The aim with this study is to investigate how racial biology gained its foothold in the Swedish welfare society, the consequences it entailed and how to motivate sanctions against individuals who were considered to deviate from the norm. In order to investigate these issues, I have used discourse analysis as a method. The material I have used has consisted of motions to the Swedish parliament, journal entries and other documents of importance that have been written during this time. The consequences of racial biology are the eugenics measures that affect a large group of the population, through sterilization and institutionalization. The actions are motivated by the need for protection of society and the need to reduce the risk of degeneration of the genes. The most evident in the documents, to the Swedish parliament, regarding the establishment of a racial biology institute are cost effective and degeneration issues.

The aim of this scientific essay is to illuminate perceptions and interpretations about children's deviant behavior and how it affects the educators attitudes towards these children. The starting point for the essay is two different self-perceived situations where I experienced that "deviant" behavior and behaviors that causes trouble, referred to as “trouble-making” behaviors, quickly and carelessly identifies as consequences of the neuropsychiatric disability ADHD. The “diagnosis-label” creates a feeling of uncertainty for me because I know from experience that it provides more support and understanding of children's behaviors. At the same time, the instant association to ADHD leads to disregarding of other factors that generate "trouble-making" behaviors. The "problems" are not always connected to a disability, but a diagnosis of a disability provides, in reality, faster, more structured and well-designed support for the child compared to a child who shows "trouble-making" behaviors without a diagnosis. Therefore, it is interesting to investigate other circumstances that can create "trouble-making" behaviors and question function of the diagnosis as a creator of greater understanding of these behaviors. I would like to highlight different perspectives of behaviors that are perceived as deviating and negative, to create opportunities for educators to provide children support without the need of a disability to explain the reason why the child needs support. Greater knowledge of children's "trouble-making" behaviors can lead to more personalized support actions for the child, and to an understanding of how interpretations and prejudices influence children's ability to develop advantageous strategies for managing individual difficulties. The survey is based on the questions: What is “abnormal behavior” in preschool children? Can there be other causes of "trouble-making" behaviors than consequences of a neuropsychiatric disfunction? What significance does a formal diagnosis have for preschool children? / Syftet med denna vetenskapliga essä är att synliggöra föreställningar och tolkningar kring barns avvikande beteenden i förskolan och hur de påverkar pedagogers förhållningssätt gentemot dessa barn. Utgångspunkten för uppsatsen är två olika självupplevda situationer där jag fått känslan av att ”avvikande” och ”problemskapande” beteenden snabbt och ovarsamt identifieras som följder av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Jag själv känner en viss osäkerhet beträffande ”diagnos-stämpeln” eftersom jag av erfarenhet vet att en diagnos ger mer stöd och förståelse för barns beteenden, samtidigt som den hastiga kopplingen till ADHD resulterar i att andra faktorer som genererar ”problemskapande” beteenden negligeras. ”Problemen” är inte alltid är orsakade av en funktionsnedsättning men en diagnos ger, i realiteten, snabbare, mer strukturerade och välutformade stödinsatser för barnet jämfört med ett barn som uppvisar ”problemskapande” beteenden utan en diagnos. Därför är det intressant att undersöka andra omständigheter som kan ge upphov till ”problemskapande beteenden” och ifrågasätta diagnosens funktion som skapare av större förståelse för dessa beteenden. Jag vill synliggöra olika perspektiv på beteenden som uppfattas som avvikande och negativa för att på så sätt skapa möjligheter för pedagoger att ge barn stöd utan att orsaken till att barnet är i behov av stöd måste vara en funktionsnedsättning. Bredare kunskap om barns ”problemskapande” beteenden kan dels leda till mer anpassade stödinsatser för barnet, dels till förståelse för hur tolkningar och fördomar påverkar barns möjligheter att utveckla strategier som är mest fördelaktiga för att hantera individuella svårigheter. Undersökningen utgår från frågorna: Vad är ett avvikande beteende i förskolan? Finns det andra orsaker till ”problemskapande beteenden” som inte har med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att göra? Vad har en formell diagnos för betydelse för barn i förskolan?

Vissa grupper i samhället uppmärksammas mer än andra. Det kan finnas många anledningar till detta men ofta handlar det om avvikande beteende. I denna antologi behandlas grupper som av den samhälleliga normen betraktas, eller riskerar att bli betraktade, som avvikande. Gemensamt för de fält som studeras är att insatser, bland annat i form av institutioner och organisationer, har tillsatts för att erbjuda hjälp och arbeta förebyggande för att de berörda ska fungera inom den rådande samhällsordningen. Vi har studerat professionellt arbetande personers föreställningar om ett väl fungerande drogförebyggande arbete, elever och skolpersonals föreställningar om diagnosen DAMP och ungdomar som diagnostiserats med DAMP, nattvandrare med fokusering på tjejers kriminalitet, brottsoffers livsvillkor utifrån verksamma personer på Brottsofferjouren och organisationen Kriminellas Revansch I Samhället med representanter. De är i denna antologi inte de direkt berörda som studeras utan utsagor av personer som genom de fält som ovan presenterades, kommer i kontakt med dem.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktär har mycket stor betydelse när det gäller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera på detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivård, socialtjänst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar. I arbetet har den kvalitativa metoden och narrativt och fenomenologiskt perspektiv använts. Studien har grundats på de f.d. missbrukande kvinnornas livshistorier. Undersökningen baseras på sex intervjuer och underlaget tolkades och jämfördes med tidigare forskning. Resultatet visar att det finns olika positiva faktorer som gjorde att kvinnorna lämnade sitt missbruk. Goda relationer till betydelsefulla människor i nätverket var en mycket viktig faktor för att de f.d. missbrukande kvinnorna skulle ta sig ur missbruket, liksom deras egen vilja. De har fått ett nytt synsätt på livet som bidrog till en inre förändring som var essentiell. / Research shows that several factors in an individual's environment and character are very important in the process of quitting and overcoming addiction. The study focuses on the former addicted women's life stories. The purpose of this study is to examine how previous addicted women managed to survive and overcome heavy addictions and as well as how they perceived social support from a gender perspective. The author of this thesis interviewed employees working within the probation office, social services and rehabilitation institution on the kind of support is offered to addicted women. In addition, the author also studied what kind of support was found most appropriate and important for women with substance of drug abuse problems and how effective the support treatment helps these women and as well as the interaction between different parts of the social sector works. This research is qualitative and it includes primary as well as secondary data applied from narrative and phenomenological perspective. The study is based on six interviews and documents were interpreted and compared with previous research. The results show that there were several positive factors that made the women leave their abusive addiction. A good relation with important people in their lives and network was a major factor for these former addicted women. Their contribution has helped them in many ways to overcome abusive addiction. They have also achieved a new outlook on life which in a way has contributed to an inner change. / La recherche prouve qu´il y a plusieurs éléments très importants dans l´environnement et le caractère d´un individu pour qu´il quitte son abus des stupéfiants. Le but de cette étude est d´examiner comment les anciennes toxicomanes ont agi pour terminer son abus des drogues dures et comment elles ont éprouvé le soutien social d´une perspective feminine. L´écrivain a interviewé le personnel de la mise à l´épreuve, du service d´aide sociale et de la maison du traitement sur leur avis et aussi les avis qu´avaient les anciennes toxicomanes du soutien offert. En outre, l´écrivain a étudié quelle espèce de soutien qu´était la plus importante pour les femmes, et comment a fonctionné la cooperation entre les différentes parties du secteur social. Dans cette étude, l´écrivain s´est servi de la méthode qualitative, d´une perspective narrative et phénoménologique. L´étude est basée sur les experience de la vie des anciennes toxicomanes. L´examen s´appuie sur six interviews, et la documentation a été interprétée et comparée avec la recherche déjà existante. Le resultat montre qu´il y avait des differents facteurs positifs qui ont invité aux femmes droguées de quitter son abus des stupéfiants. Des bonnes relations avec des gens importants dans le réseau, comme la volonté des femmes droguées, étaient des éléments trés essentiels pour que les anciennes toxicomanes puissent se libérer de la toxicomanie. Ells onts obtenu une nouvelle conception de vie qui leur a donner une change essentielle dans leur for intérieur. / <p>2013-10-01</p>

Det finns en skillnad mellan att vara barnlös och barnfri, nämligen att inte kunna få och att välja bort barn. Enligt tidigare forskning beskrivs frivilligt barnfria ofta som avvikande och stigmatiseras av samhället. Att detta även är fallet i Sverige kan ses som förvånande då landets befolkning överlag har starkt individualistiska attityder som står i kontrast till traditionella värderingar, till exempel barnfamiljens starka ställning.   Denna kvantitativa studie avser att mäta implicita attityder till frivilligt barnfria individer och individer med barn med hjälp av ett implicita associationstest. Åttio respondenter med olika ålder, kön, utbildningsnivå, civilstatus och boendesituation genomförde testet. Vi undersöker deras implicita attityder till barnlöshet generellt, samt huruvida dessa attityder varierar mellan olika grupper bland respondenterna. Vi undersöker också om det finns någon korrelation mellan implicita och explicita attityder till barnfrihet.   Studien är sociologisk och resultaten analyseras genom en sociologisk socialpsykologisk ansats. Detta är ett relativt nytt sätt att hantera data från ett implicit associationstest. / There is a difference between childlessness and being childfree, namely to not be able and to voluntarily choose not to have children. According to previous research, childfree individuals are often described as deviant and are stigmatised in society. It may be surprising however to find that this is the case also in Sweden, a country where population generally has strong individualistic attitudes, in contrast to holding traditional values such as the value of the nuclear family.   This quantitative study measures implicit attitudes to voluntarily childfree individuals and individuals with children respectively, using an implicit association test. Eighty respondents with different genders, ages, levels of education, civil status and living conditions, took the test. We investigate their implicit attitudes to being childfree, as well as whether those attitudes vary between different groups of respondents. We also investigate if there are any correlations between implicit and explicit attitudes to being childfree.   The study is sociological and the results are analysed using a sociological social psychological approach. This is a relatively new way to process data from an implicit association test.

The purpose of this study is to analyze and describe perceptions and strategies of social studies teachers regarding students' norm-breaking behaviors during the teacher's teaching. The study's basic approach was based on a qualitative method with semi-structured questions that were designed according to the survey's theoretical framework, deviant behaviors and value pedagogy. The interviews were conducted by six teachers who teach the subject of social studies, both at primary- and high school, where they had the opportunity to contribute with their life experience, thoughts and experiences within school operations.All respondents in the study feel that they have at least once come across students who exhibit norm-breaking behavior in their working time as teachers. In addition, all participants feel that they have a greater obligation, because they are trained teachers with the subject of social studies, to educate and nurture students according to the mission of democracy. This in turn leads to the teacher reflecting on her/his role as leader and role model, which is based on ethics and morality, what is right and wrong, how one should behave and act.The school's values and mission are highlighted in the curriculum, where it is stated that all education must be based on democratic working methods and preparation for students to develop personal responsibility. According to the respondents, there are different types of norm-breaking behavior among students, which in this study are finally characterized as physical and verbal norm violations. All teachers relate to basic value issues continuously, through hidden or direct teaching methods. It can be anything from deliberately provoking students by highlighting the importance of democracy, to using different tools such as signs of various kinds. Respondents felt that the majority of students' attitudes were temporary and others could be long-lasting. The result was that teachers considered that these provocative norm-breaking behavior of the students need varying efforts more individually, than collectively ie. in a whole group of students, from teachers and the school activities part. Which, among other things, can be effectively counteracted by the teacher self-reflectively analyzing her-/himself and her/his role as a leader, in order to then reflect her/his behavior and actions on the students.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse social påverkan upplevs ha i förebyggande av avvikande beteende och våldsutövning samt att diskutera hur Fittjabors förhållningssätt till och erfarenheter av preventiv vuxenroll och kollektiv självförmåga under perioden 1971–2020 kan förstås teoretiskt. Teori och metod: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om kollektiv självförmåga med fokus på social påverkan och teorin om sociala band med fokus på vardagsanknytning. Datainsamlingsmetoden utgörs av semi-strukturerade djupintervjuer med tio vuxna Fittjabor. Resultat och analys: Informanterna redogör för upplevda svårigheter men även för vikten av att utöva social påverkan vid förekomsten av avvikande och kriminella beteenden hos unga män i Fittja. De anser att vuxna lokalbor bör ha en grundläggande preventiv roll i förhållande till unga män i området. För att social påverkan ska kunna fungera brottspreventivt krävs enligt informanternas upplevelser att relationer mellan Fittjaborna stärks, att boende och verksamma aktörer i Fittja samverkar, att vuxna (både lokalbor och aktörer) bygger relationer till unga män i området samt att preventiva insatser sätts in tidigt. Vuxna Fittjabor har av informanterna med åren upplevts utöva allt mindre social påverkan och särskilt undvikit subgrupper av unga män, det vill säga unga män med tydlig koppling till en kriminell livsstil. Detta har i analysen diskuterats som en eventuell delförklaring till varför unga mäns beteenden under 2010-talet och 2020 upplevs ha nått en nivå som är svår att reglera med social påverkan. Analysen har vidare framhållit att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta, men även att det behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att förebygga bildandet av subgrupper som frikopplar sig från den konforma samhällsordningen och lokalbefolkningens påverkan. / Aim: This study aims to investigate the perceived significance of social influence in deviant behavior and community violence prevention and to discuss how Fittja resident’s perceptions of pre­ventive adult roles and collective efficacy during 1971–2020 can be understood theoreti­cally.   Theory and method: The theoretical framework consist of collective efficacy theory, focusing on social influence and social bonds theory, focusing on everyday attachment. Data was collected by using semi-structured in-depth interviews with ten adult Fittja residents. Results and analysis: The informants report on perceived difficulties but also on the importance of exercising social influence towards young men with deviant and criminal behavior in Fittja. They believe that local adults should have a basic preventive role in relation to young men in the area. According to the informants, certain measurements need to be taken to obtain crime prevention effects from social influence: a) relations between Fittja residents need to be strengthened, b) collaboration between residents and local actors in Fittja needs to be established, c) adults (both residents and local actors) need to build relationships with young men in the area and d) preventive measures need to be taken early. Adult residents have according to the informants over the years been perceived to exert less and less social influence and especially avoid subgroups of young men, meaning young men with a clear connection to a criminal lifestyle. The analysis shows that this could be a possible partial explanation for why young men’s behavior during the 2010s and 2020 is perceived to have reached a level that is difficult to regulate with social influence. The analysis argues that social influence is a behavior that adult residents need to train themselves in exercising and young men trained in receiving, but also that social influence needs to be exercised continuously and directed at all young men to prevent the formation of subgroups that disconnect from conformity and the influence of the local population. / Populärvetenskaplig sammanfattning  Denna studie undersöker vilken betydelse social påverkan upplevs ha inom lokalsamhällen. Studien lyfter frågan huruvida boende i Fittja har reagerat på inkorrekta och kriminella beteenden hos unga män i området och om upplevs kunna vara en metod för förebyggande av avvikande och mindre kriminella beteenden samt på längre sikt våldsutövning i form av skjutvapenvåld. Tio vuxna Fittjabor har intervjuats om synen på sin egen roll i förebyggande av ungdomskriminalitet i området samt om upplevelser av hur de och andra Fittjabor har utövat social påverkan under perioden 1971–2020. Studien utgår från de teoretiska perspektiven social påverkan och vardagsanknytning som hämtats och modifierats ur teorin om kollektiv självförmåga och teorin om sociala band. De teoretiska perspektiven har integrerats med grund i idén om att när vuxna i lokalsamhällen har en god relation och dialog med unga män i området, så underlättas möjligheten att tillrättavisa dem om de skulle uppföra sig på ett avvikande eller mindre kriminellt sätt. Den framåt­blickande idén med perspektiven ifråga är att kontinuerlig dialogföring, relationsbyggande och tillrättavisning av unga män bryter inkorrekta och kriminella beteenden i ett tidigt skede och förebygger att beteendena utvecklas till grövre sådana, såsom exempelvis våldsbrott.  Resultatet och analysen visar att informanterna tycker att det är svårt att utöva social påverkan mot unga män som beter sig inkorrekt och kriminellt, men ändå anser att det är viktigt att göra det samt att vuxna har en viktig roll i denna fråga. De har även en upplevelse av att vuxna lokalbor behöver bygga relationer med varandra och med unga män samt samarbeta med olika aktörer i Fittja för att kunna förebygga ungdomsbrottslighet. Framförallt anser de att detta behöver göras medan unga män fortfarande är pojkar. Vuxna lokalbor i Fittja upplevs enligt informanterna ha utövat allt mindre social påverkan genom åren och särskilt undvikit unga män med lite stökigare och kriminella beteenden jämfört med mer skötsamma unga män från området. I analysen diskuteras det att detta skulle kunna vara en delförklaring till den upplevda förvärringen av unga mäns beteenden under 2010-talet och år 2020 och varför social påverkan under dessa senare tider flera gånger inte upplevs ha en inverkan på deras beteenden. Analysen påvisar att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta. Det konstateras vidare att social påverkan behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att inte tillåta bildandet av mindre grupper av unga män som lever en kriminell livsstil och som lokalbefolkningen sedan inte kan hantera.