Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar och skolan får en allt större roll i att organisera ett hälsofrämjande arbete. Studiens syfte är att undersöka hur fritidslärare upplever och beskriver hur ett samarbete med elevhälsan tas i uttryck, samt att få en större förståelse över hur fritidslärare upplever att de arbetar hälsofrämjande och hur det kan te sig i praktiken. Vi har samlat in empiriskt material genom semistrukturerade intervjuer med åtta fritidslärare som arbetar i två olika svenska kommuner för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens analysmetod baseras på tematisk analys som innebär att det empiriska materialet har identifierats och kodats och utifråndet skapat tre teman till studien. Resultatet redovisas baserat på de tre olika teman som är: hälsofrämjande och förebyggande arbete, kompetensutvecklingsbehov samt samverkan, som är kopplade till studiens två olika frågeställningar. Vidare i studien analyseras och diskuteras resultatet utifrån den bakgrund och den tidigare forskning som står till grund för studien, kopplat till tidigare nämnda teman. Denna studie bidrar med kunskap och inblick i hur fritidslärare ser på och förhåller sig till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Denna studie bekräftar även hur bakgrunden och den tidigare forskningen betonar vikten av fungerande sociala relationer i fritidshemmet och en verksamhet där alla är inkluderad i det hälsofrämjande arbetet.

Till grund för arbetet ligger ett intresse för sociala relationer och samspel, eftersom det sägs genomsyra fritidsverksamheten. Syftet för den här studien är därmed att undersöka hur personal på fritidshemmet arbetar med sociala relationer, dels med relationer elever emellan såväl som relationer mellan elever och personal. Därefter utformades följande frågeställningar: Hur bygger och underhåller utbildad personal i fritidshem relationer med elever? samt Hur stöttas elevers relationer till varandra i fritidshemmet av utbildad personal? Dessa har besvarats med en sociokulturell utgångspunkt, en kvalitativ metodansats och med semistrukturerade intervjuer. Tio personer med olika pedagogisk utbildning samt yrkesverksamma i fritidshemmet har deltagit i intervjuerna. Utav det insamlade materialet kunde innehållet analyseras tematiskt. De teman som framstod var följande: Arbetsmetoder för att stötta elevers relationer, Arbetsmetoder för att bygga och underhålla relationer, samt Konflikthantering. Under analysen av resultatet uppträdde kännetecknande strategier i förhållande till dessa teman. Dessa var att som vuxen ge trygghet i sin relation till eleven, lyssna på och se eleven, skapa delaktighet och tillhörighet för eleven, ge olika verktyg och redskap till eleven för att stötta elevers relationer samt stötta genom vuxenstyrda aktiviteter. Efter dessa slutsatser konstaterades även att personalen i fritidshemmets verksamhet är engagerade i att utveckla relationer och samspel mellan elever samt engagerar sig för att skapa och underhålla relationer med sina elever.

Bakgrund: Åldersgruppen 60 år och äldre har i Sverige mer än dubblerats de senaste 50 åren. Ensamhet ökar med växande ålder och ensamhet och ett litet socialt nätverk är associerat med ökad risk för dödlighet hos äldre. Syftet var att undersöka eventuella samband mellan känsla av ensamhet och sociala relationer hos äldre personer över 60 år, utifrån kön, ålder, känsla av stöd av någon samt antal sociala relationer. Metod: Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Data från Swedish National Study on Aging and Care Nordanstig (SNAC-N) analyserades med en beskrivande, jämförande och signifikansanalys, från åren 2013-2015 med totalt 699 deltagare. Resultat: 167 personer (23,3%) av totalt 699 deltagare svarade att de upplever ensamhet och ensamhet var vanligare hos kvinnor. Signifikant samband (p&lt;0,001) kunde ses relaterat till ensamhet och stigande ålder. Inget samband sågs mellan hur många personer man känner väl och kunde prata med och känslan av ensamhet. Vid upplevt stöd av någon minskade känslan av ensamhet. Diskussion: Detta kan tolkas att det inte är antalet relationer utan kvalitén på relationen som är av betydelse för känslan av ensamhet. Slutsats: Vidare forskning får undersöka vidare om sambandet mellan kvalitén på relationer och upplevd ensamhet. / <p>2023-05-31</p>

Eftersom läsning är centralt för skolarbete och kunskapsinhämtning och aktuella rapporter visar på barns sjunkande läsintresse, är det av vikt att skolan arbetar med att stärka läsmotivationen hos eleverna. Faktorer som forskning pekar på som betydelsefulla för läsmotivation är bland annat självtillit, självbild och upplevd autonomi. I denna uppsats fokuseras i stället de sociala relationerna och interaktionerna och deras påverkan på läsmotivation, då forskningsöversikter återkommande har pekat på deras betydelse. Syftet med denna litteraturstudie är därför att sammanställa forskning om hur olika sociala relationer och interaktioner påverkar mellanstadieelevers läsmotivation samt vilken roll och vilka möjligheter läraren har i dessa sociala relationer och interaktioner. Sociala motivationskällor till läsning framträder tydligt i de studier som granskats. För det första har familjen inflytande genom att den kultur som finns i familjen påverkar synsättet på och vilka sociala interaktioner kring läsning som förekommer i hemmet. Andra sociala relationer som påverkar läsmotivationen är de till kamraterna genom känslan av tillhörighet samt deltagandet i sociala interaktioner såsom gemensam läsning och samtal runt texten. Även läraren har påverkan på läsmotivationen genom att dels vara en förebild och ledare, dels genom att i relationen visa ett genuint intresse för elevens läsning och ge denne möjlighet till interaktion med läraren i en liten grupp. Dessutom kan motiverande sociala relationer

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en mag- och tarmsjukdom utan egentlig patofysiologisk bakgrund som fyra till nio procent av befolkningen globalt är diagnosticerade med. Prevalensen uppskattas dock ha en mörkertalsproblematik då många med IBS inte uppsöker vården. IBS är en komplex sjukdom då den har nära samband till psykosociala, biologiska och miljömässiga faktorer som gör att sjukdomen kan vara utmanade att leva med och begränsa vardagen. Problematiken speglas mot teorin om känslan av sammanhang. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av hur IBS påverkar det sociala livet. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv utgångspunkt. Tolv kvalitativa studier granskades och dataanalysen gjordes i enlighet med Fribergs (2022) modell. Litteratursökningen genomfördes i CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Resultat: Resultatet mynnade ut i två teman; praktisk påverkan och emotionell påverkan. Praktisk påverkan beskriver hur patienter anpassade och planerade sin sociala vardag. Emotionell påverkan belyser deltagarnas känslor av skam och skuld relaterat till sina symptom, en lägre självkänsla samt en rädsla för att inte bli förstådd av andra. Slutsatser: Personer med IBS uttrycker en omfattande påverkan på det sociala livet i flertalet olika områden. För att lindra patienters upplevda begränsning av livet kan interventioner för att öka patienters KASAM genomföras, där en nyckel är ökad förståelse och kunskap.

Följande litteraturstudie med syftet att ta reda på vilka effekter humor har i klassrummet utforskar kopplingar kring humoristiska inslag och aktiviteter med lärande. Arbetet utgår från Lev Vygotskijs sociokulturella teori om inlärning via kommunikation och samspel med andra. Arbetet är baserat på tidigare forskning om humors användande i klassrummet och följder av detta. I detta arbete har även litteratur om hur humor påverkar relationerna i skolan lyfts fram samt vilka effekter humoranvändning har i klassrummet, positiva som negativa. Det framgår att det finns risker med att humor kan feltolkas och minska koncentrationen, men å andra sidan finns även möjligheter för ökad motivation, bättre relationer och slutligen mer lustfyllt lärande. Tillämpningsbara och konkreta aktiviteter som främjar inlärningen genom humoranvändning i svenskämnet tas upp. Slutsatsen av detta arbete är att humor med fördel kan användas som ett hjälpmedel för ökad kunskapsinlärning genom planerad humoranvändning och erfarenhet.

Avsikten med denna uppsats har varit att ta reda på vilken betydelse Internet har för ungdomar vad gäller deras formande av identitet och sociala relationer. För att ta reda på vilken effekt Internet har i dessa avseenden behövde vi ta reda på hur mycket tid tonåringar tillbringar på Internet, vad de gör på Internet och hur mycket insyn vuxenvärlden har i deras Internetanvändande. Vår undersökningsgrupp är tonåringar i åldern 13-16. Vi har bedrivit en tvådelad undersökning varav den ena delen utgjorts av en enkätundersökning och den andra delen av en fältstudie på mötesplatsen Lunarstorm. Enkäten, som innehöll frågor kring ungdomarnas Internetvanor, fylldes i av 65 högstadieelever. Lunarstorm granskades genom att vi under en begränsad tidsperiod slumpvis valde ut 20 användare och analyserade de dagböcker och bildkollage dessa ungdomar hade på sina hemsidor på mötesplatsen. Vi tolkar våra resultat med utgångspunkt från psykologiska personlighetsteorier och teorier kring ungdomskulturer, och vi tycker vi oss kunna se att Internet påverkar tonåringar i deras identitetsskapande och skapandet av sociala relationer. Denna påverkan har vi funnit i form av en övergripande sexualisering av ungdomar där unga flickor exponerar sina kroppar, ett frekvent och övergripande experimenterande med roller, kollektiva forum där destruktivt beteende såsom självskadebeteende är den gemensamma nämnaren, avsaknad av integritet på så vis att man berättar oerhört privata saker för en okänd publik, och även en råhet i kommunikationen ungdomar emellan. Vi menar att påverkan är tydlig och att den kan vara väldigt negativ i och med att många tonåringar inte har vuxna omkring sig som engagerar sig i deras Internetanvändande. För att Internetanvändandet inte ska få negativt inflytande över tonåringarnas identitetsformande och deras sätt att skapa sociala relationer, behöver vuxenvärlden ta sitt ansvar och inte lämna barnen helt ensamma med Internet. / The purpose of this has been to examine how much adolescents are influenced by the Internet in forming their identities and creating social relations. We have interpreted our results using psychological theories and theories concerning adolescents. We have come to the conclusion that adolescents are influenced by the Internet when forming their identities and creating social relations.

Skatka, Emma & Wiklund, Martina. (2006). Det ömsesidiga mötet – hur föräldrar möter pedagoger och hur pedagoger möter föräldrar. (The Mutual Meeting - Parents Meet Pre-School Teachers and Pre-School Teachers Meet Parents).Föräldrakontakten är en stor del av arbetet som förskollärare och ytterst viktig. Varje möte mellan föräldrar och förskollärare ser olika ut och påverkas av vilka vi är och vilka förväntningar vi har på mötet. Kontakten påverkas också av den kontext de befinner sig. Studiens syfte är att få en djupare kunskap om hur föräldrar och pedagoger handlar, tänker och känner i de dagliga mötena på förskolan. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar; Vad ger pedagoger och föräldrar för utsagor om sin samverkan i mötet? Påverkar yrkesrollen och föräldrarollen mötena i förskolan? Hur ser pedagoger och föräldrar på möjligheten till föräldrainflytande? Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju förskollärare och åtta föräldrar på två förskolor. Resultaten visar att deras förväntningar på varandra ofta är outtalade och skiljer sig åt. Pedagogers och föräldrars roller styrs och påverkas av varandra. Deras handlande styrs även av förskolans kontext, där pedagogerna genom sin yrkesroll har företräde. Nyckelord: förskola, föräldrar, handlande, kommunikation, roller, sociala relationer

I det här examensarbetet undersöker vi fritidslärares upplevelser gällande elever som befinner sig längst i skol- och fritidsverksamhet, samt hur fritidslärare arbetar för att skapa möjligheter till återhämtning, rekreation och vila. Elevers långa dagar i skolan är ett outforskat område inom fritidshemsforskning. Syftet är att utgöra ett kunskapsbidrag för att försöka förstå vilka faktorer som påverkar eleverna under de långa dagarna. Genom ett barndomssociologiskt samt interaktionistiskt perspektiv analyserar vi semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fritidslärare. Det framgår genom intervjuerna och vår analys att sociala sammanhang och individuella förutsättningar spelar en stor roll för elevers återhämtning, samt att kvaliteten på återhämtning, rekreation och vila till en stor del handlar om att låta elever få vara delaktiga i utformningen av miljön. Efter en lång skoldag beror elevernas trötthet mer på individuella faktorer än på antalet timmar de tillbringar i skolan. När de visar tecken på trötthet och behov av vila är dock elevernas agentskap och samspelen mellan fritidspedagoger, elevgrupper och enskilda elever avgörande.

Denna studie fokuserar på dessa tysta elever som ofta osynliggörs inom fritidshemmets verksamhet, samtidigt som de ofta döljer sin osynlighet. Hur arbetar fritidshemmet för att stötta dem? Eftersom varje individ är unik undersöker studien även hur fritidspedagoger bemöter och stöttar elever med sociala svårigheter för att stärka deras sociala kompetenser och relationer, samt elevgruppen för att inkludera och delaktiggöra dessa elever i fritidsverksamheten. Resultatet av studien utgår från åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med erfarna och utbildade fritidslärare. Den första av studiens slutsatser är att de beskrivningar som porträtteras i denna studies bakgrund och resultat gällande barn som uppfattas som och osynliga i stor utsträckning är återkommande och stämmer överens mellan olika författare och intervjuade fritidslärare. Detta påvisar att den osynlighet som skildras i studien är en vanlig problematik inom fritidshemmet. Men även att det, osynligheten till trots, finns en viss medvetenhet kring situationen dessa barn befinner sig i samt vilka svårigheter och utmaningar de möter inom fritidshemmet. Den andra slutsatsen är att det finns ett flertal åtgärder för hur fritidshemmet på individ- och gruppnivå kan stötta dessa elever men att det dock finns ett flertal omständigheter som för med sig att det är ett problemområde som ofta bortprioriteras.