Vid utveckling och förvaltning av system är det viktigt att de testas för att upptäcka eventuella fel. Detta kan göras genom både manuella och automatiska tester. I de automatiska testerna används verktyg/program för att utföra testerna. Syftet med detta arbete är identifiera vilka faktorerna är för framgång vid införandet och användandet av automatiska tester. Detta har undersökts genom en teoretisk litteraturundersökning, samt en empirisk undersökning bland fyra svenska myndigheter kring hur de arbetar med automatiska tester, hur de anser att det fungerar, hur införandeprocessen gick till och vilka eventuella problem de upplevt. Detta för att kunna rekommendera andra organisationer om hur de kan införa automatiska tester på bästa sätt, samt för att ge lösningar till eventuella problem som kan uppstå vid användandet. Resultatet av undersökningen visar att via de automatiska testerna kan testarbetet utvidgas genom att fler tester kan genomföras på kort tid. Detta är särskilt användbart vid regressionstester där systemets funktionalitet kontrolleras efter att ändringar har gjorts. De automatiska testerna gör även att testarna kan fokusera på utförandet av komplexare och kreativa/roligare tester. När automatiska tester ska införas i en verksamhet finns det en hel del saker att tänka på för att minimera problemen och få ett lyckat resultat. Det är viktigt att ledningen är införstådd i varför automatiska tester ska införas och ger sitt stöd till processen. Personalen behöver få utbildning kring vad automatiska tester är och vad de kan användas till. Det är även viktigt att tänka till vid valet av verktyg gällande vad verktyget ska användas till, vilken budget som finns och vilka programmeringsspråk som kan användas. Slutligen så krävs en insikt i att det tar mycket arbete och tid för att bygga upp det automatiska testarbetet innan alla fördelar fås. Samt att testfallen och testdata måste underhållas regelbundet för att kunna användas på lång sikt.

<p>Syftet med vår studie är att medvetandegöra och uppmärksamma betydelsen av olika faktorers påverkan när det gäller att ge skönlitteraturen en plats i skolan samt att synliggöra konsekvenserna av detta ur ett elevperspektiv. Vår frågeställning är; Vilka faktorer anser lärarna i vår undersökning påverkar arbetet med skönlitteratur i skolan? Metod: Vi valde att göra en kvantitativ undersökning genom att dela ut enkäter till verksamma lärare i grundskolan. Anledningen till det var att vi ville nå ut till ett större antal lärare och få ett bredare undersökningsmaterial. Eftersom vi inte var intresserade av människors upplevelse av ett fenomen valde vi bort intervjuer som metod. Istället ville vi undersöka vilken betydelse lärarna ansåg att olika faktorer har för arbetet med skönlitteratur i skolan. Resultat: Vår studie visade att det egna intresset för skönlitteratur är den enskilt största faktorn som lärarna anser påverka användandet av skönlitteraturen i skolan. Den näst största faktorn är närheten till bibliotek. Faktorer som tid, ekonomi, styrdokument och klassrumsmiljön tilldelar lärarna en mindre betydande roll i arbetet med skönlitteratur i skolan.</p>

Syftet med vår studie är att medvetandegöra och uppmärksamma betydelsen av olika faktorers påverkan när det gäller att ge skönlitteraturen en plats i skolan samt att synliggöra konsekvenserna av detta ur ett elevperspektiv. Vår frågeställning är; Vilka faktorer anser lärarna i vår undersökning påverkar arbetet med skönlitteratur i skolan? Metod: Vi valde att göra en kvantitativ undersökning genom att dela ut enkäter till verksamma lärare i grundskolan. Anledningen till det var att vi ville nå ut till ett större antal lärare och få ett bredare undersökningsmaterial. Eftersom vi inte var intresserade av människors upplevelse av ett fenomen valde vi bort intervjuer som metod. Istället ville vi undersöka vilken betydelse lärarna ansåg att olika faktorer har för arbetet med skönlitteratur i skolan. Resultat: Vår studie visade att det egna intresset för skönlitteratur är den enskilt största faktorn som lärarna anser påverka användandet av skönlitteraturen i skolan. Den näst största faktorn är närheten till bibliotek. Faktorer som tid, ekonomi, styrdokument och klassrumsmiljön tilldelar lärarna en mindre betydande roll i arbetet med skönlitteratur i skolan.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka och redogöra för hur grundskollärare i årskurs 1-3 använder samt definierar laborativ matematik. Vilka för- respektive nackdelar anser lärarna att det finns med att arbeta laborativt inom matematikundervisningen? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma grundskollärare i årskurs 1-3 som arbetar på två olika kommunala grundskolor i samma kommun. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna upplever att ett laborativt arbetssätt leder till att befästa begrepp, öka förståelsen hos eleverna och att arbetet blir mer varierat. Att arbeta laborativt ger också möjligheter att konkretisera matematiken, och det kan fungera som ett verktyg för att bygga broar mellan det som är konkret och det som är abstrakt. I resultatet beskriver lärarna också hur faktorer som tid och planering kan utgöra hinder för att använda det laborativa arbetssättet mer kontinuerligt. Sammanfattningsvis visar studien att lärare upplever laborativ matematik som något positivt såväl för elever som lärare men att det är ett tidskrävande arbetssätt som kräver god planering.

Uppsatsen undersöker varför unga kvinnor och män använder Instagram, hur de väljer att framställa sig där och om man kan se några likheter och/eller skillnader. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem kvinnor och fem män i åldern 23-30 år som alla är användare av Instagram. I uppsatsen har även informanternas tio senaste publicerade bilder tagits i beaktning som en kompletterande del till intervjuerna. För att genomföra undersökningen har vi använt oss av Uses and Gratifications och identitetsteorier. I relation till teorierna har det empiriska materialet tematiserats för att sedan analyseras. För att kunna se potentiella skillnader mellan de två könen används de som två variabler. Resultatet av studien visar på att både unga kvinnor och män i åldrarna 23-30 år använder Instagram för att hålla sig uppdaterade om vad andra människor gör och som ett tidsfördriv. Vi kunde även se vissa skillnader i hur kvinnorna respektive männen ville framstå på Instagram. Kvinnorna var mer måna om att framstå som trevliga och mysiga, och männen ville framställa sig själva som roliga. Genom informanternas tio senaste bilder kunde vi se att miljöbilder och bilder på personer var absolut vanligast bland både kvinnorna och männen att publicera.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa variationer av fenomenet ”problematiska användanden av hälsokunskap”. Metod: Studien hade en induktiv utgångspunkt och inspirerades av en fenomenografisk metodansats med intervju som datainsamlingsmetod. Deltagarna bestod av 6 hälsoutbildade med varierande yrken och utbildningsbakgrund som kom att beskriva sina uppfattningar av ”problematiska användanden av hälsokunskap”. Materialet har analyserats likt den fenomenografiska analysen. Resultat: Resultatet utgörs av 5 kvalitativt skilda beskrivningskategorier av problematiska användanden av hälsokunskap. Vidare bygger resultatet på de hälsoutbildades uppfattningar av problematiska användanden av hälsokunskap för att synliggöra vad medvetandeakten i uppfattningen riktas mot vilket bidrog till 5 kategorier. Slutsats: Studien har uppmärksammat ett relativt outforskat område kring hälsokunskap, hälsa och livsstil. Resultatet visar att det uppfattas finnas en problematik kring området, som kan ses utifrån en hög kunskap om hälsa. Vidare visar resultatet att denna problematik kan liknas vid vad i idag har kommit att klassa som en sjukdom, nämligen ortorexi. I resultatet blir det även synligt att den kontext där hälsa är central kan uppfattas ha betydelse för fenomenet på ett sätt som gör att vi lär och skapar våra föreställningar av hälsa genom andra. Uppsatsens bidrag och förslag till fortsatt forskning: Studien har kommit att uppmärksamma den hälsorelaterade kontexten som en betydelsefull aspekt för fenomenet. Studiens omfång har påverkat att denna relation inte kommit att bli belyst ingående. Jag ser därför att det är ett område som vi utifrån ett pedagogiskt perspektiv kan belysa närmare. Genom att synliggöra det lärande som skapas i den hälsorelaterade kontexten kan vi öka förståelsen för fenomenet

Detta arbete syftar till att undersöka hur musikteorilärare på gymnasiet arbetar med ämnet musikteori genom observationer av lektioner och intervjuer med lärare. Fokus ligger på att granska utrymmet som ges till elevsamarbete, användandet av digitala verktyg samt hur lärarna relaterar ämnet till elevernas praktiska användande. Detta har undersökts genom att först observera musikteorilärare under lektionstillfällen för att hitta intressanta aspekter av deras undervisning, inspirerat av metoden grounded theory. Sedan intervjuades dessa musikteorilärare närmre om just de aspekter som ansågs intressanta. I arbetets analysdel relateras sedan lärarnas svar till en teori om lärande som kallas Collaborative learning. Inom denna teori är grupparbete, ofta assisterat med digitala verktyg mycket viktigt, vilket är relevant för detta arbete. Under intervjuerna berättade en av de två intervjuade lärarna att grupparbeten var väldigt vanliga och att digitala verktyg användes ofta i undervisningen. Den andre läraren berättade motsatsen: grupparbeten skedde sällan och digitala verktyg hade provats under lektionstillfällen, men med otillfredsställande resultat. Båda lärarna relaterade musikteoriämnet till elevernas praktiska användande.

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien. Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa. Däremot var sambanden signifikanta mellan psykisk hälsa och kön och ålder. Likaså sambanden mellan användandet av sociala medier och kön och ålder. Kvinnor i åldern 20-25 var de som upplever sig ha mest symtom på psykisk ohälsa jämfört med män i samma ålder och män och kvinnor över 25. Det var även kvinnor i åldern 20-25 som uppger sig använda sig av sociala medier i störst utsträckning jämfört med män i samma ålder och män och kvinnor över 25.

Skolan förändras i takt med att samhället förändras och under hösten 2018 reviderades läroplanen, Lgr11 med programmering som nytt inslag i ämnena matematik och teknik. I studien analyseras hur programmering används i matematikundervisningen och lärarnas inställning till programmering. Syftet är att undersöka användning av programmering i ämnet matematik i mellanstadiet. Följande frågeställningar används för att besvara syftet: • Hur använder lärare i årskurs 4-6 programmering i matematikundervisning? • Vad anser lärarna om deras egna kompetenser inom programmering? • Vad har lärare i årskurs 4-6 för inställning till programmering i matematikundervisningen. • Har implementeringen av programmering påverkat matematikundervisningen? Data insamlades med en webbaserad enkät som distribuerades digitalt till 41 lärare som undervisar i matematik på mellanstadiet. 16 olika skolor från två kommuner har deltagit i undersökningen. Empirin har samlats in med hjälp av enkäter och sedan analyserats. Resultatet presenteras med hjälp av tabeller och figurer. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är TPACK (Technological, Pedagogical &amp; Content knowledge). Resultatet visar att både pedagoger och elever har positiva inställningar till programmering i matematikundervisningen. I undervisningen används digitala verktyg som datorer, smartboard och iPads. Det digitala verktyg som används av nästan alla respondenter är datorer och majoriteten av respondenterna använder sig av programmeringsverktyget Scratch i sin undervisning. De flesta respondenterna anser att de är tillräckligt kunniga i de kompetenser (teknologiska-, pedagogiska- och ämneskunskaper) som krävs för att undervisa med hjälp av programmering men resultatet visar också att det finns en vilja att utvecklas mer och få mer kompetensutveckling. Slutligen anser respondenterna att matematikundervisningen inte har påverkats något nämnvärt i och med införandet av programmering i Lgr11 då inslaget är så pass litet.