Pedagogerna gav flera konkreta exempel på hur det här arbetet kan se ut i den vardagliga pedagogiska praktiken.

Bakgrund: Andelen äldre ökar och allt fler blir äldre äldre. Kvinnor lever längre än män. Fysisk aktivitet bidrar till att vara oberoende långt upp i hög ålder och ett friskare liv. Inom golfidrotten har andelen äldre kvinnor ökat och det föranleder denna studie. Syfte: Belysa vad golfen betyder för kvinnor 65+ och äldre utifrån ett hälsofrämjande perspektiv och hur golf påverkar deras livskvalitet. Metod: Studiens design explorativ med kvalitativ ansats. Nio kvinnor över 65 år träffades i två fokusgrupper vid tre tillfällen. Kvalitativ innehållsanalys har använts som analysmetod. Resultat: Kvinnorna upplevde att golfen betyder mycket för dem, fysiskt, psykiskt och socialt, men den gav även upplevelser i form av resor, natur och en bra livskvalitet. Golfens handikappsystem ger möjlighet att spela och tävla med andra oavsett nivå och därmed få utmaningar. Med hjälp av golfbil och el- drivna golfvagnar finns det möjlighet att spela trots fysiska funktionsnedsättningar. Som 65-plussare upplevde de att det var mer av det sociala än resultatet på banan som räknas även om de alltid vill göra sitt bästa.