No description available.

Inför det här arbetet hade vi en tes om att det i manliga omklädningsrum skapas en struktur som talar om vilka värderingar och normer som ska råda. Detta var vi intresserade av att undersöka och med tanke på vårt blivande yrke som lärare valde vi att fokusera på skolmiljön. Omklädningsrummet efter skolidrotten är en plats där elever många gånger är avskärmade från vuxenvärlden. Vi hade en tanke om att detta innebär ett fritt spelutrymme vilket resulterar i en hierarkisk rangordning som ibland leder till ren mobbning. Vårt syfte har mer precist varit att undersöka hur klimatet i skolidrottens manliga omklädningsrum påverkade pojkars normer och värderingar i början på 1990-talet. Våra teoretiska utgångspunkter bygger på tidigare forskning som behandlar maskulinitet samt sociala relationer och dessa har vi använt för att bearbeta vår empiri. Empirin bygger på djupintervjuer med åtta män vilka samtliga gick på högstadiet i början på 1990-talet. Studiens resultat visar att grupptillhörighet var viktigt för pojkarna i den här åldern och för att passa in var det en fördel om man sågs som häftig, ball och cool. Vårt resultat visar också på att det i omklädningsrummet framträder tre tydliga roller vilka är kopplade till specifika beteenden. Dessa roller har vi benämnt som kamratförtryckare, medlöpare och hackkycklingar och beroende på vilken roll man fick har också pojkarnas självförtroende påverkats på olika sätt.

<p>Inför det här arbetet hade vi en tes om att det i manliga omklädningsrum skapas en struktur som talar om vilka värderingar och normer som ska råda. Detta var vi intresserade av att undersöka och med tanke på vårt blivande yrke som lärare valde vi att fokusera på skolmiljön. Omklädningsrummet efter skolidrotten är en plats där elever många gånger är avskärmade från vuxenvärlden. Vi hade en tanke om att detta innebär ett fritt spelutrymme vilket resulterar i en hierarkisk rangordning som ibland leder till ren mobbning. Vårt syfte har mer precist varit att undersöka hur klimatet i skolidrottens manliga omklädningsrum påverkade pojkars normer och värderingar i början på 1990-talet. Våra teoretiska utgångspunkter bygger på tidigare forskning som behandlar maskulinitet samt sociala relationer och dessa har vi använt för att bearbeta vår empiri. Empirin bygger på djupintervjuer med åtta män vilka samtliga gick på högstadiet i början på 1990-talet. Studiens resultat visar att grupptillhörighet var viktigt för pojkarna i den här åldern och för att passa in var det en fördel om man sågs som häftig, ball och cool. Vårt resultat visar också på att det i omklädningsrummet framträder tre tydliga roller vilka är kopplade till specifika beteenden. Dessa roller har vi benämnt som kamratförtryckare, medlöpare och hackkycklingar och beroende på vilken roll man fick har också pojkarnas självförtroende påverkats på olika sätt.</p>

Minst var tredje person i Sverige insjuknar i cancer, varje timme får sex personer ett cancerbesked och varje år får 58 000 människor i Sverige ett cancerbesked. Cancer är en folksjukdom som är ett samlingsnamn för ca 200 olika sjukdomar där dessa har gemensamt att celler okontrollerat börjar dela på sig någonstans i kroppen. Sjukdomen påverkar inte bara de som drabbas utan även anhöriga till den som drabbas (cancerfonden &amp; socialstyrelsen, 2013). Socialstyrelsen (2015) tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen har utformat en utbildningsmatris till alla yrkesverksamma inom sjukvården, där dem konkret beskriver att vårdpersonal ska kunna tillhandahålla patienter en känsla av trygghet, lugn, hopp och tröst. Vårdpersonalen ska kunna erbjuda patienterna ett socialt stöd i deras kontakt med sjukvården. En annan undersökning om sociala relationer som Västra Götaland (2011) genomfört visar att sociala relationer och socialt stöd leder till en förbättrad hälsa samt en förbättrad återhämtningsförmåga från sjukdomar. Om individen inte kan påverka sin situation eller vända sig till någon för stöd medför detta en ökad sjukdomsrisk. Idag finns fler utbud gällande stödinsatser och rehabilitering än bara inom sjukvården, bland annat finns det ideella organisationer som erbjuder stöd och fungerar som en informationskälla till cancersjuka, friskförklarade och anhöriga. En välkänd ideell organisation inom cancer är organisationen Ung cancer, som startade år 2010 av Julia Mjörnstedt och Hanna Wekell. Julia Mjörnstedt startade bland annat organisationen då hon kände en stor ensamhet när hon fick cancer och upplevde att hon saknade en mötesplats för unga vuxna som drabbats av cancer (Ung cancer, 2010). Forskning från Kinnane &amp; Milne (2010) ser en ökad trend i att söka sig till mötesplatser för cancersjuka på Internet. Socialt stöd inom cancervården har visat sig vara en svårhanterlig problematik enligt cancerpatienter som beskriver svårigheter i hur sjukvården bemöter patienterna och ger information om sjukdomen, vilket har påverkat individerna på ett negativt sätt enligt Jakobsson (2007). Jag vill därför undersöka cancerpatienternas sociala stöd och sociala nätverk.

Trots att tidigare forskning konstaterat fritidsaktiviteters potential att främja socialt kapital och hundars förmåga att skapa social interkation mellan människor, har lite forskning fokuserat på att undersöka brukshundklubbars sociala betydelse. Min ambition i den här uppsatsen har därför varit att undersöka om en brukshundklubb utgör en social plattform där medlemmar kan dra nytta av olika fördelar som uppstår ur de sociala relationer som upprättas via föreningslivet i klubben. Vilka sociala kapitalresurser möjliggörs via föreningslivet i en brukshundklubb och vilka är effekterna av dem? är frågor som jag söker svar på i den här uppsatsen.

När människan befinner sig i livets slutskede har autonomi, kommunikation, familj och vänner stor betydelse. Platsen för vård blir därför mycket viktig. Platsens betydelse för oss människor innebär inte bara den fysiska miljön. I palliativ vård är det viktigt att platsen inger individen personlig identitet, trygghet och avskildhet. Dessutom bör hänsyn tas till de fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekterna på vård. Syftet med denna studie var att belysa vad platsen har för betydelse för patienten i den palliativa vården. Studien baseras på en litteraturstudie som har analyserats utifrån Evans (2002) modell. Artiklarna är hämtade från olika databaser inom omvårdnadsforskning, sociologiforskning och hälsogeografiforskning. Litteratursökningen resulterade i åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar som analyserats och används i resultatet. Ur analysen framträdde tre teman: socialt i platsen, personligt i platsen och självständighet i relation till platsen. Temat socialt i platsen visade på betydelsen av familjens närvaro och vikten av goda relationer med både den informella och den professionella vårdgivaren. Temat personligt i platsen betonade vikten av personlig identitet, värdighet och känslan av en privat miljö. I temat självständighet i relation till platsen framkom behovet av självbestämmande för att få en meningsfull vardag och en ökad livskvalitet. Detta arbete visar att den palliativa vården bör vårda patienten utifrån en holistisk helhetssyn. Vidare framkommer det att alla aspekter inte alltid blir tillgodosedda. Detta i sin tur tyder på att det krävs fortsatt forskning i ämnet.

Barns utveckling och välmående kan påverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid på förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte är att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. Utifrån detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer.   Utifrån tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan påverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts även fram om språkets betydelse i sociala samspel med andra. Undersökningen har tagit sitt avstamp ur en bristande kunskap om hur pedagoger säger sig arbeta med barns sociala relationer. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, där fokus ligger på att olika sanningar konstrueras mellan människor samt hur människor uppfattar det som sägs. Den metod som studien utgår ifrån är diskursanalys med inriktning på diskursiv psykologi. Undersökningens empiriska material baseras på intervjuer som genomförts på fyra olika förskolor i form av fokusgrupper bestående av två deltagare i varje samtal. Resultatet visar hur pedagogerna talar om olika sätta att stötta barns behov i samspel med andra barn. Viktiga aspekter som har uppkommit är språket och miljön som ses som betydande delar av barns sociala utveckling. I resultatet har det formats olika diskurser som exempelvis Den verksamma pedagogen och Den inkännande pedagogen. De diskurser som formats lyfter upp olika strategier och förhållningssätt hos pedagogerna. Studien avslutas med en diskussion samt en slutsats kring studiens resultat.

Syftet med denna studie är att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhållande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrån tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med åtta pojkar, använt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras välmående. Informanternas bristande språkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen. Detta bidrog till att deras sociala relationer endast präglas av den egna etniska gruppen samt de sociala relationer som skapats på boendet. Den kulturella identiteten präglas då endast av kulturen inom gruppen vilket har bidragit till att ungdomarna inte har kunnat identifiera sig med det svenska samhället och därmed saknar de känslor av tillhörighet. Detta tyder på att informanterna inte har lyckats integreras i det svenska samhället.

Syftet med studien var att undersöka några behandlares erfarenheter och upplevelser när det gäller att inkludera frågor om sexualitet och relationer i missbruksbehandling samt se om det finns faktorer som kan vara hindrande respektive främjande när det gäller att ställa dessa frågor. Studien utgår ifrån en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer från behandlare som har flera års erfarenhet av missbruksbehandling. Resultatet tolkas utifrån Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. I resultatet har det framkommit att samtliga intervjupersoner är överens om att bemötande och relation mellan klient och behandlare har en stor och avgörande faktor för hur och vad man kan prata om i behandling. De är även eniga om vikten av att ställa frågor om relationer, eftersom det är vanligt att många människor som har någon typ av missbruksproblematik också har problem med sina relationer och att fokus inte bara ska ligga på själva missbruket. Det som skiljer sig åt i resultatet är att alla inte tar upp frågor om sexualitet, anledningar till detta kan bero på behandlarens egen syn på ämnet eller att de aldrig har testat att ställa frågor och därför inte vet vilken respons de kan få av klienterna. Studien är viktig eftersom att resultatet visar att det är positivt att inkludera frågor om sexualitet och relationer i missbruksbehandling.

Abstract Studiens syfte var att undersöka om det finns något samband mellan individualiserade relationer i familjen och den ökade psykiska ohälsan. Metoden för studien var kvalitativa forskningsintervjuer och tre terapeuter som var verksamma i Göteborg intervjuades. Materialet som framkommit genom intervjuerna har framställts genom beskrivande analys där intervjupersonernas berättelser har återgivits. Resultatet av studien visar på att den psykiska hälsan har påverkats av att individer inom familjen blivit mer individualiserade, dock inte om det är positivt eller negativt. Terapeuterna såg en mer positiv bild av individualiseringens inverkan på psykisk hälsa, mycket på grund av ökad jämställdhet och större möjligheter till att uttrycka sina behov. Forskning visar på att individualiseringen går att koppla till den ökade psykiska ohälsan där prestation och stress är en stor del av vardagen. Empiri och tidigare forskning visar båda en entydig bild av att samhällsutvecklingen har inneburit ökad stress och prestation för människor. Det som skiljer resultatet åt är att orsaken till den psykiska ohälsan skulle bero på individualiseringen.