ABSTRACT Background: The incidence of type 2 diabetes is increasing worldwide. Early intervention in form of medication, advice on self-management and lifestyle changes is necessary to avoid complications. Few Swedish studies are made on the diabetes nurse’s views on promotion of self- management. Purpose: To examine the diabetes specialist nurse’s experience of promoting self-management to patients with type 2 diabetes in primary care.   Method: A qualitative explorative study where eight diabetes nurses were interviewed. The interview guide consisted of semistructed questions concerning the promotion of self-management. Results: The diabetes nurse’s role in promoting patient self-management is significant, if resources are available in the form of adequate time for the patient and good team work. Best results are achieved when the diabetes nurse serves as a good coach by; building mutual trust, giving support and commitment, maintaining the exchange of knowledge through regular two-way communication and by being available. Organisational hold backs constitute a bottleneck for promotion of self-care. They are characterized by; limited resources which compel unsatisfactory priorities, political control by “Vårdvalet” and lack of diabetes teams.  Limitations of the patient may work against self-management by patient denial of the disease or physical limitations that complicate physical activity. Conclusion: Sufficient resources are required so that the diabetes nurse can conduct good diabetes care in accordance with the National Board guidelines. Key words:  type 2 diabetes, primary care, diabetes specialist nurse, self-management, patient education

Bakgrund: Diabetes typ II är den vanligaste formen av diabetes och sprids kraftigt över hela världen. Sjuksköterskan har en central roll i att vägleda och motivera patienten till livsstilsförändring för att minska risken för komplikationer relaterat till diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan via motiverande samtal kan stödja patienter med diabetes typ II till livsstilsförändringar samt beskriva vilka problem som sjuksköterskan kan uppleva med MI. Vidare var syftet att granska artiklar utifrån den metodologiska aspekten undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie som har baserats på 11 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Motiverande samtal (MI) i olika former var en stor del i omvårdnadsarbetet till att motivera patienter med diabetes typ II till livsstilsförändringar. Det fanns många olika program att följa som sjuksköterska och de flesta utvecklades ifrån den specifika omvårdnadsåtgärden MI. Sjuksköterskor upplevde omvårdnadsarbetet med livsstilsförändringar som något positivt. Dock fanns det hinder i omvårdnadsarbetet både från sjuksköterskan själv, verksamheten och patienterna.  Slutsats: Sjuksköterskan har flera möjligheter att motivera patienter med diabetes typ II till livsstilsförändring. För att detta ska lyckas krävs det att patienterna har en grundmotivation och att sjuksköterskan har ett intresse för arbetet. Vidare forskning om sjuksköterskans upplevelser i motivationsarbetet är nödvändig. Det behöver satsas mer tid och resurser på utbildning i MI.

Bakgrund: Diabetes typ II ökar i alla delar av världen. Ökningen beror på att människor framförallt i västvärlden har valt att leva med en alltmer bekväm livsstil. Sjukdomen har inget bot utan behandlas med livsstilsförändringar. Att förändra sin livsstil görs inte över en dag utan bör genomföras dagligen med kostförändringar och fysisk aktivitet. Diabetes typ II påverkar patientens fysiologiska kropp med t.ex. symtom och komplikationer, men även upplevelsen av att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas upplevelse leva med diabetes typ II. Metod: En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av studien visade att patienter upplevde att det var svårt att integrera behandlingen d.v.s. tränings- och kostvanor i vardagen. För att lyckas hantera sjukdomen behövdes stöd både från hälso- och sjukvården och närstående. Dessutom upplevdes en känsla av att vara annorlunda och utanförskap bland människor, framförallt sina närstående. Slutsats: Studien visade att patienterna upplevde en svårighet i hanteringen av sjukdomen. Med hjälp av stöd, kunskap och inspiration av allmänsjuksköterskan så underlättades den dagliga kampen mot diabetes typ II.

Diabetes typ II är en kronisk sjukdom som ökar bland ungdomar. Fetma och övervikt ses som en bidragande faktor till att diabetes typ II ökar. Mer stillasittande och sämre kostvanor påverkar kroppen med insulinresistens och trötta insulinproducerande celler som till slut kan leda till diabetes typ II. Att som ungdom drabbas av en kronisk sjukdom kan upplevas som en turbulent tid i ungdomars liv. Familjens och samhällets stöd påverkar ungdomarnas levnadsvanor och deras val av livsstil. För att sjuksköterskan skall kunna arbeta preventivt med stöd och motivation samt sätta in rätt resurser måste sjuksköterskan veta vilka faktorer som främjar och hindrar följsamhet till de livsstilsförändringar som ungdomarna behöver göra. Bra kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till att förebygga diabetes typ II. Syftet med denna studie är att beskriva faktorer som främjar och hindrar livsstilsförändringar hos ungdomar med diabetes typ II. Litteraturstudien innehåller tio artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Det framkommer av resultatet att familj och vänner spelar en avgörande roll i följsamheten till livsstilsförändringar. Att som ungdom ha tillgång till bra mat och att utöva fysisk aktivitet med vänner, ökade följsamheten hos ungdomen. Resultatet visar också betydelsen av att ungdomar vill vara som alla andra och inte känna sig annorlunda.

Bakgrund: I Sverige finns det cirka 365 000 diabetiker. Diabetes typ II är en kronisk sjukdom som gör att de som har denna sjukdom behöver ha kontinuerlig kontakt med en sjuksköterska. I denna kontakt är det viktigt att sjuksköterskan ser alla patienter som individer med olika behov. Diabetes typ II uppkommer bland annat på grund av övervikt, matvanor, stillasittande livsstil samt rökning. Behandlingen består av ändrade kost- och motionsvanor, tabletter eller insulin. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med diabetes typ II upplever sin sjukdom samt mötet med sjukvården. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar som blev analyserade. Resultat: Efter analys av artiklar framkom tre centrala teman som utgör resultatet: Att få sjukdomsbeskedet, Rädsla för komplikationer och förnekelse, Att ta kontroll över sjukdomen och acceptera sjukdomen. Diskussion: De tre centrala fynd som presenteras i diskussionen är: Ett övergripande fynd om hälsa. Ett andra fynd om bristande information och ett sista fynd om skillnader mellan män och kvinnors syn på att leva med diabetes typ II. / Background: In Sweden there is about 365 000 diabetics. Type II diabetes is a chronic disease which makes this into a disease where the diabetic need to have a continues contact with a nurse. In this meeting it is important that the nurse sees the patients like individuals with a variation of needs. Type II diabetes occurs from various reasons like overweight, diet, sedentary lifestyle and smoking. The treatment consists of changed diet- and exercise habits, tablets or insulin. Aim: The aim of the studie was to enlight how patients with type II diabetes experience their disease and the meetings with the health care system. Method: A literature review based on 11 articles that got analysed. Results: The analysis of the articles resulted in three central themes that represents the results: To receive the diagnosis, fear of complications and denial, to take control of the disease and to accept the disease. Discussion: The three central findings that were represented in the discussion where: An overall finding about health. Another finding was lack of information and the last finding is about differences in men and women view of living with type II diabetes.

Bakgrund: I takt med ökat välstånd, inkluderande försämrade kost och levnadsvanor, har diabetes typ II ökat signifikant i flera av världens länder. Därför är det viktigt med upplysning och information kring sjukdomen och vad man kan göra för att förhindra den. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur sjuksköterskan kan vara ett stöd till patienter med diabetes typ II så att hon/han bättre kan hantera sin sjukdom. Metod: En litteraturbaserad studie som baserades på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet utkristalliserades i tre teman; ”Regelbundenhet och kontinuitet”, ”Stöd och undervisning” och ”Självständighet” . Resultatet visar att genom stöd, undervisning och kontinuitet blir patienten motiverad att ta hand om sin sjukdom och ändra sina levnadsvanor. Slutsats: Patienter som blir undervisade, sedda och uppmuntrade av sjuksköterskan, blir mer motiverade att ändra sina levnadsvanor och tar bättre hand om sin sjukdom. / Background: With an increased prosperity, including deteriorating diet and living habits, type II diabetes has increased significant in several countries around the world. Therefore, it is important to inform about the disease and what you can do to prevent it. Aim: The purpose of this study is to highlight the nurse’s possibilities to support type II diabetes patients in order to better manage their disease Method: A literature based review on ten qualitative articles. Result: The result crystallizes three themes: “Regularity and continuity”, “Support and teaching” and “Independency”. The result shows that by providing support, education and continuity, the patient becomes motivated to take care of her/his disease and change his/her lifestyle. Conclusion: Patients, who are seen, encouraged and supported by the nurse, become more motivated to change their lifestyle and will care for their illness in a better way.

Bakgrund: Diabetes typ II är en endokrin sjukdom som drabbar individer i alla åldrar. Sjukdomen blir alltmer förekommande och en stor ökning av drabbade beräknas på kort sikt. Diabetes typ II sjukdom kan leda till komplikationer och följdsjukdomar, en viktig pusselbit för att förhindra att drabbas av dessa är egenvård. Vilket bland annat innebär livsstilsförändringar så som ökad fysisk aktivitet och ändrade kostvanor. Sjuksköterskan har en viktig roll i patientens egenvård genom att erbjuda individen stöd och verktyg för att denne ska klara av förändringarna så självständig som möjligt. Syfte: Syftet var att beskriva individers upplevelse av egenvård vid diabetes typ II Metod: En litteraturöversikt baserad på 9 kvalitativa artiklar. Artikelsökningen gjordes i databasen CINAHL. Artiklarna granskades utifrån Fribergs granskningsmall. Resultat: I resultatet framkommer både främjande och hindrande faktorer för utförande av egenvård. Främjande faktorer är stöd från familj och vårdpersonal som hade en betydelsefull roll för att lyckas med egenvård. Även kunskap och förståelse för sjukdomen upplevdes främjande. En hindrande faktor ansågs vara bristande kunskap från familjen och vänner. Ett annat hinder var att flertalet av individerna hade svårt att ta in och acceptera sin sjukdomsdiagnos, vilket mynnade ut i en bristande förståelse för egenvårdens betydelse vid diabetes typ II sjukdom. Diskussion: Individernas upplevelser kring egenvården varierade beroende på stöd och kunskap om sjukdomen. Flertalet individer ansåg att informationen från hälso- och sjukvården var bristfällig och att vårdmötet skulle behövt vara mer individanpassat för att främja egenvården.

Bakgrund. Runt om i världen är det ca 383 miljoner människor som lever med diabetes. Arbetet med att ändra kost- och motionsvanor är en utmaning för de flesta. Det är inte alltid lätt att anpassa de nya rutinerna till vardagslivet, som att äta på fasta tider och äta mindre av ohälsosam mat. Därför är det viktigt att sjuksköterskan och patienten tillsamman arbetar mot en hälsosammare livsstil. Syfte. Studiens syfte var att belysa hur patienter med diabetes typ II upplever kost- och motionsförändringar.Metod. Denna litteraturstudie är baserad på 10 kvalitativa artiklar. Goodmans sju steg har använts som inspiration. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL, psycINFO och PubMed. Innehållsanalysen i studien har gjorts genom inspiration från Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat. Dataanalysen resulterade i tre teman: patienternas upplevelser av kostrestriktioner, patienternas upplevelse av motionsförändringar och patienternas upplevelser av stöd till förändring.Slutsats. Patienternas förtroende till personer omkring sig, och för sjukvården är viktigt när hen lever med diabetes typ II. Information om stödgrupper, motionsgrupper och andra aktiviteter som kan vara hjälpsam till ett hälsosammare vardagsliv är det viktigt att ge information om. / Background. Around the world there’re approximately 383 millions living with diabetes. The work to change diet- and exercise habits is a challenge for most people. It isn’t always easy to adapt the new routines in the everyday life, such as eating regularly and eat less of the food that is unhealthy. Therefore it’s important that the nurse and the patient work together towards a healthier life. Aim. The aim was to illustrate how patients with type II diabetes experience changes in diet and exercise. Method. This literature study is based on 10 qualitative articles. Goodman’s seven steps have been used as an inspiration. The literature search was performed in the databases CINAHL, psycINFO and PubMed. The content analysis in this study was performed by inspiration from Graneheim and Lundman’s content analysis. Results. The data analysis resulted in three themes: Patient’s experience on diet restriction, patient’s experience on exercise changes and patient’s experience on support for change.Conclusion. The patient’s confidence in the people around them, and for the health care is important when you’re living with type II diabetes. Information about support groups, exercise groups and other activities that can be helpful towards a healthier everyday life is important.

Bakgrund Diabetes typ II är ett globalt och nationellt växande hälsoproblem. Lågkolhydratkost har väckt debatt i samhället, men har enligt studier resulterat i gynnsamma effekter för patientgruppen. Socialstyrelsen rekommenderar måttlig lågkolhydratkost som en av flera primära alternativ till kosthållning för patienter med diabetes typ II. Syfte Att undersöka diabetessjuksköterskors attityd och kunskap gällande lågkolhydratkost vid diabetes typ II. Metod Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sju diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primärvård. Resultat Diabetessjuksköterskorna hade observerat positiva effekter i sitt kliniska arbete av kolhydratreduktion, men ingen sjuksköterska gav måttlig lågkolhydratkost som rekommendation i första hand till patienterna. Farhågor för att lågkolhydratkost, främst orsakat av ett ökat fettintag, skulle kunna resultera i en ökning av risken för hjärt-kärlsjukdom eller andra negativa hälsoeffekter skildrades. Medvetenheten gällande kostrekommendationer och uppdateringen kring aktuell forskning varierade. Slutsats Medvetenhet och kunskap gällande lågkolhydratkost som kosthållning vid diabetes typ II varierade hos diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primärvård. Generellt kunde en negativ attityd till lågkolhydratkost urskiljas. För att upprätthålla en evidensbaserad hälso- och sjukvård är det av största vikt att diabetessjuksköterskor får möjlighet att inom arbetsplatsen hålla sig uppdaterade om aktuella forskningsresultat samt att skapa reflektion kring vilken extern och intern påverkan sjuksköterskor kan exponeras för. / Background Diabetes type II is an increasing problem on a national and global scale. Low carbohydrate diets have created debate in today society, all though it has come to show positive effects in studies made on this patient group. In the national guidelines by The National Board of Health and Welfare moderate low-carbohydrate diet is described as a primary diet recommendation for patients with diabetes type II. Aim To investigate the attitude and knowledge of nursing staff towards low-carbohydrate diets as a method for patients with diabetes type II to achieve positive health benefits. Method Qualitative semi-structured interviews with seven nurses in district health centers in Uppsala, Sweden. Result The nursing staff had observed health benefits as a result from low-carbohydrate diets in their daily clinical work with patient suffering from diabetes type II, yet none of the nurses did suggest patients to eat according to this diet. Apprehensions that low-carbohydrate diets, and specifically the increased intake of fat, would contribute to an increased risk of heart disease or cause other harmful bodily effects over a long period of time were described. The awareness of national guidelines and recommendation did vary widely among the nurses. Conclusion Awareness and knowledge regarding a low carbohydrate diet when it comes to patients with diabetes type II ranged with the diabetic nurses in Uppsala Primary Care. Generally, a negative attitude towards low carbohydrate diet could be distinguished. To maintain an evidence-based health care, it is important that diabetes nurses have the opportunity to be updated of current research and to make reflections on what kind of external and internal influences nurses may be exposed to.

Bakgrund: Diabetes typ II är en av de vanligaste folkhälsosjukdomarna och korrelerar med ohälsosamma vanor såsom låg fysisk aktivitet och osund kost. Genom förändringar av levnadsvanor kan sjukdomstillståndet förbättras samt risken att utveckla relaterade komplikationer minskar. Däremot kan själva förändringsprocessen vara ett större bekymmer för individen vid bristande motivation och resultera i att de nödvändiga förändringarna inte blir genomförda. Syfte: Syftet var att belysa individers erfarenhet av motivation till levnadsvaneförändringar vid en diabetes typ II diagnos för att stödja omvårdnadsarbetet. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där 13 resultatartiklar ur databaserna CINAHL och PubMed användes. För att besvara studiens syfte sammanställdes och analyserades artiklarna i flera steg. Resultat: Det framtagna resultatet presenteras utifrån tre kategorier: betydelsen av stöd för att stärka motivation, sambandets betydelse mellan individens hälsolitteracitet och ökad motivation och stärkt motivation av positiv hälsoeffekt, autonomi och måluppfyllelse. Konklusion: Det som ansågs essentiellt i att stärka motivationen hos individer var stöd från anhöriga och sjukvården, bli erhållen kunskap och ha möjligheten att själv vara delaktig i sin vård. Kunskapen om vad som stärker motivationen kan därmed anses fördelaktigt i sjuksköterskans arbete för att stödja individen i levnadsvaneförändringar vid en diabetes typ II diagnos. / Background: Diabetes type II is one of the most common widespread endemic diseases and correlates with unhealthy habits such as low physical activity and bad regimen. By making lifestyle changes the sickness can improve and also reduce the risk of complication evolvement. However the process of change can be a bigger issue for the individual when having deficient motivation and therefore result in the lack of necessary change implementations. Purpose: The aim of this study was to illuminate individuals' experiences of motivation to lifestyle change when having a diabetes type II diagnosis to support nursing care. Method: The study was made as a general literature review in which 13 result articles from the databases Cinahl and PubMed were used. To answer the purpose of the study, the articles were compiled and analyzed in several steps. Result: The results are presented based on three categories: the importance of support to strengthen motivation, the importance of the relationship between the individual's health literacy and increased motivation and strengthened motivation of positive health effect, autonomy and goal achievement. Conclusion: What was considered essential in strengthening the motivation of individuals was support from relatives and the health care system, gaining knowledge and having the opportunity to be involved in their own care. The knowledge of what strengthens motivation can therefore be considered beneficial in the nurse's work to support the individual with a diabetes type II diagnosis in lifestyle change.