<p>Our main purpose in this study was to identify the gender representations in comics and how these are presented to their readers. We focused on how comics, with six to ten year old children as their implied readers, represent male and female roles for identification. We also aimed to investigate differences and similarities in comics addressing boys or girls as implied readers.</p><p>The study was based on theories on gender, media and children in order to give some explanations to socialization and gendered identity processes in comics implied for young readers. We used qualitative methods, as discourse and semiotics, to analyze the chosen comics. According to these, in society media content also supports the male role as an unaware norm, and that media use during childhood have some effects on our identities as grown ups.</p><p>The result of our study shows that comics present young readers with stereotypical gender roles of male and female identities in society. The stories main characters are generally represented by men, while women often play the supporting parts to these male leading characters.</p>

Our main purpose in this study was to identify the gender representations in comics and how these are presented to their readers. We focused on how comics, with six to ten year old children as their implied readers, represent male and female roles for identification. We also aimed to investigate differences and similarities in comics addressing boys or girls as implied readers. The study was based on theories on gender, media and children in order to give some explanations to socialization and gendered identity processes in comics implied for young readers. We used qualitative methods, as discourse and semiotics, to analyze the chosen comics. According to these, in society media content also supports the male role as an unaware norm, and that media use during childhood have some effects on our identities as grown ups. The result of our study shows that comics present young readers with stereotypical gender roles of male and female identities in society. The stories main characters are generally represented by men, while women often play the supporting parts to these male leading characters.

Detta projektarbete tog avstamp i Rebecca c. Hains arbete om Girl Power-hjältinnor och undersökte den normativa bilden av den kontemporära tecknade Girl Power-hjältinnan. Detta för att ta reda på vilka fysiska drag och attribut som sällan sätts i fokus inom genren. Dessa drag och attribut användes sedan för att skapa tre huvudkaraktärer till en serie som publicerades på en blogg. Syftet med att undersöka normativa bilder av kvinnliga karaktärer i barnmedier stärktes i teorierna ”Social Practice Theory” och ”kultivationsteorin” som båda förklarar hur barn lär sig av och blir påverkade av mediernas värderingar. Arbetet argumenterade för att negativa representationer av kvinnliga karaktärer i medier har en negativ inverkan på barns genusuppfattningar men att positiva och mer varierade representationer av kvinnliga karaktärer kan verka för en motsatt effekt. Projektet kombinerade hermeneutisk analys med kvantitativ innehållsanalys. Resultaten skilde sig en del från det Hains hade kommit fram till inom genren. Jämfört med sina föregångare är den moderna Girl Power-hjältinnan mer praktiskt klädd och mindre sexualiserad. Dock var majoriteten av karaktärerna fortfarande vita/västerländska, smala och långa. De flesta hade blont eller rött långt hår och hade en feminin klädstil. De ovanligaste kroppstyperna var” kort och smal”, ”kort och kraftig” och ”lång och kraftig”. I minoriteten fanns även Powerpuffpinglorna som hade ”småbarnskroppar”, de var de enda karaktärerna som inte var i samma ålder eller äldre än målgruppen. Att kraftigare karaktärer befann sig i minoritet kopplades till idén om att hjältinnan balanserar mellan det manliga och det kvinnliga. Hon får inte bli för manlig då hon kan tänkas bli oattraktiv för den heterosexuella manliga tittaren och där med riskabel i ett ekonomiskt perspektiv. Vidare konstaterades att även kvinnor upprätthåller normerna för vad som anses attraktivt eftersom även de skapar dessa verk och karaktärer. I etniska minoriteter fanns karaktärer av asiatisk och afroamerikansk härkomst men även karaktärer vars etnicitet inte gick att tyda eller som hade föräldrar av två olika etniciteter. Dessa karaktärer riskerade hamna lägre ned i seriernas sociala hierarkier eller bli stereotypiserade. Studien visade även att representationerna av de vita karaktärerna höll sig inom strikta utseendemässiga ramar. Resultaten av analysen av hjältinnornas frisyrer visade att det fanns lika många karaktärer som hade de traditionellare ”flickaktiga” höga tofsarna och som hade den mer moderna, kaxiga ”sidecuten”. Sidecuten tolkades som en utveckling hos Girl Power-hjältinnan från den ”söta flickan” till en mer feministisk modern hjältinna men resultaten täckte även upp för en annan brist. Det fanns inga karaktärer som bröt mot den egentliga könsnormen med en traditionellt maskulint associerad frisyr. I den klädmässiga minoriteten fanns ett par karaktärer som hade mindre feminina klädstilar, en karaktär som hade en mer ”egen stil” och en karaktär med en alternativ, ”punkig” stil. Sammanfattningsvis har Girl Power-hjältinnan utvecklats men genren prioriterar fortfarande de vita/västerländska karaktärernas narrativ.

No description available.

This essay is an analysis of Brian Wood's Viking epic Northlanders, published by Vertigo/DC between the years of 2007-2012. The aim is to identify how Old Norse faith and Christianity are portrayed. This is done by using the theory of representation as developed by Stuart Hall and putting them into the historical context of a postmodern, secular western world of thought. The research shows a wide variety of religiosity in both Norse and Christian characters. Some common trends have been identified though, and these are a general appreciation of physical strength within the Norse religion and a general tendency in Norse religion to explain natural phenomena and to have fatalistic leanings while Christianity rather seeks to offer comfort in times of need. The results also show that one of the greater roles Christianity plays in Northlanders is contributing to, or sometimes forcing a societal change, while the practitioners of the Norse faith tend to lean toward stability. There is also a tendency to present the northerners as outcasts, while the Christian counterparts are part of an establishment.

In this essay I analyse the constructions of gender in the series The Phantom by Lee Falk. I apply David Tjeders readings of the bourgouise masculinity, its sensitive character and great risk of falling into unmanliness, when discussing The Phantom’s masculine development. I have analysed three adventures of The Phantom from the years 1937, 1977 and 1996, all authored by original creator Lee Falk. I argue that The Phantom increases his use of violence, therefore risking a loss of character. The stories re-establishes his masculinity by portraying the villains more monstrously. My thesis is that The Phantom's need  to maintain a bourgeouis masculinity ceases as the popular culture has developed new masculine ideals.

Följande kunskapsöversikt ämnar att undersöka effekten serietidningsliknande läsmaterial har på läsförståelsen hos andraspråksinlärare av Engelska. För att undersöka detta formulerades följande forskningsfråga: I vilken mån kan serietidningsliknande material påverka läsförståelsen hon andraspråksinlärare av Engelska? En prototypisk definition av serietidningar (Mayer, 2007) användes för att tillåta denna kunskapsöversikt att använda både studier som använde serietidningar och studier som använde seriestrippar som läsmaterial. I denna kunskapsöversikt kommer därför termen serietidningsliknande läsmaterial (Comic reading materials) användas som en paraplyterm för de två mediumen. För att granska om serietidningsliknande material kan påverka läsförståelsen för andraspråksinlärare i engelska har nio vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet valts ut. Studierna I denna kunskapsöversikt har delats upp beroende på om de använder seriestrippar eller serietidningar/grafiska noveller då dessa två material bör åkalla effekten av de kognitiva teorier som presenteras i studien. Studierna gav inte ett tyligt svar på huruvida läsmaterialen påverkade läsförståelsen bland deras deltagare. Studierna hade även olika definitioner av nyckelord så som läsförståelse, skilda metoder för att mäta läsförståelse samt variation i hur de utförde texter tester. De olika resultaten från studierna har lett till följande slutsatser. Serieliknande läsmaterial har en potential som läromedel då de kan främja läsförståelse trots att det i fallet av de valda studierna inte alltid gör det. Det behövs vidare forskning i ämnet, då definitioner av nyckelbegrepp samt tester varierar i hög grad och detta gör det svårt att dra en tydlig slutsats.