Bakgrund: Att kommunicera är ett sätt att förmedla information men också att ta emot information. För sjuksköterskan och annan hälso- sjukvårdspersonal är kommunikation nyckeln till att både utföra en personcentrerad omvårdnad men också för att tillgodose varje enskild individs önskemål. För personer med demens leder sjukdomen till att de kognitiva förmågorna som att kommunicera och minnas påverkas negativt, vilket försvårar tillvaron och möjligheten till att utrycka sig. En sammanställning av metoder som främjar kommunikation med personer med demens är därför angeläget då denna kunskap kan bidra till att personer med demens ska få möjlighet till bättre kommunikation.  Syfte: Beskriva metoder som används av hälso- och sjukvårdspersonalen för att främja kommunikationen med personer med demens. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar som redogör för studier genomförda med en kvalitativ ansats. Data analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Musikterapi, Dans och uppvisning samt Bilder och berättelser. Resultatet visar att dessa metoder främjar kommunikationen med personer med demens och leder till en ökad kommunikationsförmåga, utryck av känslor och tankar, väcker minnen och ger hälso- sjukvårdspersonal möjligheten att tillgodose en personcentrerad omvårdnad. Slutsats: Bilder, sång, musik, berättelser, uppvisning och dans kan vara metoder som kan underlätta kommunikationen och samtidigt förhöja välmående hos personer med demens. Nyckelord: Demens, hälso- och sjukvårdspersonal, kommunikation, kvalitativ, litteraturstudie, sjuksköterska

Bakgrund: Diabetes typ II är den vanligaste formen av diabetes och sprids kraftigt över hela världen. Sjuksköterskan har en central roll i att vägleda och motivera patienten till livsstilsförändring för att minska risken för komplikationer relaterat till diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan via motiverande samtal kan stödja patienter med diabetes typ II till livsstilsförändringar samt beskriva vilka problem som sjuksköterskan kan uppleva med MI. Vidare var syftet att granska artiklar utifrån den metodologiska aspekten undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie som har baserats på 11 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Motiverande samtal (MI) i olika former var en stor del i omvårdnadsarbetet till att motivera patienter med diabetes typ II till livsstilsförändringar. Det fanns många olika program att följa som sjuksköterska och de flesta utvecklades ifrån den specifika omvårdnadsåtgärden MI. Sjuksköterskor upplevde omvårdnadsarbetet med livsstilsförändringar som något positivt. Dock fanns det hinder i omvårdnadsarbetet både från sjuksköterskan själv, verksamheten och patienterna.  Slutsats: Sjuksköterskan har flera möjligheter att motivera patienter med diabetes typ II till livsstilsförändring. För att detta ska lyckas krävs det att patienterna har en grundmotivation och att sjuksköterskan har ett intresse för arbetet. Vidare forskning om sjuksköterskans upplevelser i motivationsarbetet är nödvändig. Det behöver satsas mer tid och resurser på utbildning i MI.

Bakgrund: Reumatoid artrit är en kronisk och autoimmun sjukdom som påverkar lederna genom inflammation vilket kan leda till förstörelse av leder. Sjukdomen kan leda till både fysiska och psykiska begränsningar såsom smärta, fatigue och nedsstämdhet vilket kan leda till ett minska välmående.  Syfte: Syftet var att belysa vilket stöd patienter med reumatoid artrit önskar av sjuksköterskan.  Metod: Syftet undersöktes genom en litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar, i analysprocessen användes Fribergs femstegsmodell. Resultatet: Litteraturöversiktens resultat påvisar tre huvudkategorier som visade vad patienten vill ha för stöd av sjuksköterskan; att skapa atrygghet, att kommunicera, att se individen samt nio underkategorier som utvecklar huvudkategorierna. Slutsatser: Litteraturöversikten visar att sjuksköterskan kan stödja patienter med reumatoid artrit på olika sätt med grunden att skapa trygghet, kommunicera och se individen. / Background: Rheumatoid arthritis is a chronic and an autoimmune disease that effect the joints through inflmmation whick can lead to destruction of the joints. The disease can lead to both psysical and mental constraints such as pain, fatigue and depression which can lead to a reduced well-being. Aim: The purpose was to highlight what support patients with rheumatoid arthritis wish of the nurse. Method: The purpose was to examined throoug a literture review of scientific articles with a qualitative method. The result was based on ten scientific articles. In the analysis process, Friberg´s  five-step model was used.  Result: The results of the literature review revealed three main categories that showed what support patients wants from the nurse; to create security, to communicate, to see the individual and then nine subcategories that develop the main categories. Conclusions: The literature review shows that the nurse can support patients with rheumatoid arthritis in different ways with the base of creating security, communicating and seeing the individual.

ABSTRACT Every year approximately 90,500 people die in Sweden, about 19 000 of these die suddenly. A large portion dies in the hospital and many times the death comes unexpected. It is the health professionals task to find and support the relatives. Nurses working with emergency care, almost daily come in contact with relatives who have lost a loved one and they are expected to manage the related parties grief in a professional manner. Some of the people have undergone a preparation time, while others may experience a more unexpected and sudden death of their relatives. The aim of this literature overview was to examine nurses' experiences to meet and take care of the relatives after a sudden death in emergency care. The method has been implemented as a literature review with descriptive design that is to say that the result is based on an already published research, which the author has compiled into an elaborated text in the results section. The literature review is based on fourteen scientific articles. Articles were searched in approved scientific databases and all the articles included was of good quality according to the guidelines from Sophiahemmets quality control and all the included articles were relevant to the literature review purpose. The result is based on three main categories that were developed during the data analysis. The main categories were the nurse's perspective, factors influencing the meeting with the relatives and the effect of care relationship when meeting with the relatives. The nurse's obvious task was to support and see and meet the needs of the related parties. To do so required a good care relationship. The articles gave examples of what the nurses were considered to be part of and the difficulty in the meeting with the relatives who have suddenly lost a loved one. Articles highlights the nurses own feelings and experiences, but also the organization behind the nurses, both the good and bad sides. The nurses also noticed a deficiency in their education and that they lacked the knowledge and guidance of activities in the area. The discussion shows that in situations where relatives lose their loved one suddenly and unexpectedly, often perceived as a difficulty by nurses. In some cases nurses are experiencing emotional difficulties and discomfort that causes that they feel that they are not enough for the family and their needs and expectations. Which means that the nurses are unsure whether they satisfy the related enough in these situations. From previous studies it is seen that nurses' experiences is that the training and knowledge of the subject is, and inadequate grounds. In order to prevent their negative thought patterns and their uncertainty in the care of relatives who unexpectedly lost a loved one, it will need more knowledge and theoretical knowledge given space in practice. Conclusion of the literature is that emergency nurse would strengthen their working profession in the care of relatives who have suddenly lost a loved one through more knowledge and then with both theoretical and practical teaching, better structure and clearer guidelines. Keywords: Sudden death, relatives, emergency care, nurse and experiences. / Varje år dör det cirka 90 500 människor i Sverige, cirka 19 000 av dessa dör plötsligt. En stor del avlider på sjukhuset och många gånger mycket oväntat. Det är vårdpersonalens uppgift att finnas och stötta de närstående. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvård kommer nästan dagligen i kontakt med närstående som förlorat en anhörig och förväntas kunna hantera de närståendes sorg på ett professionellt sätt. En del närstående har genomgått en förberedelse tid medan andra får uppleva en mer oväntad och plötsligt bortgång av sina anhöriga. Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta och ta hand om de närstående efter ett plötsligt dödsfall inom akutsjukvård. Metoden har genomförts som en litteraturöversikt med deskriptiv design det vill säga att resultatet bygger på ett redan publicerat forskningsresultat som författaren har sammanställt till en genomarbetad text i resultatdelen. Litteraturöversikten bygger på 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i vetenskapliga godkända databaser och alla artiklar som inkluderades höll god kvalitet enligt riktlinjer från Sophiahemmets kvalitetsgranskning och alla inkluderade artiklar var relevanta till litteraturöversiktens syfte. Resultatet grundar sig på tre huvudkategorier som arbetades fram under dataanalysen. Huvudkategorierna var sjuksköterskans perspektiv, faktorer som påverkar möte med närstående och vårdrelationens betydelse i mötet med närstående. Sjuksköterskans tydligaste arbetsuppgift var att stödja och se och tillmötesgå de närståendes behov. För att kunna göra det krävdes en god vårdrelation. Artiklarna gav exempel på vad sjuksköterskorna ansågs vara en del av svårigheten i att möta närstående som förlorat en anhörig plötsligt. Artiklarna lyfter framförallt fram sjuksköterskornas egna känslor och erfarenheter men även verksamheterna och då både bra respektive dåliga orsaker. Sjuksköterskorna upplevde även en bristfällighet i deras grundutbildning och att de saknade kunskap och riktlinjer från verksamheten inom området. Diskussionen visar att i situationer där närstående förlora sin anhörig plötsligt och oväntat många gånger upplevs som en svårighet av sjuksköterskorna. I vissa fall upplever sjuksköterskorna känslomässiga svårigheter och obehag som leder till att de upplever en känsla av att de inte räcker till för de närstående och deras behov och förväntningar. Det leder till att sjuksköterskorna är osäkra på om de tillgodoser de närstående tillräckligt i dessa situationer. Tidigare studier visar att sjuksköterskor upplever att grundutbildningen är bristfällig, utbildningen erbjuder inte tillräckligt med kunskap om vården av närstående. För att förhindra deras negativa tankemönster och osäkerhet vid omvårdnaden av närstående som plötsligt har förlorat en anhörig, behövs mer kunskap och att den teoretiska kunskapen får utrymme i praktiken. Slutsatsen är att akutsjuksköterskan skulle stärka sin yrkesprofession i omhändertagandet av närstående som plötsligt har förlorat en anhörig genom mer kunskap och då med både teoretiskt och praktiskt undervisning, bättre struktur och tydligare riktlinjer ute i verksamheten.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vård samverkar olika sorters team där sjuksköterskors ledarskap påverkas/påverkar olika grupprocesser. Specialistsjuksköterskor, inriktning psykiatrisk vård har ett ansvar medan sjuksköterskor på grundnivå utför ledarskapet utifrån deras vilja och förmåga. Kunskapsbrist råder vilka aspekter som påverkar sjuköterskors ledarskap inom psykiatrisk vård. Syfte: Syfte med föreliggande strukturerade litteraturöversikt är att beskriva aspekter som påverkar sjuksköterskors ledarskap som är verksamma inom psykiatrisk vård. Metod: Metoden systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design användes och analysprocessen bestod av tematisk analys. Resultatartiklarna utgick från kvalitativa- och kvantitativa metoder. Resultat: Sex teman och sex kategorier framkom; Organisationsstruktur med dess inflytande av genomförandeprocess och kommunikation. Vårdande kultur, med stödjande ledarskap och chefers betydelse för sjuksköterskors ledarskap. Egna rollers förtydligande, konstaterade mandatets inverkan. Sammarbetsrelationer, blev synlig genom olika yrkesroller i teamet. Erfarenheter, framträdde i form av tolkning av vårdsituationer och moralisk stress och dess betydels för ledarskapet. Utbildningar påvisade bl.a. utbildningar och utbildningsnivåers inverkan. Diskussion: Den teoretiska utgångspunkten Caritativt ledarskap av Bondas (2003) synliggjorde sjuksköterskans ledarskap i betydelse av tesen människa. Caritativt ledarskap ställdes i relation till de fem teserna, människa, caritas motiv, värdighet, mätning och mening med hälso- och sjukvård, och relation till den vårdande kulturen vilket förtydligade hur sjuksköterskor ledarskap inom psykiatrisk vård kan stödjas inom vårdande organisationer. Resultatet indikerar ett outforskat fält avseende sjuksköterskors ledarskap och där flera aspekter kan få betydelse för framtida forskning inom ledarskap för sjuksköterskor som är verksamma inom psykiatrisk vård oavsett deras utbildningsgrad. / Background: In psychiatric care different kind of team interacts where nurses’ leadership affected / affects various group processes. Advanced nurses, targeting mental health services have a responsibility while nurses at undergraduate level performing leadership based on their willingness and ability. Lack of knowledge is what aspects affecting nurses’ leadership in psychiatric care. Aim: The purpose of this structured literature review is to describe aspects that influence nurses' leadership working in psychiatric care. Method: The method systematic literature review with a qualitative design was used and the analysis process consisted of thematic analysis. The result from the articles was based on qualitative and quantitative methods. Result: Six theme and six category emerged; Organizational structure and its influence of the implementation process and communication. Caring culture where supportive leadership and managers of importance for nursing leadership. Clarification of the own Health careers roles, stated mandate impact. Cooperative relationships became visible through different roles in the team. Experience, emerged in the form of interpretation of the care situations and moral stress and its importance for leadership. Education influenced further development and inter alia of the influence of various training and educational levels. Discussion: The theoretical point Caritative leadership of Bondas (2003) made ​​it visible se nursing leadership in the importance of the five theses. Caritative leadership was used in relation to the five theses, human, caritas motive, dignity, measurement and meaning in health care, and relationship to the caring culture which clarified how the leadership of psychiatric nurses in psychiatric care can be supported within caring organizations. The results indicate an unexplored field regarding nurses' leadership and where several aspects may be of importance for future research in leadership for nurses working in mental health care regardless of their education level.