En kombination av fyra friska levnadsvanor såsom att vara rök- och alkoholfri, fysiskt aktiv samt ha en hälsosam kosthållning minskar risken för dödlighet med 66 procent. Medarbetare inom hälso- och sjukvården ska idag lägga större vikt vid patienternas levnadsvanor då Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tillkommit. Kompetens inom samtalsteknik och levnadsvanorna krävs för att rekommendationerna ska utföras.Under hösten 2012 och våren 2013 har 22 personer deltagit i utbildningen ”Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder i praktiken”. Syftet med denna studie var att undersöka deltagarnas upplevelse av uppdragsutbildningen, på vilket sätt kunskapen kommit till användning samt hur implementeringsprocessen på vårdcentralerna fungerat. Både kvantitativ och kvalitativ metod har använts i form av en enkät med slutna och öppna frågor.Deltagarnas förväntningar inför utbildningen var främst att få ökad kunskap vilket har uppfyllts ganska bra. De flesta har fått tillräckligt med stöd från chef/arbetsledare. Det största hindret vid införandet av riktlinjerna är tidsbrist. Motiverande samtal är den kunskap som deltagarna haft mest nytta av och det används mer idag än före utbildningen. Utbildningen har bidragit till en liten ökad säkerhet i arbetet kring levnadsvanorna. Det som saknas i utbildningen är främst kunskap kring stress och sömn och det behövs mer fördjupning inom levnadsvanorna.

Bakgrund: Övervikt och fetma har visat sig vara ett växande folkhälsoproblem i hela världen och leder till ökad risk för många följdsjukdomar. Även i Sverige har det skett en kraftig ökning och år 2013 var nästan hälften av befolkningen överviktig. Motiverande samtal används allt mer i den förebyggande hälso- och sjukvården för att motivera patienter till en förändrad livsstil. Syfte: Var att beskriva om motiverande samtal påverkade livsstilsförändringar hos vuxna personer med övervikt och fetma. Metod: En litteraturöversikt med 13 kvantitativa och kvalitativa inkluderade vetenskapliga artiklar analyserades och bearbetades. Resultat: Resultatet visade att motiverande samtal kan påverka viktminskning och livsstilsförändringar genom fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor hos personer med övervikt och fetma. Viktiga faktorer för att göra en förändring var motivation och self-efficacy. Diskussion: Motiverande samtal kan vara en effektiv behandlingsmetod i sjuksköterskors hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvården för att motivera patienter med övervikt och fetma till att göra livsstilsförändringar. Slutsats: Ytterligare forskning med fokus på MI och kost och motion behövs för att utvärdera om metoden ger god evidens och långsiktiga resultat när det gäller viktminskning.

I denna C-uppsats har vi undersökt jobbcoachers upplevelse av interaktionen med arbetssökande och hur de sociala omständigheterna påverkar jobbcoachens arbetssituation. Denna socialpsykologiska studie problematiserar interaktionen mellan jobbcoacher och arbetssökande och hur dessa möten påverkar jobbcoachen. Utifrån en hermeneutisk ansats har vi utfört nio kvalitativa intervjuer med jobbcoacher som arbetar på ett företag i Sverige för att på så sätt få en djupare förståelse för jobbcoachernas egna upplevelser och erfarenheter av sitt arbete. Vår slutsats är att jobbcoachernas emotionella arbete påverkas av interaktionen med arbetssökande då de pendlar mellan ett distanserat ytagerande och ett djupagerande där jobbcoacherna identifierar sig med sin yrkesroll. Kollegorna är ett socialt stöd i arbetet och tillför emotionell energi genom interaktionsritualer där gruppen delar samma sinnesstämning. Motiverande samtal är en samtalsform som jobbcoacherna använder i arbetet. Arbetssituationen tillåter inte alltid jobbcoacherna att se arbetssökande som ett vem för att se vad som finns bakom individen då de på grund av tidbrist ofta blir tvungna att se arbetssökande som en i mängden, som ett vad. Vi har funnit att det finns en önskan om att förändra jobbcoachernas arbetssätt vilket kan förändra deras egen upplevelse av sin plats i samhället.

Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att arbeta med motiverande samtal som arbetsverktyg. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Nio distriktssköterskor från fyra hälsocentraler i ett landsting i Mellansverige deltog. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Tre huvudkategorier framkom (användningsområde, arbetsverktyg, och förändrat arbetssätt) och dessa bildade temat "Att förändra fokus i mötet och aktivera patienten". Huvudkategorin Användningsområde visade att motiverande samtal oftast användes i mottagningsarbetet. Vidare ansåg distriktssköterskorna att motiverande samtal fungerade bra inom barn – och skolhälsovården men att motiverande samtal var svårt att använda i palliativ vård. Huvudkategorin Arbetsverktyg visade hur distriktssköterskorna använde sig av motiverande samtal samt vilka delar de ansåg var viktiga för att utöva motiverande samtal. Viktigast var ett respektfullt bemötande av patienten och distriktssköterskorna visade detta genom att ställa öppna frågor. Distriktssköterskorna frågade patienterna om lov för att ge information och identifierade vart i förändringsprocessen som patienterna befann sig. En annan viktig del var att tydliggöra patientens egenansvar. I huvudkategorin Förändrat arbetssätt beskrev distriktssköterskorna hur arbetet hade förändrats sedan utbildningen i motiverande samtal. Den största skillnaden var att patienterna hade ett utökat ansvar nu jämfört med tidigare och att distriktssköterskorna nu fungerade som coach.

Bakgrund: Diabetes typ II är den vanligaste formen av diabetes och sprids kraftigt över hela världen. Sjuksköterskan har en central roll i att vägleda och motivera patienten till livsstilsförändring för att minska risken för komplikationer relaterat till diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan via motiverande samtal kan stödja patienter med diabetes typ II till livsstilsförändringar samt beskriva vilka problem som sjuksköterskan kan uppleva med MI. Vidare var syftet att granska artiklar utifrån den metodologiska aspekten undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie som har baserats på 11 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Motiverande samtal (MI) i olika former var en stor del i omvårdnadsarbetet till att motivera patienter med diabetes typ II till livsstilsförändringar. Det fanns många olika program att följa som sjuksköterska och de flesta utvecklades ifrån den specifika omvårdnadsåtgärden MI. Sjuksköterskor upplevde omvårdnadsarbetet med livsstilsförändringar som något positivt. Dock fanns det hinder i omvårdnadsarbetet både från sjuksköterskan själv, verksamheten och patienterna.  Slutsats: Sjuksköterskan har flera möjligheter att motivera patienter med diabetes typ II till livsstilsförändring. För att detta ska lyckas krävs det att patienterna har en grundmotivation och att sjuksköterskan har ett intresse för arbetet. Vidare forskning om sjuksköterskans upplevelser i motivationsarbetet är nödvändig. Det behöver satsas mer tid och resurser på utbildning i MI.

Fetma är ett sjukdomstillstånd som ökar i samhället. År 2013 hade 43 miljoner barn i fem års ålder diagnosen fetma. Problem med hormonrubbningar, ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes är konsekvenser barnen kan få på grund av fetma. Förutom de fysiska konsekvenserna kan en ökad psykisk belastning medföra att individen drar sig undan, upplever känslor av skam och skuld som kan leda till en sämre självkänsla. För att utveckla vården utifrån ett patientperspektiv behövs kunskap om hur barn med fetma upplever sitt tillstånd och vad orsaken till detta beror på, med hjälp av motiverande samtal kan barnen få motivation till förändring. Med denna studie ville författarna få en djupare förståelse kring hur motiverande samtal kan hjälpa barn som lider utav fetma och deras föräldrar. Många barn drabbas av fetma på grund av en påverkan från föräldrarna som ofta själva har viktproblem. Tillsammans kan barnen med deras föräldrar åstadkomma livsstilsförändringar när sjuksköterskan ser till att hela familjen inkluderas och vårdar utifrån ett livsvärldsperspektiv. Utifrån en sammanställning av tidigare forskning har detta arbete utformats till en litteraturstudie. De kategorier som resultatet byggts på är: Motivation; ett steg till förändring, beteendeförändringar i vardagslivet samt föräldrarnas delaktighet och inflytande. Motiverande samtal som ett hjälpmedel visade sig ha en god inverkan för att förändra vardagsbeteenden hos barn med viktproblematik. Barnet behöver tillsammans med detta få uppleva känslor av trygghet och delaktighet. För att detta ska kunna ske krävs det kontinuerlig övning och undervisning kring hur motiverande samtal ska tillämpas tillsammans med en vårdvetenskaplig förankring hos sjuksköterskan. Föräldrarnas delaktighet har varit av betydelse för barnen när det har kommit till att förändra sina gamla vanor.

Bakgrund: I Sverige är motiverande samtal (MI) en av de kvalificerade samtalsmetoder som Socialstyrelsen rekommenderar att hälso-sjukvårdspersonal använder sig av. MI är en samtalsmetod som används vid livsstilsrelaterade hälsoproblem inom hälso- och sjukvård, psykiatri, socialtjänst, kriminalvård och skola. Syftet med att använda sig av metoden är att bidra till motivation och beteendeförändringar hos patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa och beskriva det vetenskapliga underlaget avseende sjuksköterskors erfarenheter av att använda motiverande samtal. Metod: En deskriptiv litteraturstudie uppbyggd av tio vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskornas grundinställning var att MI ansågs vara ett bra verktyg att använda sig av, men det var olika hinder som ibland gjorde att det var svårt att omsätta i praktiken. De största hindren visade sig vara tidsbrist, avsaknad av utbildning/uppföljning samt liten förståelse från ledningen på arbetsplatsen. Vikten av att få rätt stöd, utbildning och handledning var återkommande i samtliga artiklar. Slutsats: I litteraturstudiens resultat framkom det att det var flera olika komponenter som var av betydelse för att MI skulle anses som en bra metod att använda sig av. Sjuksköterskorna beskriver sina erfarenheter och kan sammanfattas i kommunikation, tid, begränsningar, utbildning och slutligen att det bör finnas ett personligt intresse. När dessa komponenter harmonierar sammanfattar författarna resultatet i att MI: en flexibel metod när förutsättningarna finns.

Bakgrund: Icke-smittsamma sjukdomar orsakar den största dödligheten globalt och uppstår oftast till följd av en ohälsosam livsstil. Sjuksköterskan har en betydande roll i det hälsofrämjande arbetet. En samtalsmetod som främjar livsstilsförändringar för patienten är motiverande samtal. Denna metod syftar till att få patienter att själva uppmärksamma förändring utifrån egna intressen. Syfte: Studiens syfte är att belysa sjuksköterskors och patienters erfarenheter av motiverande samtal för att stödja livsstilsförändringar. Metod: En allmän litteraturöversikt med analys av sju kvalitativa och en kvantitativ artikel. Resultat: Resultatet presenteras i sex teman: En ökad förståelse genom reflektion, Betydelsen av att bemöta och mötas som unik, Ett jämlikt maktförhållande som möjliggör för självbestämmande, Ett ömsesidigt samtal som förmedlar bekräftelse, En samtalsmetod som stärker självförtroende och Gynnar hälsa genom stödjandet av livskraft. Erfarenheterna av motiverande samtal hos sjuksköterskorna och patienterna var positiva och metoden upplevs stödjande i genomförandet av livsstilsförändringar. Slutsatser: Vårt resultat belyser flertal positiva erfarenheter av motiverande samtal vilket visar på hur användbar metoden är, vilket kan tänkas bidra att tillämpningen av metoden ökar bland sjuksköterskor.

Bakgrund: Kommunikationen är en grundläggande del inom hälso- ochsjukvården, detta för att bygga en bra relation mellan vårdgivare och patientför att främja patientsäkerhet. Nyexaminerade sjuksköterskor har uttrycktosäkerhet kring att bemöta patienter i deras yrkesroll vilket kan påverkapatientsäkerheten. MI- samtal är ett kommunikationsredskap somexempelvis används för att bygga en god relation mellan patient ochvårdgivare. Olika typer av simulering har visats öka sjuksköterskorssjälvförtroende inom yrket, då det leder till ökad kunskap och chansen attförbättra sina färdigheter. Syftet: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudentersupplevelse av samtalssimulering som inlärningsmetod för motiverandesamtal. Metod: Studien är en empirisk enkätstudie där deltagarna har svarat påfrågorna i fritext. Datainsamlingen har analyserats genom en tematiskanalys.  Resultat: Resultatet visade att deltagare i studien uttryckte en godinteraktion med avataren och att de upplevde avatarsimuleringen som enbra inlärningsmetod. Det framkom också att studenterna kände sig merförberedda inför samtal med en verklig person. Det visade sig också attdeltagare upplevde att avataren var overklig och att de hade svårt att tasamtalet seriöst. I inlärningssyfte påpekade studenterna att de saknadefeedback från lärare efter övningen.  Slutsats: Studien visade på att avatarsimulering är en givande övning förinlärning av motiverande samtal. Utifrån studenternas upplevelser avavatarsimulering som inlärningsmetod visade studien även att de förberedsinför den kliniska verksamheten. För att förbättra sina kunskaper inomvårdande samtal ses övningen som användbar även som färdigsjuksköterska.

No description available.