Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön är en idyllisk dal där natur och kultur smälter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns även mycket moderna inslag. Det är dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta använda Bamsedalen till ändamål som motorväg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vänner vill ha kvar sin dal som den är. Denna skildring uttrycker en kontrast mellan Bamses hemmiljö och ett mer stressigt stadsliv, vilket förstärker den idylliska dalen som pastoral. Bamse och hans vänner vill inte förändra sin dal vilket kan sammankopplas med att det pastorala landskapet karaktäriserat av att naturen är stabil och bestående, vilket kan i sin tur sättas i kontrast till naturens föränderlighet. Den finns en natur i serietidningen som kan betraktas som hotfull, mystisk och otämjd. Dessa tre beskrivningar kan gå in i varandra men även framställas separat, men de kan alla tre knytas till den vilda naturen. Den hotfulla naturen blir synlig i hur både karaktärer och samhällen blir utsatta för hot av olika naturfenomen som orkaner, översvämningar och att skogar och berg skapar olika problem. Denna natur kan kopplas till en klassisk vild natur på grund av den är skrämmande och ogästvänlig. Den mystiska naturen utgörs ofta av skogar och berg, som exempelvis träd med mystiska hål som leder till nya äventyr. Denna natur kan vara hotfull men också vara upphov till en mer sublim upplevelse, där karaktärerna känner spänning och häpnad. Den mystiska naturen kan på det sättet även knytas till en romantisk vild natur. Ytterligare en variant på vild natur är den orörda och otämjda natur som framställs i serietidningen. Bamse och andra karaktärer vill ibland utforska orörda områden, vilket kan kopplas till den sublima upplevelsen och en romantisk klassisk natur. Det finns en omtanke om naturen som pendlar mellan att vara antropocentrisk och vara ekocentrisk. Krösus Sork kan sägas vara det antropocentriska perspektivet personifierad på grund av att han ser på naturen som en passiv resurs. Dock kan även Bamse och hans vänner inta ett antropocentriskt förhållningssätt eftersom anledningen till att de vill skydda naturen i sin hemmiljö kan bestå av att de vill beskydda sin idylliska dal, men det finns flera undantag som för fram ett mer ekocentriskt synsätt. Det antropocentriska perspektivet får exempelvis en rejäl törn när naturen vid ett tillfälle agerar själv för att hävda sin rätt. När det gäller värnande om skog och natur utanför deras hemmiljö finns det ett omedvetet agerande hos Bamse som skogsarbetare, dock även här med flera undantag. Bamse och hans vänner vill också värna om otämjda platser som kan kopplas till en vild natur. Det finns många antropomorfa inslag i serietidningen. Både djur och natur framställs med mänskliga egenskaper och attribut. Naturen kan exempelvis avbildas med händer och ansikten, medan djur ofta får känslor och ett resonerade som kan kopplas till människan. En aspekt av detta är vad jag kallar snällhetsprincipen. I Bamsetidningen finns ett budskap om snällhet som kan förknippas med genomgående tema att värna om de svaga och motarbeta orättvisor. Denna snällhetsprincip sträcker sig många gånger över djurens beteende: om människor som Bamse är snälla mot djur är de också snälla tillbaka. Djur kan dock också skildras på ett naturvetenskapligt sätt. Dessa beskrivningar bottnar emellanåt i att karaktärer förklarar djurs beteende efter teorier om exempelvis naturligt urval eller prägling. Det finns på det sättet både en antropomorfisk och en naturvetenskaplig skildring av djur. Djuren kan också ses som både vilda och dominerade, ofta kan skillnaden mellan dessa bli påtaglig, men i exempelvis ett zoo är gränsdragningen svår. Dock inte för Bamse och hans vänner som anser att det är vilda djur på zoo, på det sättet blir djuren vilda i betraktarens ögon. Bamse och hans vänner hjälper och räddar många djur. Ett stort och återkommande tema är därmed värnandet om djurens rätt. Detta skildras ofta utan baktanke grundat i mänsklig vinning, vilket gör att ett ekocentriskt förhållningssätt blir applicerbart. En aspekt som dock särskiljer människor från djur är språket. Människor och djur kan inte prata med varandra på annat sätt än med kroppsspråk. Djur kan dock förstå människor och prata med varandra oavsett djurart. Det gemensamma språket för djur gör att det bildas tydlig gräns mellan natur och kultur. Det antropomorfa inslagen kan märkas i att djuren kan förstå människor, men får en stegring av att Skalman har ett bi- och ett kattlexikon.

This study has the purpose to reveal whether gender stereotypes are manifested or challenged in the children comic Bamse - världens starkaste björn based on six different stories widespread over 40 years. The results will be studied in the light of the contemporary gender development in society and emanate from theories about power, discourse, representation, queer and gender. An eclectic analysis based on semiotics and critical discourse analysis will be the method to reveal the underlying gender perspective in Bamse. The conclusion of the study shows an ambiguous perspective in the comic where both men and women occasionally are represented in a manifested as well as a challenged stereotypical role. In some of the stories the gender is erased and all characters are represented based on their individual attributes instead, meanwhile in some stories men are represented as active heroes while women are portrayed as passive nurturer. The representations are getting better over time and the latest stories from 2005 and 2013 tend to show a development in the gender issue.

Studien som följer syftar till att analysera hur genus ”görs” i sex stycken olika Bamsetidningar utspridda över åren 1982–2016. En innehållsanalys av komparativ karaktär ur ett historiskt perspektiv har gjorts på både bild och text utifrån ett genusperspektiv där följande teman har aktualiserats: hur pojkar och flickor framställs samt rollindelning mellan könen.  Resultaten visar att genusrepresentationerna i tidningarna domineras av stereotypa könsroller, samtidigt som det förekommer enstaka utmaningar av dessa stereotypa könsroller i form av könsöverskridande karaktärer och ombytta roller.  Något som är väldigt tydligt är rollindelningen där pojkar är överrepresenterade i alla tidningar som studerats. Flickorna är varken lika många eller fler representerade i någon tidning.

<h2>Sammanfattning</h2><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen var att studera och analysera de budskap som förmedlas i samband med idrott i serietidningen <em>Bamse</em>. Frågeställningarna i arbetet var på vilket sätt förmedlingen sker respektive vilka budskap det är som förmedlas.</p><p> </p><p>Metod</p><p>Datainsamlingen skedde genom textundersökning och bildanalys. Antalet årgångar av tidningen som studerades var sju (mellan år 2001 och 2007). Utöver detta studerades två nummer av <em>Bamse-extra</em>. Samtliga episoder i de angivna utgåvorna lästes igenom, men endast de delar analyserades där något idrottsinslag på ett eller annat sätt var bärande av budskap. En analysmodell användes för att lättare kunna uttolka seriernas fulla innebörder. Modellen har reviderats något men är ursprungligen utformad av Lars Peterson.</p><p> </p><p>Resultat</p><p>Förmedlingen av budskap sker ibland genom att de tydligt uttalas i episodernas slutskeden. Den kan också ske genom att det görs en klar tudelning mellan goda karaktärer som handlar gott och onda dito som handlar skurkaktigt. På så vis förmedlas vad som är ett handlingsmönster att eftersträva och vad som inte är det. Ett ytterligare sätt som förmedlingen sker på är genom att låta läsaren förstå huruvida olika sätt att handla får önskvärda eller icke önskvärda konsekvenser.</p><p> </p><p>De budskap som förmedlas är att det goda övervinner det onda, att alla ska få vara med, att det (i normalfall) är fel att fuska, att en handling måste alltid ses i ljuset av omständigheterna och de bakomliggande motiven, att tankeförmåga och teknik bringar idrottslig framgång, att personer av kvinnligt kön mycket väl kan vara dugliga idrottare (liksom män kan), att man skall ställa upp för varandra, vara hjälpsam och generös, att den som försöker utsätta någon annan för något elakt eller obehagligt ofta faller offer för gärningen själv, att man skall våga stå för vad man har gjort, att allt inte bör handla om att vinna, att man skall våga delta och inte ge upp, att det oväntade kan vinna samt att man inte skall döma någon på förhand.</p><p> </p><p>Slutsats</p><p>Budskapen följer en tydlig linje om att man skall handla gott. För att kunna göra det bör man vara öppensinnad, rättrogen, ödmjuk, fördomsfri, eftertänksam, solidarisk, hjälpsam, vänlig, generös, ärlig, trägen och framåt samt ha en känsla för alla individers lika värde. Ett gott handlande leder enligt <em>Bamse</em> till en mer trivsam tillvaro för samtliga. Idrottslig framgång bringas av tankeförmåga och teknik.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att studera och analysera de budskap som förmedlas i samband med idrott i serietidningen Bamse. Frågeställningarna i arbetet var på vilket sätt förmedlingen sker respektive vilka budskap det är som förmedlas.   Metod Datainsamlingen skedde genom textundersökning och bildanalys. Antalet årgångar av tidningen som studerades var sju (mellan år 2001 och 2007). Utöver detta studerades två nummer av Bamse-extra. Samtliga episoder i de angivna utgåvorna lästes igenom, men endast de delar analyserades där något idrottsinslag på ett eller annat sätt var bärande av budskap. En analysmodell användes för att lättare kunna uttolka seriernas fulla innebörder. Modellen har reviderats något men är ursprungligen utformad av Lars Peterson.   Resultat Förmedlingen av budskap sker ibland genom att de tydligt uttalas i episodernas slutskeden. Den kan också ske genom att det görs en klar tudelning mellan goda karaktärer som handlar gott och onda dito som handlar skurkaktigt. På så vis förmedlas vad som är ett handlingsmönster att eftersträva och vad som inte är det. Ett ytterligare sätt som förmedlingen sker på är genom att låta läsaren förstå huruvida olika sätt att handla får önskvärda eller icke önskvärda konsekvenser.   De budskap som förmedlas är att det goda övervinner det onda, att alla ska få vara med, att det (i normalfall) är fel att fuska, att en handling måste alltid ses i ljuset av omständigheterna och de bakomliggande motiven, att tankeförmåga och teknik bringar idrottslig framgång, att personer av kvinnligt kön mycket väl kan vara dugliga idrottare (liksom män kan), att man skall ställa upp för varandra, vara hjälpsam och generös, att den som försöker utsätta någon annan för något elakt eller obehagligt ofta faller offer för gärningen själv, att man skall våga stå för vad man har gjort, att allt inte bör handla om att vinna, att man skall våga delta och inte ge upp, att det oväntade kan vinna samt att man inte skall döma någon på förhand.   Slutsats Budskapen följer en tydlig linje om att man skall handla gott. För att kunna göra det bör man vara öppensinnad, rättrogen, ödmjuk, fördomsfri, eftertänksam, solidarisk, hjälpsam, vänlig, generös, ärlig, trägen och framåt samt ha en känsla för alla individers lika värde. Ett gott handlande leder enligt Bamse till en mer trivsam tillvaro för samtliga. Idrottslig framgång bringas av tankeförmåga och teknik.

No description available.

The purpose of this study is to investigate how homosexuality and homosexual adoptions are manifested in children's comic "Bamse" and study the result in the light of a brief background about the western society and gay history. The study has a historical gender perspective and focus homosexuality primarily in modern times. Drawing on critical theory and semiotic analysis, the study shows how ideas and ideology surrounding same-sex relations and parenting are negotiated in the ”Bamse” comic. 2010 was the year when the Bamse cartoon took a step into the gender debate and introduced two gay rabbits who adopted an infant. The study shows that despite the obvious intent to anchor homosexuality as normal and integrated in the society there are hidden ideologies that reveals homosexuality as abnormal and excluded. Homosexuality in "Bamse" includes a male homosexuality and no female representatives are visible. Also is homosexuality normalized by including both traditional male and female attributes and domains. The gay man emerges as emotional, scared, unused to children, colored, not belonging in a middle or upper class, surrounded by darkness, but, while fully capable of providing care to a child, just as heterosexual parents. The study reveals how ”Bamse” contains and negotiates between conflicting ideoligies about same sex parenting. This duality of the prominent ideologies may well reflect the social concepts that exist at the time of this study in the media debate. / Syftet med denna studie är att undersöka hur homosexualitet och homoadoption manifesteras i barnserietidningen ”Bamse – världens starkasta björn” och studera resultatet mot en kort bakgrund kring samhälle, ”Bamse-” och homohistoria samt genus. Studien tar sin utgångspunkt i ett historiskt genusperspektiv som belyser homosexualitet främst under modern samtid. Vid närmandet av empirin tillämpas kritisk teori och semiotisk analys för att utkristallisera föreställningar och ideologier som omfattar studieobjekt. 2010 var det år då tidningen om Bamse tog steget in i genusdebatten och introducerade två homosexuella kaniner som genom en homoadoption bildade familj. Studien påvisar att trots att ett uppenbart uppsåt finns att förankra homosexualitet som normalt och inkluderat i samhället återfinns dolda ideologier som befäster homosexualitet som avvikande och exkluderande. Homosexualitet i ”Bamse” innefattar en manlig homosexualitet då inga kvinnliga representanter syns. Likaså understryks en homosexualitet som normaliserats genom att innefatta både traditionellt kvinnliga och manliga attribut och domäner. Den homosexuella mannen framträder bland annat som känslosam, rädd, ovan vid barn, färgad, icketillhörande av medel- eller överklass, med ett avsides boende, omgiven av mörker, men samtidigt som fullt kapabel att ge omsorg till ett barn, på samma sätt som heteroföräldrar. Denna kluvenhet eller dubbelhet i de framträdande ideologierna kan också väl avspegla de samhälleliga föreställningar som återfinns vid tiden för studien i till exempel mediadebatten.

Denna studie utgår från två utvalda läromedel för undervisning inom hållbar utveckling.En uppgift från varje läromedel genomförs i en elevgrupp i årskurs 3. Syftet är att se vad som är viktigt för elevernas lärande samt vad som tilltalar och engagerar eleverna och om eleverna uppmärksammar uppgifternas syfte. En läromedelsanalys föregår genomförandet av uppgifterna. Denna omfattar aspekter kring språk, syfte, upplägg, undervisningsform, koppling till styrdokumenten, bildernas funktion samt vad som framkommer i en ekokritisk läsning av läromedlen. Elevernas reflektioner visar att de engageras av variation. Det framkommer även att repetition är en viktig del i elevernas lärande, samt att nivån på uppgifterna i förhållande till elevernas förförståelse är en väsentlig del att ta hänsyn till. Elevernas reflektioner och resultatet av läromedelsanalysen ställs mot forskning om hållbar utveckling i undervisning, undervisning utifrån olika texttyper och forskning om inkludering i läromedel. Resultatet diskuteras även utifrån det sociokulturella perspektivet. I studien framkommer det att valet av läromedel är viktigt för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper men även utveckla en kritisk analytisk förmåga. Studien visar att båda läromedlen är relevanta att använda i skolan men att de behöver kompletteras med andra typer av uppgifter för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar för att utveckla kunskaper inom hållbar utveckling.