<p>Syftet med den här studien var att undersöka ett relativt outforskat område, nämligen missbruk bland assyrier/syrianer. Trots att folkgruppen har levt i Sverige i drygt 40 år och utgör en av landets större invandrargrupper, har det bedrivits väldigt lite forskning gällande missbruk bland populationen. Förhoppningen med studien är att den kan tillföra ytterligare kunskap som kan vara av betydelse för de som på något sätt kommer i kontakt med assyriska/syrianska missbrukare, exempelvis sociala myndigheter, behandlingsinstitutioner med flera, men även att studien kan frambringa en konstruktiv debatt, som författaren anser saknas bland den assyriska/syrianska folkgruppen, och belysa temat missbruk ytterligare.</p><p>Med hjälp av den kvalitativa metoden har fem före detta missbrukande assyrier/syrianer, med en bakgrund i ett narkotika- och/eller spelmissbruk studerats. Huvudfrågan har varit att studera hur respondenterna hamnat i ett missbruk, tiden under missbruk, samt hur man därefter tagit sig ur missbruket. Empirin insamlades via fyra enskilda intervjuer i det fysiska rummet samt en via e-mail. Resultaten har relaterats till de olika teorierna avvikande beteende, stämplingsteorin samt Goldbergs avvikarkarriärmodell.</p><p>Studiens huvudresultat är att respondenterna, i varierande grad, har upplevt en svår uppväxt. För flera har den ena föräldern gått bort i tidig ålder och i andra fall att föräldern helt enkelt varit frånvarande. Vidare har även några fått utstå fysiskt våld i olika former, hot, mobbning eller diskriminering, antingen i skolan, i hemmet eller ute i samhället. Det har visat sig att respondenterna upplevt en eller flera kriser kombinerat med sorg, vilket skapat en otrygghet i deras liv.</p><p>Vägen till att bryta sig ur missbruket har sett olika ut för individerna. Gemensamt för dem alla är att närmaste familjen fungerat som ett stöd. En av respondenterna kom att bli frälst och en annan genomgick diverse terapibehandlingar. Övriga har tagit sig ur på egen hand med stöd från familjen.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate a relatively unknown domain, namely the one of abuse amongst Assyrians/Syriacs. Although the community has lived in Sweden for more than 40 years and yields one for the countries larger immigrant groups, there has been little research performed addressing the question of abuse within the community. Hopefully this study will provide useful knowledge to those whom in one way or another deal with abusing Assyrians/Syriacs, such as for instance rehabilitation institutes or social welfare authorities. It might also promote a constructive debate on the issue within this specific community, which the author thinks is lacking, and to further shed light on the question of abuse in general.</p><p>By the method of qualitative study, five former abusing Assyrians/Syriacs, with backgrounds in drug substance abuse and/or gambling addiction have been studied. The primary questions have been those of how the subjects got into abusing, the time during the abuse, and how the abuse was overcome. Empirical data was collected through four individual face-to-face interviews and one via e-mail, and the resulting conclusions were drawn by relating the data to the theories of deviant behavior, labeling theory and Goldbergs deviant career model.</p><p>The main result of the study is that the respondents to various degrees have suffered a difficult childhood. In the case of many of them one parent was deceased prematurely or for others the parent was largely absent. Furthermore, some had to endure physical violence in different forms, threats, bullying, or discrimination, either in school, at home or by society. It became evident that the respondents have experienced one or several crisis in combination with grief, which has created a sense of insecurity on their lives.</p><p>The path away from abuse has been different for the individuals, although they all share having had the support from the closest family. One of the respondents became a born-again Christian and another went through various therapy rehabilitation treatments. The others have managed on their own with the support from family.</p>

<p>Vissa grupper i samhället uppmärksammas mer än andra. Det kan finnas många anledningar till detta men ofta handlar det om avvikande beteende. I denna antologi behandlas grupper som av den samhälleliga normen betraktas, eller riskerar att bli betraktade, som avvikande. Gemensamt för de fält som studeras är att insatser, bland annat i form av institutioner och organisationer, har tillsatts för att erbjuda hjälp och arbeta förebyggande för att de berörda ska fungera inom den rådande samhällsordningen. Vi har studerat professionellt arbetande personers föreställningar om ett väl fungerande drogförebyggande arbete, elever och skolpersonals föreställningar om diagnosen DAMP och ungdomar som diagnostiserats med DAMP, nattvandrare med fokusering på tjejers kriminalitet, brottsoffers livsvillkor utifrån verksamma personer på Brottsofferjouren och organisationen Kriminellas Revansch I Samhället med representanter. De är i denna antologi inte de direkt berörda som studeras utan utsagor av personer som genom de fält som ovan presenterades, kommer i kontakt med dem.</p>

Syftet med den här studien var att undersöka ett relativt outforskat område, nämligen missbruk bland assyrier/syrianer. Trots att folkgruppen har levt i Sverige i drygt 40 år och utgör en av landets större invandrargrupper, har det bedrivits väldigt lite forskning gällande missbruk bland populationen. Förhoppningen med studien är att den kan tillföra ytterligare kunskap som kan vara av betydelse för de som på något sätt kommer i kontakt med assyriska/syrianska missbrukare, exempelvis sociala myndigheter, behandlingsinstitutioner med flera, men även att studien kan frambringa en konstruktiv debatt, som författaren anser saknas bland den assyriska/syrianska folkgruppen, och belysa temat missbruk ytterligare. Med hjälp av den kvalitativa metoden har fem före detta missbrukande assyrier/syrianer, med en bakgrund i ett narkotika- och/eller spelmissbruk studerats. Huvudfrågan har varit att studera hur respondenterna hamnat i ett missbruk, tiden under missbruk, samt hur man därefter tagit sig ur missbruket. Empirin insamlades via fyra enskilda intervjuer i det fysiska rummet samt en via e-mail. Resultaten har relaterats till de olika teorierna avvikande beteende, stämplingsteorin samt Goldbergs avvikarkarriärmodell. Studiens huvudresultat är att respondenterna, i varierande grad, har upplevt en svår uppväxt. För flera har den ena föräldern gått bort i tidig ålder och i andra fall att föräldern helt enkelt varit frånvarande. Vidare har även några fått utstå fysiskt våld i olika former, hot, mobbning eller diskriminering, antingen i skolan, i hemmet eller ute i samhället. Det har visat sig att respondenterna upplevt en eller flera kriser kombinerat med sorg, vilket skapat en otrygghet i deras liv. Vägen till att bryta sig ur missbruket har sett olika ut för individerna. Gemensamt för dem alla är att närmaste familjen fungerat som ett stöd. En av respondenterna kom att bli frälst och en annan genomgick diverse terapibehandlingar. Övriga har tagit sig ur på egen hand med stöd från familjen. / The purpose of this study is to investigate a relatively unknown domain, namely the one of abuse amongst Assyrians/Syriacs. Although the community has lived in Sweden for more than 40 years and yields one for the countries larger immigrant groups, there has been little research performed addressing the question of abuse within the community. Hopefully this study will provide useful knowledge to those whom in one way or another deal with abusing Assyrians/Syriacs, such as for instance rehabilitation institutes or social welfare authorities. It might also promote a constructive debate on the issue within this specific community, which the author thinks is lacking, and to further shed light on the question of abuse in general. By the method of qualitative study, five former abusing Assyrians/Syriacs, with backgrounds in drug substance abuse and/or gambling addiction have been studied. The primary questions have been those of how the subjects got into abusing, the time during the abuse, and how the abuse was overcome. Empirical data was collected through four individual face-to-face interviews and one via e-mail, and the resulting conclusions were drawn by relating the data to the theories of deviant behavior, labeling theory and Goldbergs deviant career model. The main result of the study is that the respondents to various degrees have suffered a difficult childhood. In the case of many of them one parent was deceased prematurely or for others the parent was largely absent. Furthermore, some had to endure physical violence in different forms, threats, bullying, or discrimination, either in school, at home or by society. It became evident that the respondents have experienced one or several crisis in combination with grief, which has created a sense of insecurity on their lives. The path away from abuse has been different for the individuals, although they all share having had the support from the closest family. One of the respondents became a born-again Christian and another went through various therapy rehabilitation treatments. The others have managed on their own with the support from family.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ studie kring ungdomars och unga vuxnasdrogvanor samt vilka narkotika preparat som är vanligast dem. Uppsatsen bygger på informantersutsagor kring narkotika situationen samt det preventiva arbetet i Norrköping.

The aim of this thesis is to examine the employees’ in the forensic mental health service conceptions about deviant and normal behavior, and also if they can recognize the explanations for deviant behavior in the central theories. Furthermore it is examined how respondents’ perceptions of how the labeling, stigmatization and exclusion that affect people that show deviant behavior can be counteracted. Eight interviews have been conducted. Theoretical bases in this study are labeling theories, differential association theory, social control theory and techniques of neutralization. The results are composed of three themes that describe the characteristic features of deviant and normal behavior. These themes are: Majority paves the way for how a behavior is considered, Basic conditions in a human life and Lack of knowledge as an underlying factor in people’s uncertainty. Results emphasize that the respondents are aware of the concepts of normal behavior that exist in society. These conceptions are a human being’s possession of a job, a home and a family. Legality is another aspect that is considered to be something that normal people do. These conceptions result in how respondents interpret deviant behavior. Deviant behavior occurs when people are not obedient to laws and standards in a society or a group. Interviewees thought that all theories in this study were a simplification of reality because people that show deviant behavior could hold other things responsible for their actions. The theories could not affect how a person or a society would look at people that show deviant behavior. In real life people have to take responsibility for their own actions. Deviant behavior may contribute to or be a consequence of stigmatization, labeling and exclusion. These concepts will always exist therefore people have to bear responsibility for their actions themselves. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka föreställningar om avvikande och normalt beteende som de anställda inom den rättspsykiatriska vården har samt om de kan känna igen förklaringar till avvikande beteende i de centrala teorierna. Dessutom undersöks intervjupersonernas uppfattningar om hur stämpling, stigmatisering och utanförskap, som kan drabba avvikande personer, ska kunna motverkas. Åtta kriminalvårdare intervjuades och fick frågor om avvikande beteende, stämplingsteorier, teorier om differentiella associationer, sociala band och neutraliseringstekniker. En tematisk analys gav tre olika teman som anger karaktäristiska drag för avvikande och normalt beteende. Dessa teman är: Majoriteten lägger grund för hur ett beteende betraktas, Grundläggande förutsättningar i en människas liv samt Okunskap som underliggande faktor till osäkerhet hos människor. Resultat visar på att intervjupersonerna är medvetna om de föreställningar om normalt beteende som finns i samhället. Det uppvisas av människor som har ett arbete, ett hem och en familj. Laglydighet är en annan aspekt som betraktas vara någonting normala människor gör. Utifrån detta avgör intervjupersonerna när avvikande beteende uppvisas. Det händer när människor inte förhåller sig till normer och lagar i ett samhälle eller en grupp. Intervjupersonerna tyckte att samtliga teorier var en förenkling av verkligheten då avvikare kunde förflytta ansvar för sina handlingar på dessa. Men teorierna kunde inte påverka hur en människa eller ett samhälle skulle betrakta avvikare. I det verkliga livet skall människor ta ansvar för sina handlingar och inte skylla ifrån sig. Avvikande beteende kan bidra till eller vara en konsekvens av stämpling, stigmatisering och utanförskap. Dessa begrepp kommer alltid att existera men det är människorna själva som skall bära ansvar för sina handlingar.

Vårt syfte med denna uppsats är att studera hur förskollärare upplever arbetet med barn med särskilda behov och avvikande beteenden samt vilka metoder de tillämpar i sin verksamhet i arbetet med dessa barn. Vi har använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med sex stycken förskollärare i tre olika kommuner. Den teoretiska ram som vi har utgått ifrån är det sociokulturella perspektivet och det specialpedagogiska perspektivet. Vår resultatdel är baserad på våra intervjufrågor samt de svar vi fick, som vi också återkopplar till de två rubrikerna teoretiska perspektiv och tidigare forskning. I detta arbete önskar vi få en mer tydlig bild av hur de som är verksamma i förskolan tolkar begreppet särskilt stöd, om det finns beteenden hos barn som kan upplevas problematiska, om hur den specialpedagogiska kompetensen ser ut samt tankar om olika strategier man kan tillämpa i arbete med barn i behov av särskilt stöd. Fokus hamnade på de barn som är introverta respektive de som är utåtagerande, att dessa beteenden kan ringas in som problematiska samt att majoriteten av våra informanter ansåg att de besitter den kompetens som krävs, samtidigt som det finns en önskan om mer utbildning.

Ungdomar som har ett avvikande beteende har uppmärksammats alltmer på senare tid. Det finns ett stort omfång av forskning att tillgå som har identifierat olika riskfaktorer under uppväxten som påverkar att ungdomar utvecklas ogynnsam. Denna studie grundar sig i Bourdieus teori om socialt-, kulturellt -, ekonomiskt-, och symboliskt kapital och habitus. Studien har som syfte att undersöka ungdomars berättelser om problematiska uppväxtförhållanden och hur kapital formar ungdomars habitusoch påverkar deras livsstilsval. Resultatet bygger på en tematisk analys av 56 berättelser skrivna av ungdomar och har identifierat tre teman. Det första temat Problematiska uppväxtförhållanden behandlar hemförhållanden och vänners betydelse. Det andra temat En annan syn på världen består av attityder och normer som ungdomarna tar till sig i olika sammanhang. Slutligen är det tredje temat Vi gör allt för pengar och behandlar socioekonomisk utsatthet i hemmet samt införskaffandet av materiella tillgångar. Resultatet indikerar att kapital hos ungdomar har påverkan på deras utformande av habitus och att ungdomarnas habitus följer med och reproduceras oavsett vilket socialt sammanhang de befinner sig i. Familj och vänner har i studiens påvisats vara av särskild betydelse för huruvida ungdomarna utvecklar ett avvikande beteende. Genom att förstå ungdomars berättelser utifrån kapital och habitus bidrar denna studie med ett alternativt sätt att förhålla sig till riskfaktorer under uppväxten. Till följd av att tillämpa Bourdieus teori identifierade studien även att det fortfarande finns strukturerade ojämlikheter i samhället som reproduceras genom ungdomars handlingar. / In the last few years, a lot of attention has been paid to adolescents with deviant behaviour. Various risk factors during child- and early adulthood is one of the most widely studied constructs for identifying reasons of what might affect adolescents to develop a deviant behaviour. The foundation of this thesis is based on Bourdieu's theory of capitaland habitus and the purpose is to examine adolescents’ stories about dysfunctional conditions in child- and early adulthood to understand how capital creates habitus. In addition, this thesis aims to explore if adolescents’ habitus influences their lifestyle opportunities. The data obtained was conducted by 56 stories written by adolescents and the result is based on a thematic analysis and has identified three themes. The first theme, Dysfunctional conditions in child- and early adulthood, dealswith family situation and the importance of friends. The second theme, A different perspective of the world, consists of attitudes and norms adolescents embraces in different social contexts. Finally, the third theme, We do everything for money, deals with socioeconomic vulnerability in the home as well as the acquisition of material assets. This thesis indicates that the capital of adolescents influences their development of habitus and enlighten the fact that it seems like habitus follows and reproduces regardless of the social context in which the adolescents find themselves. Apart from this result, it was further noted that family and friends has shown to be of considerable importance for whether adolescents develop deviant behaviour or not. These findings suggest an alternative way of relating to risk factors during adolescence by applying Bourdieu’s theory of capitaland habitus.  Aside from this, the result also demonstrates that there are still structured inequalities in society which reproduces through the actions of adolescents.

I den dominerande samhällssynen ses kriminalitet som ett avvikande beteende eftersom det går emot den rådande lagstiftningen och normerna. Det finns alltid människor som inte följer normerna och ses därför som avvikare. Vad är det som får vissa personer att bryta mot lagen? Denna fråga är komplex eftersom alla individer påverkas av yttre faktorer på olika sätt. Författarna är intresserade av hur yttre faktorer kan påverka människor till att begå brottsliga handlingar. Det finns en del tidigare forskning om detta ämne, bland annat om betydelsen av att växa upp i dysfunktionella familjeförhållanden och hur vännerna och skolan påverkar den enskilde individens kriminella beteende. Teoridelen utgår från symbolisk Beckers stämplingsteori om avvikelse samt inlärningsteorin som bland annat berör observationens betydelse för individens inlärning. Utifrån studiens syfte har den kvalitativa metoden valts i form av semistrukturerade intervjuer för att få en djupare förståelse av intervjupersonernas egna upplevelser. Det utfördes åtta intervjuer med före detta kriminella personer vid tre Kris (Kriminellas revansch i samhället) föreningar i Skåne. Resultatet och analysen belyser intervjupersonernas egna upplevelser kring det avvikande beteendet. De nämner bland annat otryggheten och den kärlekslösa uppfostran som en bidragande faktor som lett dem till kriminalitet. I diskussionen förs främst en reflektion kring resultat och analysavsnittet där författarnas egna kritiska funderingar lyftas fram. Det är omgivningens syn som sätter stämpeln på individen som avvikare, därför är det viktigt att studera individens omgivning för att förstå sig på dennes avvikande handlande. / In the dominant society's view crime sees as a deviant behavior because it goes against the prevailing laws and norms. There are always people who do not follow the standards in society and is therefore seen as outliers. What is it that makes some people go against the law? This issue is complex because all individuals respond in different ways when external factors influence them. The authors are interested in how external factors can influence people to commit criminal actions. There is some previous research on this topic that includes the importance of understanding how it is for a child to grow up in a dysfunctional family and how friends and school influence the individual's criminal behavior. The theoretical part is based on symbolic interactionism, Howard Beckers labeling theory about the deviant behavior and the learning theory that includes how observation is relevant to the individual's learning. Based on the purpose of the study the qualitative method is chosen in the form of semi-structured interviews to gain a deeper understanding of the interviewees' own experiences. Eight interviews were performed with former criminals at three different Kris (kriminellas revansch i samhället) organizations in Skåne. The results and analysis highlights the interviewees' own experiences about the deviant behavior. They mention, among other things, that the insecurity and unloving upbringing as a contributing factor that led them to crime. The discussion is primarily a reflection on the results and analysis section where the authors' own critical reflections is highlighted. It is the surrounding environment that put the divergent label on the individual, therefor it is important to study the individual's environment to understand his deviant behavior.

Prostitution är ett omdebatterat ämne över hela världen, där Sverige har en kontroversiell lag som syftar till att skuldbelägga sexköparna istället för de som befinner sig i prostitution. Trots detta tenderar individer i prostitution att fortfarande bli stigmatiserade för sin situation i Sverige. Denna studie syftar därför till att undersöka hur stigmatisering påverkar individers förutsättningar att lämna prostitution utifrån yrkesverksammas uppfattningar med en utgångspunkt i Howard Beckers stämplingsteoretiska perspektiv om avvikande beteende, symbolisk interaktionism och master status. Studien antar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma som arbetar med att möta individer som befinner sig i prostitution. Resultatet visar att samhällets stigmatisering av individer i prostitution försvårar förutsättningar att lämna prostitution genom att de stereotypa bilderna bidrar till skuld- och skamkänslor och bristande sociala relationerna för individerna, som hindrar dessa från att få stöd och hjälp. De stereotyper som framkommer i intervjuerna är bilden av prostitution som något som antingen sker under tvång, respektive är något glamoröst och frivilligt. Till följd av stereotyperna och den stigmatisering som dessa medför, skapas ett socialt utanförskap för individer som befinner sig i prostitution, där dessa uppfattas som avvikande från samhällets överenskomna regler. Sammantaget påverkar stigmatiseringen hela individens liv, där skuld- och skamkänslorna som uppstår kan försvåra för individer att lämna prostitution.

No description available.