61 |
Elevers läsvanor : Vad motiverar elever i årskurs 6 till läsning?Andersson, Filippa, Åkesson, Anna January 2013 (has links)
Syftet med denna studie är att beskriva vad som motiverar elever i årskurs 6 till läsning av sköntlitteratur och facklitteratur samt vilka läsvanor eleverna har. Studien baseras på följande frågeställningar: Hur beskriver eleverna sin motivation till läsning av skönlitteratur respektive facklitteratur? Hur beskriver eleverna sina läsvanor? Vilka anledningar beskriver eleverna till att de inte läser? Vad beskriver eleverna att skolan kan göra för att stimulera dem att läsa? I studien används en kvalitativ forskningsmetod i form av halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades 14 elever i årskurs 6. Då intervjuerna genomförts transkriberades och analyserades de. Resultatet visar att en del av de intervjuade eleverna tycker att läsning är roligt, medan en del tycker det är tråkigt. Alla elever uppger att de läser i skolan, både skönlitteratur och facklitteratur. På fritiden däremot är det inte alla elever som läser. I vilken utsträckning eleverna läser varierar mycket från elev till elev. De anledningar eleverna ger till att de inte läser är bland annat för att intresset saknas och för att böckerna är för svåra eller för tråkiga. För att eleverna ska läsa är det spännande och roliga böcker som efterfrågas. Enligt resultatet tycker många av eleverna att skolan kan motivera dem till att läsa mer. Förslag som har kommit upp i intervjuerna är bland annat att ge eleverna mer tid till läsning och att köpa in nyare och roligare böcker.
|
62 |
Vilken är den engelska skönlitteraturens plats i undervisningen? : -En kvalitativ studie kring användningen av engelsk skönlitteratur i grundskolans tidigare år / What is the Role of English fiction in Education? : -A qualitative study about the use of English fiction in primary schoolAugustsson, Alexander January 2012 (has links)
Syftet med arbetet är att försöka ta reda på hur några lärare som arbetar i grundskolans tidigare år ser på användandet av engelsk skönlitteratur i undervisningen samt hur denna definieras och används. Arbetet är ett kvalitativt arbete och datainsamlingen har skett genom intervjuer, observationer samt utvärdering och reflektioner av egen undervisning inom ämnesområdet. Valet att kombinera olika metoder har tillfört arbetet ett ytterligare djup vid analysen. Att genomföra egen undervisning har bidragit till större insikt kring de resultat som framkommit genom de övriga datainsamlingarna och jag upplever att jag kunnat sätta detta i relation till informanternas egna upplevelser. Resultat av samtliga undersökningar pekar på att användandet av engelsk skönlitteratur redan från grundskolans tidiga år är möjlig och att skönlitteraturen kan vara fördelaktig i språkutvecklande syfte. Resultaten pekar även på att definitionen av vad som är skönlitteratur och hur man arbetar med den skiljer sig åt mellan respektive informanter. En slutsats man kan dra av arbetet är att användandet av läromedel och icke autentiska texter är vanliga i engelskundervisningen i grundskolans tidiga år.
|
63 |
Litteraturläsning och nya kursplaner i svenska : En studie av övergången till GY11:s kursplaner i svenska med avseende på litteraturläsningNilsson, Pia January 2010 (has links)
Syftet med denna uppsats är att studera litteraturläsningens utrymme och status i nuvarande kursplaner i svenska och i förslget på nya kursplaner i svenska i GY11, hur detta tolkas av gymnasielärare i svenska samt hur den moderna forskningen återspeglas i de olika kursplanerna. I studien används teorier kring hur skönlitteratur kan fungera som kunskapskälla och tidigare forskning om litteraturläsning och svenskämnets kursplaner. För att uppnå syftet genomfördes en komparativ textanalys av nuvarande kursplaner i svenska och förslaget på nya kursplaner i svenska och kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i svenska. Undersökningsresultatet jämfördes sedan med vad som framkommit inom modern litteraturteori. Resultatet av textanalys och intervjuer visar att GY11:s kursplaner i svenska är formulerade på ett tydligare sätt och att kraven är skärpta för vilka kunskaper som ska uppnås med litteraturläsning. Resultatet visar även att modern litteraturteori finns återspeglad i olika grad beroende på vilka värderingar som finns hos den som läser kursplanerna. Lärare har olika sorts "glasögon" som bland annat har att göra med synen på svenskämnet. / 2010ht4728
|
64 |
Skönlitteraturens roll i skolan : En studie av sex lärares användning av skönlitteratur i undervisningenNordahl, Josefine January 2007 (has links)
Examensarbetets syfte var att undersöka hur sex lärare i år 7-9 använder sig av skönlitteratur i skolan och varför de använder sig av den. Den kvalitativa intervjun användes som undersök-ningsmetod och intervjuer genomfördes med sex lärare på tre olika skolor i en mindre kom-mun i södra Sverige. Efter genomförda intervjuer samt teoretiska studier har jag kommit fram till att lärare använder sig av en mängd olika arbetssätt vad gäller arbetet med skönlitteratur i skolan. De sätt de arbetar med beror bland annat på tid och ekonomiska resurser samt tradition på skolan.
|
65 |
Skönlitteraturens möjligheter : En undersökning av gymnasielärares attityder till litteraturundervisningHåkansson, Anna, Elmberg, Johannes January 2008 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, gymnasielärare i svenskämnet arbetar med läsning av skönlitterära texter som en källa till kunskap i undervisningen, samt vilka metoder som används under och efter litteraturläsning. Undersökningen grundar sig på teorier kring skönlitteraturens möjligheter att fungera som en kunskapskälla, och olika teorier kring vilka metoder som lämpligen kan användas i litteraturundervisningen. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med sju svensklärare på gymnasieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. Utifrån intervjumaterialet framkom det att lärarnas attityder till skönlitteratur som en kunskapskälla och deras bakomliggande tankar till undervisningens utformning sammanföll väl med de teorier som lyfts fram i uppsatsen. Enligt dessa teorier är det viktigt att elevers erfarenheter och åsikter inkluderas vid tolkning av skönlitterära texter och det viktiga är att lära genom skönlitteraturen snarare än om skönlitteraturen. De intervjuade lärarna använder metoder i sin litteraturundervisning som integrerar litteraturläsning med samtalande och skrivande.
|
66 |
Lärares arbete med skönlitteratur : En undersökning av lärares litteraturundervisning i årskurs 3Bergström, Marie, Johansson, Sandra January 2012 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i årskurs 3 resonerar om och arbetar med skönlitteratur i undervisningen. För att få svar på detta har vi valt att både genomföra kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med fyra verksamma svensklärare. Detta val grundar sig på att vi ville ha en djupare och tydligare förståelse av lärares arbete med skönlitteratur i undervisningen. Intervjuerna hade en semistrukturerad form med öppna frågor som bidrog till ett samtal där lärarna hade möjligheter att utveckla sina tankar och erfarenheter. Vi anser att intervjuerna gav oss grundläggande kunskaper om lärarnas resonemang om den skönlitterära undervisningen. Observationerna genomfördes i varje lärares klassrum genom att vi var deltagande observatörer. Enligt oss har observationerna förstärkt våra tankar om lärarnas resonemang genom att vi direkt har iakttagit lärarnas arbete samt att vi har kunnat urskilja detaljer i den sociala värld som skolans klassrum utgör. I denna sociala värld samspelar lärare, elever och litteratur och ny kunskap skapas, vilket kan kopplas till det sociokulturella perspektivet som är ett genomgående synsätt genom hela vår uppsats. Vi bearbetade de empiriska data från intervjuer och observationer med inspiration från en hermeneutisk tolkningsmetod. Efter vår bearbetning presenterades resultatet i relation till uppsatsens bakgrund och tidigare forskning. Det framkom att skönlitteratur är viktig i undervisningen och att lärare har ett stort ansvar att inspirera och motivera elever till att läsa. Lärarna i vår undersökning betonade att skönlitteratur är ett viktigt redskap för elevers kunskaper och färdigheter. Det är när elever får möjlighet att läsa, lyssna och samtala om skönlitteratur som de utvecklar erfarenheter och kunskaper om världen och sig själva.
|
67 |
Boksamtal i undervisningenEkström, Johanna January 2012 (has links)
INLEDNING OCH PROBLEM: När jag under min utbildning genomförde min verksamhetsförlagda utbildning upplevde jag att skönlitteraturen som lästes i klasserna sällan behandlades med samtal. Oftast lärde sig eleverna att skriva ”bokrecensioner”, men de fick aldrig samtala och reflektera om det lästa. Jag funderade över om detta kunde ha en negativ påverkan på elevernas läsintresse. Syftet med studien är att undersöka intresse för boksamtal i grundskolans undervisning som påverkan till ökad förståelse av omvärlden med läsning av skönlitteratur. METOD: Detta är en kvalitativ studie och jag har använt mig av en narrativ metod. Min undersökning kommer handla mycket om samtal och berättelser och mitt empiriska material i form av intervjuer kommer slutligen utmynna i berättelser. RESULTAT: Samtliga lärare i studien visade intresse för boksamtal. Den lärare som i praktiken provade att hålla ett boksamtal ville gärna fortsätta att testa detta arbetssätt. De andra två lärarna visade också ett intresse för att prova boksamtal som undervisningsmetod. Dock menade de att tiden inte räcker till. Samtidigt menade samtliga lärare att det är viktigt att ge utrymme för samtal och reflektion i undervisningen. Samtliga elever som intervjuades hade medverkat i ett boksamtal. Deras upplevelser av boksamtalet var genomgående positiva. Tidigare hade de värderat böckerna genom att endast göra ”tumme upp” eller ”tumme ner”.
|
68 |
Massmordet och korsriddaren : En studie av de ämnesövergripande möjligheterna i svenska och historia utifrån film och skönlitteraturFritz, Marie January 2005 (has links)
I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda en skönlitterär roman och en underhållningsfilm i ämnesintegrerad undervisning i syfte att uppnå målen i svenska och historia på gymnasiet. Som underlag för mitt arbete har jag använt Steven Spielbergs Schindler´s list och Jan Guillous Vägen till Jerusalem. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens intentioner, samt svensk- och historielärares åsikter om mediernas användbarhet i ämnesintegrerad undervisning. Undersökningen visade att lärare uppfattade filmens och romanens integrationsmöjligheter som mycket väl användbara i syfte att uppnå kursmålen, vilka i sin tur tydligt uttryckte en gemensam nämnare mellan svenska och historia, det vill säga som identitetsskapande. Vidare återfanns förenande element så som en historisk dimension, en kritisk medvetenhet och språket som medium för kommunikation. Genom olika former av diskussioner, analyser och fördjupningsarbeten kan eleven, med utgångspunkt i filmen Schindler´s list och romanen Vägen till Jerusalem uppnå flera av kursmålen för svenska och historia A och B på gymnasienivå.
|
69 |
Skönlitteraturens möjligheter : En undersökning av gymnasielärares attityder till litteraturundervisningHåkansson, Anna, Elmberg, Johannes January 2008 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, gymnasielärare i svenskämnet arbetar med läsning av skönlitterära texter som en källa till kunskap i undervisningen, samt vilka metoder som används under och efter litteraturläsning. Undersökningen grundar sig på teorier kring skönlitteraturens möjligheter att fungera som en kunskapskälla, och olika teorier kring vilka metoder som lämpligen kan användas i litteraturundervisningen. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med sju svensklärare på gymnasieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. Utifrån intervjumaterialet framkom det att lärarnas attityder till skönlitteratur som en kunskapskälla och deras bakomliggande tankar till undervisningens utformning sammanföll väl med de teorier som lyfts fram i uppsatsen. Enligt dessa teorier är det viktigt att elevers erfarenheter och åsikter inkluderas vid tolkning av skönlitterära texter och det viktiga är att lära genom skönlitteraturen snarare än om skönlitteraturen. De intervjuade lärarna använder metoder i sin litteraturundervisning som integrerar litteraturläsning med samtalande och skrivande.</p>
|
70 |
"Var och en är i sin bok" : En studie om skönlitteratur i undervisningenHirvonen, Elina, Johanna, Strömblad January 2015 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0769 seconds