Elever möter idag sällan en text som inte på något sätt samspelar med bilder, delvis på grund av att de böcker som riktas till elever ofta innehåller rikligt med bilder men även på grund av den läsning som sker på skärm, så kallad digital läsning. Syftet med studien är att undersöka hur bil-der i text påverkar elevers läsförståelse. Denna litteraturstudie genomfördes på empirisk forsk-ning på årskurs F–4 från år 2012 till 2017. Studiens resultat visade att det ofta är gynnsamt för elever att läsa text som även innehåller bilder. Vidare så visade sig läsning på papper ge elever bättre läsförståelse än läsning som skedde på skärm. / <p>Svenska</p>

Inledning I takt med att samhället har digitaliserats har även utbildningssystemet digitaliserats. Skolans digitalisering ska bidra till en ökad kvalitet i undervisningen och digitala läromedel är numera ett vanligt inslag i undervisningen. Därför är det viktigt att jag som lärare granskar de läromedel som jag kommer använda i undervisningen, såväl tryckta läromedel som digitala. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av bilder som förekommer i ett digitaltläromedel för Svenska/Svenska som andraspråk 7-9, samt relationen mellan bild och verbal text i detta läromedel. Metod Metoden som användes för denna studie är en läromedelsanalys som utgår från en kvalitativtextanalys med ett sociosemiostiskt perspektiv. Resultat Sammanfattningsvis visar denna studie att det digitala läromedlet Svenska/svenska som andraspråk 7-9, med hjälp av olika fenomen som urskiljer de olika textelementen i det digitala läromedlet, har påvisat ett samspel mellan bild och verbaltext. Studien visar även att de konceptuella bilderna blir dominerande i avsnittet svenska som andraspråk.

Syftet med studien är att beskriva lärarnas erfarenheter av serietidningar i undervisningen i fritidshemmet. De frågeställningar som tillämpades i studien är följande:  - Hur arbetar lärare med serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet? -Vilka möjligheter uppfattar lärarna att det finns med användningen av serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet? -Vilka begränsningar uppfattar lärarna att det finns med användningen av serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet? Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Tre lärare i fritidshem på tre skolor ingår i studien. Resultatet visar att samtliga lärare har en gemensam uppfattning om att undervisning av serietidningar medför flera positiva fördelar vid inlärningen av information. Dessa fördelar beskrivs  som kopplingen mellan bild och text, källkritisk förmåga, främjande av goda värderingar, läsutvecklande, skriv- och bildförståelse, samtal om känslor, kreativitet och multimodalt användande. Lärarnas uppfattning av serietidning som läromedel är att den ska vara anpassad och lärorik i förhållande till elevernas egna behov och intressen. Det vanligaste sättet att använda sig av serietidningar enligt lärarna är förmågan att lära ut värderingar och olika perspektiv med hjälp av illustrationer och text. Lärarna nämner olika utmaningar i arbetet med serietidningar. Till exempel kan det vara en fråga om lämpligt innehåll och vilka åldersgrupper materialet riktar sig till. Diskussionen beskriver lärarnas resultat i relation till studiens bakgrund. Sammanfattningsvis är serietidningar enligt lärarna ett verktyg som erbjuder lust till läsning och bildstöd för eleverna. Serietidningarna ses även som en inkörsport till att börja läsa.

Elever möter idag sällan en text som inte på något sätt samspelar med bilder eller illustrationer. Detta kan förklaras med att de böcker som riktas till yngre elever ofta innehåller rikligt med illustrationer. Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar användandet av bilder i samspel med text med målet att stödja elevers läsförståelse. Denna studie genomfördes genom intervjuer med klasslärare i årskurs 1–3. Studiens resultat visar att lärare använder bilder från olika källor i sin undervisning, men oftast kommer de från läromedel eller internet. Lärarna beskriver att de använder bilder för att förtydliga texters innehåll för att på så sätt stödja elevers läsförståelse. Samtliga deltagande lärare anser att de medvetet använder bilder i undervisningen för att stödja elevernas läsutveckling. Dock använder inte alla deltagande lärare bilder för att förstärka elevers läsförståelse i just ämnet svenska. Även aktuell forskning visar att bilder stödjer elever i deras läsförståelse. Denna undersökning använder sig av det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt. / <p>Svenska</p>

Läroböcker är grunden för undervisningen för många elever, framför allt inom de naturorienterande ämnena. Samspelet mellan text, bild och bildtext påverkar till stor del elevers intryck och förståelse för ämnesinnehållet i läroböcker. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur text, bild och bildtext förhåller sig till varandra i NOläroböcker. Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är Charles S. Pierces teckenteori, multimodal teoribildning och generativ teori för läromedelsanalys. Vår kvalitativa innehållsanalys granskar fyra läroböcker i NO för åk 1–6. Granskningen bestod av textanalys, bildanalys, bildtextanalys och samspelsanalys. Resultatet av granskningen visade att text, bild och bildtext i stor utsträckning kompletterar varandra i de granskade läroböckerna. Att läroböcker har hög samstämmighet är positivt för elevers lärande.

Studiens syfte var att undersöka hur bilder förhöll sig till verbaltexten samt hur bild och text fungerade som stödstrukturer i läromedel för svenska och svenska som andraspråk kurs 1, 2 och 3. I studien, som utgick ifrån det sociokulturella perspektivet, utfördes en kvalitativ analys där en analysmodell sammanställdes utifrån två tidigare modeller för kategorisering av bild-textfunktioner. Läromedlen valdes ut efter aktuell läroplan (Lgy 11). Analysen utgick från att de multimodala resurserna kan betraktas som stödstrukturer och resultatet visade att det förekom olika förhållanden mellan bild och verbaltext i läromedlen Sätt full fart (SVA) och Guldspår i språket (SV). Merparten av bild-text-förhållandena var kompletterande och symmetriska, alltså typer av förhållanden som kan fungera som stödstrukturer vilket underlättar förståelsen. Men det förekom även motstridiga förhållanden vilka kan försvåra förståelsen. Detta belyser vikten av att bilder i läromedel används genomtänkt och att det kan finnas ett behov av metasamtal om stödstrukturerna.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förändringar som har skett mellan VirginiaWatsons bok, Indianprinsessan Pocahontas (1925) och Disneys utgåva av Pocahontas(1995). Det jag kommer att undersöka djupare är vad som tagits bort, respektive lagts till iromanen och bilderboken. Jag kommer även att jämföra böckernas karaktärer, miljöer ochgenrestruktur för att se vad som skiljer dessa åt. Studien kommer även att ta upp böckernasteman, där jag undersökt likheter och skillnader. Slutligen kommer studien även beröra endidaktisk del där jag diskuterar böckernas olika användningsområden i en undervisning. Idetta avsnitt berör jag de för- och nackdelar som skulle kunna förekomma vid användadet avdessa böcker inom utbildningssyfte.Jag har valt att göra en komparativ studie där resultatet har visat att Disneys utgåva(Pocahontas, 1995) valt att inte ta med delar av händelserna som är inkluderade i WatsonsIndianprinsessan Pocahontas (1925). En av de primära skillnaderna mellan böckerna ligger iatt den nyare utgåvan av Disney förvandlats till en kärlekshistoria där huvudkaraktärernadelar en mera intim relation. Medan det finns en stark relation mellan karaktärerna i Watsonsbok är den kärleksfulla sidan mellan parterna tämligen vag i jämförelse och en bidragandefaktor till detta ligger troligtvis i det faktum att det finns en stor ålderskillnad mellan dem.Eftersom böckerna är olika, kan de ha olika användningsområden i skolan. Disneys bilderbokkan ha betydelse då elever behöver utveckla sin analys och fantasiförmåga.Studien visar att Watsons bok stämmer in på vad forskare antyder om Pocahontas vid mångatillfällen, detta gör att boken skulle kunna användas i utbildningssyfte, för att få lär- ochkännedom om vem Pocahontas var.

Thesis (doctoral) - Ludwig-Maximilians-Universität München, 2003. / Includes bibliographical references.