Kravaller är ett intressant ämne både ur ett samhällsperspektiv och som gruppfenomen. Denna uppsats syfte är att studera kravallerna i Husby 2013, vilket görs genom frågeställningarna: hur kan uppkomsten av kravallerna i Husby förklaras och hur förklaras och beskrivs dessa i media? Inledningsvis så redogörs för kravaller ur ett bredare perspektiv med bland annat olika exempel och som bakgrund beskrivs Husby och kravallerna 2013. Efter detta följer avsnitten teori och tidigare forskning kring kravaller. Metodavsnittet mynnar ut i analys och resultat av de datamaterial som har samlats in. Datamaterialet består av ett antal artiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultaten visar att det finns fyra övergripande förklaringar till kravallerna. Resultaten och de slutsatser som kan dras, ger inga direkt nya eller häpnadsväckande resultat men är dock ytterligare ett bidrag till forskningen om kravaller.

Sammanfattning Utanförskap är ett begrepp som förekommer flitigt i massmedia. Syftet med denna uppsats är att studera och analysera hur begreppet utanförskap konstrueras i media, närmare bestämt i ledarartiklar från dagstidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Vi svarar på följande tre frågeställningar: Vad betyder ”utanförskap” i texten? Vilka andra begrepp tycks utanförskap inkludera eller associeras med? Samt: Finns det någon skillnad mellan de två tidningarnas konstruktion av begreppet ”utanförskap”? Teorierna som används i studien är socialkonstruktivism samt diskurs som teori. Som båda tillämpas i analysdelen. Där vi med hjälp av teorierna kunnat se hur begreppet utanförskap konstrueras. Det empiriska materialet består utav tio ledartiklar ifrån Aftonbladet och Svenska Dagbladet som vi analyserat med hjälp av textanalys. Genom att utgå ifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som metod så har vi med hjälp av en noggrann textanalys kunnat framhäva de diskurser som ständigt sammankopplas till utanförskap. Uppsatsen viktigaste slutsats är att begreppet utanförskap får sin betydelse genom diskurserna arbetslöshet, bostadsområde, samt fattigdom. Begreppet tycks inkludera människor som saknar vissa resurser som anses vara viktiga för en delaktighet i samhället. Där kriminalitet och ohälsa konstrueras som konsekvenser av utanförskap. För det andra fann vi att begreppet utanförskap många gånger skrivs som ett problem på individnivå, där även kulturella skillnader och egenskaper presenteras som utlösande faktorer till utanförskap snarare än något som politiken har ansvar för. För det tredje fann vi mer likheter än skillnader i användningen av begreppet utanförskap mellan Aftonbladet och Svenska Dagbladet trots tidningarnas olika politiska inriktningar. Däremot så presenterar Svenska Dagbladet mer åtgärder och lösningar på utanförskapsproblemet tillskillnad ifrån Aftonbladet.

Arbetslöshet är ett omtalat ämne som berör ett stort antal individer. För att underlätta för individer i arbetslöshet att återvända till arbetsmarknaden tillämpas bland annat arbetspraktik. Föreliggande studie syftar till att öka kunskapen om hur arbetspraktik tillhandahålls på organisationen Myrorna. Dessutom syftar studien till att ge en inblick i de praktiserande individernas uppfattning om arbetspraktik, med återblick till individens situation innan och vilka möjligheter de ser i framtiden. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med individer som genomför arbetspraktik på Myrorna samt deras arbetsledare. Resultatet av föreliggande studie visar på att arbetspraktiken som tillhandahålls på Myrorna är strukturerad och givande samt uppskattad av de som praktiserar. Individerna som genomför arbetspraktiken uttrycker att den ökar deras anställningsbarhet och självkänsla. Vidare visar studiens resultat på att individer som genomför arbetspraktik befinner sig i en komplex situation gentemot arbetsmarknaden. Individerna har en sysselsättning men definieras samtidigt som arbetslös.

<p>Vi vill med denna uppsats se hur det påverkar elever att inte passa in i skolans mall, att få gå på en resursskola och vilken funktion denna skola får för eleverna. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med elever som gått på en resursskola har vi besvarat detta. Genom dessa intervjuer fick vi ta del av våra nio informanters livsberättelser. I dessa har vi funnit genomgående teman som vi sedan analyserat utifrån utvalda sociologiska teorier, vilka är Tönnies Gemeinschaft och Gesellschaft, Beckers stämplingsteori, Meads interaktionsteori, Berger och Luckmanns teori om primär och sekundär socialisering. Det är viktigt att understryka att varje informant har sin egen livsberättelse och därmed sin egna unika upplevelse av sin skolgång och resursskolans betydelse. De röda trådarna vi funnit är att informanterna har en känsla av utanförskap konstruerat av skolan. De har även en stor vilja att vara självständiga, samtidigt som de har en stark längtan efter uppmärksamhet och närhet. Vi fann att resursskolan svarade deras längtan efter uppmärksamhet och närhet. Där fick de stabila relationer till vuxna förebilder och en möjlighet att förändra sin självbild.</p>

<p>Denna sociologiska uppsats behandlar några faktorer som kan påverka ungdomar, som i sin tur kan leda till ett utanförskap. Under tonårsfrigörelsen genomgår ungdomar en fas, då de kan riskera att bli beroende av exempelvis alkohol eller droger. Detta kan i sin tur leda till att de kan hamna utanför samhället. Syftet med arbetet är att undersöka vad samhället kan göra och vad de har för skyldigheter för att fånga upp dessa ungdomar. Med utgångspunkt från Halmstad kommun. </p><p>Uppsatsen bygger på kvalitativ metod med intervjuer. Gemensamt för våra informanter är, att de arbetar med barn och ungdomar. De har skyldighet och ansvar att försöka fånga upp ungdomarna på olika sätt. I uppsatsen används teorier och forskning som är kopplade till det sociala fenomenet, ungdomar i riskzon för ett beroende, ur ett myndighetsperspektiv.</p><p>Resultatet visar att ungdomar som inte har en fast och trygg grund att stå på löper större risk att hamna i ett beroende på grund av ett missbruk. Men det visar också att tonårsfrigörelsen kryper allt längre ner i åldrarna på grund av att samhällsattityden har förändrats. Just i Halmstad kommun finns det ett bra skyddsnät för att fånga upp ungdomar som är på glid om man ser det ur ett myndighetsperspektiv. Skyddsnätet är uppbyggt på ett nära samarbete mellan olika myndigheter och sociala institutioner.</p>

Vi vill med denna uppsats se hur det påverkar elever att inte passa in i skolans mall, att få gå på en resursskola och vilken funktion denna skola får för eleverna. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med elever som gått på en resursskola har vi besvarat detta. Genom dessa intervjuer fick vi ta del av våra nio informanters livsberättelser. I dessa har vi funnit genomgående teman som vi sedan analyserat utifrån utvalda sociologiska teorier, vilka är Tönnies Gemeinschaft och Gesellschaft, Beckers stämplingsteori, Meads interaktionsteori, Berger och Luckmanns teori om primär och sekundär socialisering. Det är viktigt att understryka att varje informant har sin egen livsberättelse och därmed sin egna unika upplevelse av sin skolgång och resursskolans betydelse. De röda trådarna vi funnit är att informanterna har en känsla av utanförskap konstruerat av skolan. De har även en stor vilja att vara självständiga, samtidigt som de har en stark längtan efter uppmärksamhet och närhet. Vi fann att resursskolan svarade deras längtan efter uppmärksamhet och närhet. Där fick de stabila relationer till vuxna förebilder och en möjlighet att förändra sin självbild.

Denna sociologiska uppsats behandlar några faktorer som kan påverka ungdomar, som i sin tur kan leda till ett utanförskap. Under tonårsfrigörelsen genomgår ungdomar en fas, då de kan riskera att bli beroende av exempelvis alkohol eller droger. Detta kan i sin tur leda till att de kan hamna utanför samhället. Syftet med arbetet är att undersöka vad samhället kan göra och vad de har för skyldigheter för att fånga upp dessa ungdomar. Med utgångspunkt från Halmstad kommun. Uppsatsen bygger på kvalitativ metod med intervjuer. Gemensamt för våra informanter är, att de arbetar med barn och ungdomar. De har skyldighet och ansvar att försöka fånga upp ungdomarna på olika sätt. I uppsatsen används teorier och forskning som är kopplade till det sociala fenomenet, ungdomar i riskzon för ett beroende, ur ett myndighetsperspektiv. Resultatet visar att ungdomar som inte har en fast och trygg grund att stå på löper större risk att hamna i ett beroende på grund av ett missbruk. Men det visar också att tonårsfrigörelsen kryper allt längre ner i åldrarna på grund av att samhällsattityden har förändrats. Just i Halmstad kommun finns det ett bra skyddsnät för att fånga upp ungdomar som är på glid om man ser det ur ett myndighetsperspektiv. Skyddsnätet är uppbyggt på ett nära samarbete mellan olika myndigheter och sociala institutioner.

Syftet med studien var att få en inblick i hur livet kan se ut för kvinnor som har avtjänat ett fängelsestraff. Vi ville ta reda på vad som kan ha påverkat deras val i livet och hur livet har sett ut efter en fängelsevistelse.Materialet är insamlat genom en kvalitativ metod, med livsberättelser som den centrala fokuseringen. Allt för att lyfta fram kvinnornas berättelser för att uppnå en tolkning av deras livsvärld.När det gäller den teoretiska tolkningen har vi utgått ifrån olika teorier, som avvikelse, normalisering, socialisering och stigmatisering.Studiens resultat visade att majoriteten hade en missbruksproblematik bakom sig. De flesta av respondenterna upplevde sig ha svårt med tillit och relationer. Alla upplevde någon slags känsla av stigmatisering och skam. Majoriteten upplevde sig även känslomässigt avstängda efter att ha suttit i fängelse.

I Sverige har barnfattigdom funnits i alla tider. Den här uppsatsen handlar om barnfattigdom i Sverige i dag. Det var en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Syftet var att undersöka hur barnfattigdom visar sig i en mellansvensk stad och hur professionella inom socialt arbete ser på barnfattigdom och vilket stöd som finns att få. Studien byggde på fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare inom kommunens enhet Familj och Fritid. Intervjuerna tolkades efter hermeneutiska principer. I resultatet framkom att det görs många insatser för att förebygga och förhindra barnfattigdom men det framkom också att barnfattigdomen ökar och det behövs mer insatser. Det visade sig att barnfattigdomen oftast ses och behandlas utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Det handlade enligt resultatet också om att en stor del av det sociala arbetet innebar att öka kunskapen om ämnet bland de professionella och väcka politisk opinion för att medvetandegöra de drabbade barnens situation. Det handlade också om att kunna utföra ett professionellt arbete för att ge dessa barn goda förutsättningar för att kunna vara delaktiga i det sociala samhället.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om kristna kvinnor riskerar att hamna i ett socialt utanförskap i och från dagens sekulariserade samhälle. Detta genom att göra halvstrukturerade djupintervjuer med kvinnor från olika kristna församlingar. För arbetet med empirin använde jag mig av tematisk analys och för att förstå och analysera materialet använde jag mig av teorierna stigma och skam samt utgick ifrån ett genusperspektiv. Studien visade att den svåraste tiden för de kristna kvinnorna var tonåren, en period som präglades av både identitetssökande och ett fördomsfullt klimat. Flera av informanterna hade mött lärare som upplevdes som negativt inställda till kristendomen och som särskiljt och urskiljt kvinnorna pga deras religion. Alla kvinnor i studien hade även mött fördomar i vuxen ålder. Att berätta om sin religionstillhörighet innebar för kvinnorna att de mötte frågor, diskussioner, skepsism och i vissa fall avståndstagande och uteslutning ur gruppen. Bland annat vidare forskning kring barns och ungdomars upplevelser av utanförskap kan vara ett intressant ämne för vidare studier.