<p>Sjukskrivningsfrekvensen har drastiskt ökat under den senaste tioårsperioden, främst bland kvinnor. Utbrändhet och stress är de sjukdomsorsaker som ökar fortast. Stressen börjar därmed ge konsekvenser för den allmänna välfärden eftersom kostnaden stiger för samhället, företagare och individer. Österåsens hälsohem utför rehabiliteringar och behandlingar som baserar sig på livsstilen. Syftet med denna studie var att beskriva vad kvinnor 30-50 år med stressrelaterade problem upplevde vara av störst betydelse i stresshanteringsprogrammet på Österåsens hälsohem för deras egen rehabilitering. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med sex stycken kvinnor. Vid analys av materialet användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att övervägande delen av dessa kvinnor upplevde att reflekterande samtal varit av störst betydelse i deras rehabilitering.</p>

<p>Sömnbesvär är ett allt vanligare problem idag och kvinnor drabbas mer än män. För en förändring kan det vara nödvändigt med professionell hjälp där motiverande samtal, MI kan vara en användbar metod. MI går ut på att öka individens inneliggande kraft och motivation att vilja göra förändringar i livet för att må bättre. Det har gjorts forskning inom sömnproblematiken dock mycket lite vad det gäller sömnbesvär och MI. Syfte var att undersöka om MI kan hjälpa kvinnor med sömnbesvär. Valet blev en kvalitativ studie, för att få svar på frågeställningarna har författarna utgått ifrån intervjuer med två MI-rådgivare och två kvinnor med sömnbesvär som fått hjälp genom MI för sina sömnbesvär. Intervjuerna analyserades enligt empirisk fenomenologisk metod som ligger till grund av resultatet. Resultatet visade att MI upplevs vara ett bra hjälpmedel både för MI-rådgivarna och de två kvinnor som hade sömnbesvär. Slutsats kunde tas att MI hjälpt dessa kvinnor genom att de fått mer självinsikt och förståelse om sina problem. Det krävs mer forskning under längre tid för att se om MI kan ge långsiktiga resultat för sömnbesvär</p>

<p>Högt blodtryck, hypertoni, är idag mycket vanligt i Sverige och andra västländer. I Sverige beräknas 1,8 miljoner personer ha hypertoni. Förändringar i livsstil, såsom större intag av frukt och grönsaker, lägre natriumintag, minskad kroppsvikt, minskad alkoholkonsumtion, rökavvänjning och ökad fysisk aktivitet räknas som faktorer som har betydelse för att sänka blodtrycket. Motiverande samtal är en personcentrerad teknik för att utveckla, upprätthålla och stärka den inre motivationen till förändring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om motiverande samtal kan åstadkomma livsstilsförändringar hos personer med hypertoni samt om motiverande samtal kan minska risken för hjärt- kärlsjukdomar som är en vanlig komplikation efter några år med hypertoni. Syftet var också att belysa vilka hinder för livsstilsförändring som kan förekomma. Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie i vilken 10 artiklar granskades. Resultaten visade att motiverande samtal hade effekt när det gällde förbättring i medicinering, ökad fysisk aktivitet, hälsosam kost och rökavvänjning. Motiverande samtal vid hypertoni hade ingen effekt på kardiovaskulär risk. Vanliga hinder som förekom var: patientens ovilja, otillräckliga kunskap, livsstil samt bristande kommunikation. En slutsats författaren drar är att motiverande samtal har effekt på livsstilsförändringar och det är viktigt att rådgivningen är individanpassad och att patienten inte belastas med hårda krav på livsstilsförändringar.</p>

<p>Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenskar och basen i behandlingen bör utgöras av livsstilsförändringar. Riskfaktorer vid hypertoni är tobak, alkohol, övervikt, brist på fysisk aktivitet samt stress. Sjuksköterskans uppgift är att motivera till levnadsvanor i positiv riktning genom hälsosamma val. Undervisning är en planerad aktivitet med avsiktligt mål till förändring hos en individ. Sjuksköterskan ska få patienten att känna empowerment och bli följsam till behandlingen. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan genom undervisning kan hjälpa en patient till livsstilsförändringar vid hypertoni. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet delades upp i kategorierna patientcentrerade samtal, strukturerade rådgivningsmodeller och information. Resultatet visade att vid samtal med patienten bör sjuksköterskan ta reda på vilken kunskapsnivå patienten befinner sig på och starta undervisningen på patientens nivå. Rådgivning bör innehålla båda skriftlig och muntlig information och kan vara både generell och individuell. Sjuksköterskan och patienten bör tillsammans sätta upp mål och göra regelbunden uppföljning. Samtal och rådgivning bör vara patientcentrerade, individuella och innehålla tid för reflektion för att bäst hjälpa patienten till livsstilsförändringar.</p>

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenskar och basen i behandlingen bör utgöras av livsstilsförändringar. Riskfaktorer vid hypertoni är tobak, alkohol, övervikt, brist på fysisk aktivitet samt stress. Sjuksköterskans uppgift är att motivera till levnadsvanor i positiv riktning genom hälsosamma val. Undervisning är en planerad aktivitet med avsiktligt mål till förändring hos en individ. Sjuksköterskan ska få patienten att känna empowerment och bli följsam till behandlingen. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan genom undervisning kan hjälpa en patient till livsstilsförändringar vid hypertoni. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet delades upp i kategorierna patientcentrerade samtal, strukturerade rådgivningsmodeller och information. Resultatet visade att vid samtal med patienten bör sjuksköterskan ta reda på vilken kunskapsnivå patienten befinner sig på och starta undervisningen på patientens nivå. Rådgivning bör innehålla båda skriftlig och muntlig information och kan vara både generell och individuell. Sjuksköterskan och patienten bör tillsammans sätta upp mål och göra regelbunden uppföljning. Samtal och rådgivning bör vara patientcentrerade, individuella och innehålla tid för reflektion för att bäst hjälpa patienten till livsstilsförändringar.

Sjukskrivningsfrekvensen har drastiskt ökat under den senaste tioårsperioden, främst bland kvinnor. Utbrändhet och stress är de sjukdomsorsaker som ökar fortast. Stressen börjar därmed ge konsekvenser för den allmänna välfärden eftersom kostnaden stiger för samhället, företagare och individer. Österåsens hälsohem utför rehabiliteringar och behandlingar som baserar sig på livsstilen. Syftet med denna studie var att beskriva vad kvinnor 30-50 år med stressrelaterade problem upplevde vara av störst betydelse i stresshanteringsprogrammet på Österåsens hälsohem för deras egen rehabilitering. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med sex stycken kvinnor. Vid analys av materialet användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att övervägande delen av dessa kvinnor upplevde att reflekterande samtal varit av störst betydelse i deras rehabilitering.

Sömnbesvär är ett allt vanligare problem idag och kvinnor drabbas mer än män. För en förändring kan det vara nödvändigt med professionell hjälp där motiverande samtal, MI kan vara en användbar metod. MI går ut på att öka individens inneliggande kraft och motivation att vilja göra förändringar i livet för att må bättre. Det har gjorts forskning inom sömnproblematiken dock mycket lite vad det gäller sömnbesvär och MI. Syfte var att undersöka om MI kan hjälpa kvinnor med sömnbesvär. Valet blev en kvalitativ studie, för att få svar på frågeställningarna har författarna utgått ifrån intervjuer med två MI-rådgivare och två kvinnor med sömnbesvär som fått hjälp genom MI för sina sömnbesvär. Intervjuerna analyserades enligt empirisk fenomenologisk metod som ligger till grund av resultatet. Resultatet visade att MI upplevs vara ett bra hjälpmedel både för MI-rådgivarna och de två kvinnor som hade sömnbesvär. Slutsats kunde tas att MI hjälpt dessa kvinnor genom att de fått mer självinsikt och förståelse om sina problem. Det krävs mer forskning under längre tid för att se om MI kan ge långsiktiga resultat för sömnbesvär

Att gå ner i vikt kan göras på flera olika sätt. Det kan t.ex. vara att äta efter en strikt diet, byta ut mat till olika måltidsersättningar som ofta är i form av pulver eller gå ner i vikt med hjälp av en operation. Ytterligare ett alternativ till att gå ner i vikten är kurser som arbetar med individanpassade livsstilsförändringar med hjälp av kognitiv beteende terapi (KBT). För att en livsstilsförändring ska vara långsiktig bör förändringarna vara individanpassade och att varje person får ha sina egna mål med denna förändring (L de Groot et al. 1990).). Eftersom att PRE-net arbetar med individanpassade livsstilsförändringar så är det en kurs som riktar sig till många personer. PRE-net arbetar även med föreläsningar om kost och motion som tidigare forskning visar är ett vinnande koncept. För att en person ska klara av att genomföra en livsstilsförändring är viljan viktig samt stöd från vänner och familj. Det är också viktigt att personen är mogen för att fullfölja sin livsstilsförändring (PRE-net sökdatum 2012-04-03). Detta är en kvalitativ studie som görs ett år efter avslutad PRE-net kurs. Studien görs i form av intervjuer på fyra personer, två män och två kvinnor i åldrarna 27-56 år. Samtliga personer har gått ner i vikt och är på väg mot sin idealvikt. Det finns flera andra livsstilskurser som Viktväktarna, Xtravaganza med flera, men denna studie genomförs enbart på PRE-net livsstilskurs.

Högt blodtryck, hypertoni, är idag mycket vanligt i Sverige och andra västländer. I Sverige beräknas 1,8 miljoner personer ha hypertoni. Förändringar i livsstil, såsom större intag av frukt och grönsaker, lägre natriumintag, minskad kroppsvikt, minskad alkoholkonsumtion, rökavvänjning och ökad fysisk aktivitet räknas som faktorer som har betydelse för att sänka blodtrycket. Motiverande samtal är en personcentrerad teknik för att utveckla, upprätthålla och stärka den inre motivationen till förändring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om motiverande samtal kan åstadkomma livsstilsförändringar hos personer med hypertoni samt om motiverande samtal kan minska risken för hjärt- kärlsjukdomar som är en vanlig komplikation efter några år med hypertoni. Syftet var också att belysa vilka hinder för livsstilsförändring som kan förekomma. Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie i vilken 10 artiklar granskades. Resultaten visade att motiverande samtal hade effekt när det gällde förbättring i medicinering, ökad fysisk aktivitet, hälsosam kost och rökavvänjning. Motiverande samtal vid hypertoni hade ingen effekt på kardiovaskulär risk. Vanliga hinder som förekom var: patientens ovilja, otillräckliga kunskap, livsstil samt bristande kommunikation. En slutsats författaren drar är att motiverande samtal har effekt på livsstilsförändringar och det är viktigt att rådgivningen är individanpassad och att patienten inte belastas med hårda krav på livsstilsförändringar.

Övervikt klassas som en pandemi sedan 2012, och följderna av övervikt är skadliga för hälsan. Patienter söker ofta vården då hälsan börjar svikta till följd av övervikt. Syfte med denna studie var att belysa hur sjuksköterskan i sin yrkesroll och med sin omvårdnadskunskap kan påverka patienter till en livsstilsförändring, vilket en viktnedgång innebär. En litteraturstudie har gjorts, av 10 artiklar som valdes ut från artikelsökningar i CINAHL, PubMed samt PsykInfo. Manuella sökningar har gjorts. Kvalitetsgranskning med granskningsmallar av Polit och Beck (2012) är gjord av artiklar vilka ingår i studien. Resultatet visar att sjuksköterskan har en stor betydelse i patientens viktnedgång. Att stötta patienten till en ökad motivation leder till resultat i form av viktnedgång. Slutsatsen visaratt med utbildning i Motiverande samtal och kunskap om övervikt och dess följdsjukdomar, kan sjuksköterskan göra ett mycket bra och viktigt arbete, som leder till livsstilsförändring och en bestående viktnedgång hos den överviktige patienten.