No description available.

<p>Min studie behandlar skönlitteratur och språkutveckling i skolår 1 - 3. Jag har genomfört intervjuer med pedagoger som arbetar med skönlitteratur i undervisningen på olika sätt. Resultatet visar hur arbetet med skönlitteratur varierar från pedagog till pedagog, men att liknande moment återfinns i samtliga pedagogers dagliga arbete, som till exempel högläsning, individuell läsning och boksamtal. Arbetet med skönlitteratur hade en positiv inverkan på elevernas språkutveckling.</p> / <p>The intention of this study is to discuss literature, fiction in particular, and language development during the early years of elementary school. During this study I have carried out interviews with pedagogues who, in their teaching, work with literature in different ways. The result shows how the ways of working with literature varies from pedagogue to pedagogue, still similar elements is recovered in all the pedagogues' daily work - such as reading out loud, individual reading and conversations about books. The study also shows that working with literature have had a positive influence on the students' language developments</p>

<p>Mitt arbete handlar om vad elever och lärare på högstadiet anser är skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag också vill veta är hur deras åsikter stämmer överens med det som står i styrdokument och litteratur. Med utgångspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning på en högstadieskola i fem klasser, tre åttondeklasser och två niondeklasser, där eleverna fick svara på en enkät. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. Två lärare i svenska deltog också genom att svara på intervjufrågor. Resultatet av min undersökning visar att lärarna har med litteraturen, styrdokument och kursplanen i svenska väl överensstämmande tankar kring skönlitteraturens syfte. Bland eleverna finns en stor spridning i hur mycket de läser. Många av dem ser bara den språkliga aspekten som en fördel med läsning. Det finns dock många svar som visar att vissa elever faktiskt har god insikt i litteraturens existentiella betydelse.  </p>

No description available.

Mitt arbete handlar om vad elever och lärare på högstadiet anser är skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag också vill veta är hur deras åsikter stämmer överens med det som står i styrdokument och litteratur. Med utgångspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning på en högstadieskola i fem klasser, tre åttondeklasser och två niondeklasser, där eleverna fick svara på en enkät. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. Två lärare i svenska deltog också genom att svara på intervjufrågor. Resultatet av min undersökning visar att lärarna har med litteraturen, styrdokument och kursplanen i svenska väl överensstämmande tankar kring skönlitteraturens syfte. Bland eleverna finns en stor spridning i hur mycket de läser. Många av dem ser bara den språkliga aspekten som en fördel med läsning. Det finns dock många svar som visar att vissa elever faktiskt har god insikt i litteraturens existentiella betydelse.

Detta är en C-uppsats som är skriven för institutionen ”Individ – omvärld och lärande” vid Lärarhögskolan i Stockholm under höstterminen 2007. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med skönlitteratur i grundskolans yngre åldrar. Vi har intervjuat 8 pedagoger som antingen har en egen klass eller arbetar som special-/resurspedagog. Resultatet av dessa intervjuer har vi sedan analyserat och diskuterat och vi har kommit fram till att undervisningen i skönlitteratur skiljer sig åt dels bland de olika pedagogerna men även mellan de olika skolorna. De skolor dessa pedagoger arbetar i är av två olika slag. Den ena skolan ligger i en förort till Stockholm och med en hög andel elever med ett annat modersmål än svenska medan de andra skolorna ligger i Stockolms innerstad där elevunderlaget framförallt är elever med svenska som modersmål. För att kunna ta reda på hur pedagogerna arbetar med skönlitteratur i dessa skolor har vi formulerat två övergripande frågeställningar: • Kan vi se några likheter/skillnader mellan pedagogerna i de olika skolorna när det gäller deras förhållningssätt till och attityder om skönlitteratur och dess plats i undervisningen? Denna fråga syftar till det kollektiva, skola kontra skola. • Vilka likheter/skillnader när det gäller arbetssätt mellan de olika pedagogerna kan vi utläsa utifrån de svar vi fått på intervjuerna? Denna fråga syftar till det individuella, pedagog kontra pedagog.

Min studie behandlar skönlitteratur och språkutveckling i skolår 1 - 3. Jag har genomfört intervjuer med pedagoger som arbetar med skönlitteratur i undervisningen på olika sätt. Resultatet visar hur arbetet med skönlitteratur varierar från pedagog till pedagog, men att liknande moment återfinns i samtliga pedagogers dagliga arbete, som till exempel högläsning, individuell läsning och boksamtal. Arbetet med skönlitteratur hade en positiv inverkan på elevernas språkutveckling. / The intention of this study is to discuss literature, fiction in particular, and language development during the early years of elementary school. During this study I have carried out interviews with pedagogues who, in their teaching, work with literature in different ways. The result shows how the ways of working with literature varies from pedagogue to pedagogue, still similar elements is recovered in all the pedagogues' daily work - such as reading out loud, individual reading and conversations about books. The study also shows that working with literature have had a positive influence on the students' language developments

En uppsats förankrad i de didaktiska ställningstaganden svensklärare gör gällande skönlitteraturen i kursen Svenska A på gymnasiet. Uppsatsen är inriktad både på lärares och elevers syn på litteraturundervisningen.

Syftet med vår studie är att medvetandegöra och uppmärksamma betydelsen av olika faktorers påverkan när det gäller att ge skönlitteraturen en plats i skolan samt att synliggöra konsekvenserna av detta ur ett elevperspektiv. Vår frågeställning är; Vilka faktorer anser lärarna i vår undersökning påverkar arbetet med skönlitteratur i skolan? Metod: Vi valde att göra en kvantitativ undersökning genom att dela ut enkäter till verksamma lärare i grundskolan. Anledningen till det var att vi ville nå ut till ett större antal lärare och få ett bredare undersökningsmaterial. Eftersom vi inte var intresserade av människors upplevelse av ett fenomen valde vi bort intervjuer som metod. Istället ville vi undersöka vilken betydelse lärarna ansåg att olika faktorer har för arbetet med skönlitteratur i skolan. Resultat: Vår studie visade att det egna intresset för skönlitteratur är den enskilt största faktorn som lärarna anser påverka användandet av skönlitteraturen i skolan. Den näst största faktorn är närheten till bibliotek. Faktorer som tid, ekonomi, styrdokument och klassrumsmiljön tilldelar lärarna en mindre betydande roll i arbetet med skönlitteratur i skolan.

No description available.