Uppsatsen behandlar Assyrierna/Syrianerna i Turkiet och deras kamp för erkännande som minoritet. Det eventuella turkiska medlemskapet i den Europeiska Unionen har resulterat i en diskussion kring landets minoritetspolitik och dess ovilja att erkänna vissa minoriteter. Assyrierna/Syrianerna utgör en sådan grupp som riskerar att bli utsatt för diskriminering och våld. Syftet med studien är att redogöra för relationen mellan den turkiska staten och Assyrierna/Syrianerna samt att belysa deras kamp för erkännande som minoritet. För att förstå situationen i Turkiet och få en insikt i Assyriernas/Syrianernas erfarenheter utfördes intervjuer under en fältstudie i Istanbul 2007. Det empiriska materialet är indelat i diskussioner om gruppens anspråk vilka innefattar religionsfrihet, kulturella rättigheter, språkliga rättigheter, yttrandefrihet och erkännande av folkmordet på Assyrier/Syrianer samt turkisk minoritetspolitik och Europeiska Unionens krav på Turkiet. Debatten om multikulturalism inom politisk teori används vid analys av resultaten vilken struktureras i diskussioner kring assimilering, nationalism och religion, och innebörden av erkännande. Studiens huvudresultat innefattar att minoritetens medlemmar tvingas till assimilering i huvudsak som resultat av den nationalistiska attityden i landet. Icke-erkännandet av kristna i massmedia och av offentliga personer tillsammans med marginaliseringen av Assyrierna/Syrianerna och den turkiska nationalismen skapar en situation där diskriminering och våld rättfärdigas och därmed intensifieras. / This thesis is focusing on the Assyrians/Syriacs of Turkey and their struggle for recognition in the Turkish context. The potential Turkish membership in the European Union has resulted in a discussion on the country’s minority policies and its reluctance to recognize certain minorities. The Assyrians/Syriacs constitute one of these groups that are at risk of being subjected to discrimination and violence. The aim of the study is to clarify the relation between the Turkish state and the Assyrians/Syriacs and to spread light on their struggle for recognition as a minority. In order to gain an understanding of the situation in Turkey and to get an insight in the experiences and perceptions of the Assyrians/Syriacs, interviews were conducted during a field study in Istanbul in 2007. The empirical findings are discussed in lines of the claims of the group, including freedom of religion, cultural rights, language rights, freedom of expression and the recognition of the Assyrian/Syriac genocide, as well as in terms of the Turkish policies and the demands of the European Union. The debate on multiculturalism within political theory is used to analyze the results, which are discussed in terms of assimilation, nationalism and religion, and the meaning of recognition. The main findings of the study include that the members of the minority are pressured into being assimilated into the larger society, mainly due to the nationalistic attitude in the country. Moreover, the misrecognition of Christians by the mass media and public figures together with the marginalization of the Assyrians/Syriacs and the Turkish nationalism creates a situation in the country where discrimination and violence is justified and thus enhanced.

<p>Syftet med den här studien var att undersöka ett relativt outforskat område, nämligen missbruk bland assyrier/syrianer. Trots att folkgruppen har levt i Sverige i drygt 40 år och utgör en av landets större invandrargrupper, har det bedrivits väldigt lite forskning gällande missbruk bland populationen. Förhoppningen med studien är att den kan tillföra ytterligare kunskap som kan vara av betydelse för de som på något sätt kommer i kontakt med assyriska/syrianska missbrukare, exempelvis sociala myndigheter, behandlingsinstitutioner med flera, men även att studien kan frambringa en konstruktiv debatt, som författaren anser saknas bland den assyriska/syrianska folkgruppen, och belysa temat missbruk ytterligare.</p><p>Med hjälp av den kvalitativa metoden har fem före detta missbrukande assyrier/syrianer, med en bakgrund i ett narkotika- och/eller spelmissbruk studerats. Huvudfrågan har varit att studera hur respondenterna hamnat i ett missbruk, tiden under missbruk, samt hur man därefter tagit sig ur missbruket. Empirin insamlades via fyra enskilda intervjuer i det fysiska rummet samt en via e-mail. Resultaten har relaterats till de olika teorierna avvikande beteende, stämplingsteorin samt Goldbergs avvikarkarriärmodell.</p><p>Studiens huvudresultat är att respondenterna, i varierande grad, har upplevt en svår uppväxt. För flera har den ena föräldern gått bort i tidig ålder och i andra fall att föräldern helt enkelt varit frånvarande. Vidare har även några fått utstå fysiskt våld i olika former, hot, mobbning eller diskriminering, antingen i skolan, i hemmet eller ute i samhället. Det har visat sig att respondenterna upplevt en eller flera kriser kombinerat med sorg, vilket skapat en otrygghet i deras liv.</p><p>Vägen till att bryta sig ur missbruket har sett olika ut för individerna. Gemensamt för dem alla är att närmaste familjen fungerat som ett stöd. En av respondenterna kom att bli frälst och en annan genomgick diverse terapibehandlingar. Övriga har tagit sig ur på egen hand med stöd från familjen.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate a relatively unknown domain, namely the one of abuse amongst Assyrians/Syriacs. Although the community has lived in Sweden for more than 40 years and yields one for the countries larger immigrant groups, there has been little research performed addressing the question of abuse within the community. Hopefully this study will provide useful knowledge to those whom in one way or another deal with abusing Assyrians/Syriacs, such as for instance rehabilitation institutes or social welfare authorities. It might also promote a constructive debate on the issue within this specific community, which the author thinks is lacking, and to further shed light on the question of abuse in general.</p><p>By the method of qualitative study, five former abusing Assyrians/Syriacs, with backgrounds in drug substance abuse and/or gambling addiction have been studied. The primary questions have been those of how the subjects got into abusing, the time during the abuse, and how the abuse was overcome. Empirical data was collected through four individual face-to-face interviews and one via e-mail, and the resulting conclusions were drawn by relating the data to the theories of deviant behavior, labeling theory and Goldbergs deviant career model.</p><p>The main result of the study is that the respondents to various degrees have suffered a difficult childhood. In the case of many of them one parent was deceased prematurely or for others the parent was largely absent. Furthermore, some had to endure physical violence in different forms, threats, bullying, or discrimination, either in school, at home or by society. It became evident that the respondents have experienced one or several crisis in combination with grief, which has created a sense of insecurity on their lives.</p><p>The path away from abuse has been different for the individuals, although they all share having had the support from the closest family. One of the respondents became a born-again Christian and another went through various therapy rehabilitation treatments. The others have managed on their own with the support from family.</p>

Syftet med den här studien var att undersöka ett relativt outforskat område, nämligen missbruk bland assyrier/syrianer. Trots att folkgruppen har levt i Sverige i drygt 40 år och utgör en av landets större invandrargrupper, har det bedrivits väldigt lite forskning gällande missbruk bland populationen. Förhoppningen med studien är att den kan tillföra ytterligare kunskap som kan vara av betydelse för de som på något sätt kommer i kontakt med assyriska/syrianska missbrukare, exempelvis sociala myndigheter, behandlingsinstitutioner med flera, men även att studien kan frambringa en konstruktiv debatt, som författaren anser saknas bland den assyriska/syrianska folkgruppen, och belysa temat missbruk ytterligare. Med hjälp av den kvalitativa metoden har fem före detta missbrukande assyrier/syrianer, med en bakgrund i ett narkotika- och/eller spelmissbruk studerats. Huvudfrågan har varit att studera hur respondenterna hamnat i ett missbruk, tiden under missbruk, samt hur man därefter tagit sig ur missbruket. Empirin insamlades via fyra enskilda intervjuer i det fysiska rummet samt en via e-mail. Resultaten har relaterats till de olika teorierna avvikande beteende, stämplingsteorin samt Goldbergs avvikarkarriärmodell. Studiens huvudresultat är att respondenterna, i varierande grad, har upplevt en svår uppväxt. För flera har den ena föräldern gått bort i tidig ålder och i andra fall att föräldern helt enkelt varit frånvarande. Vidare har även några fått utstå fysiskt våld i olika former, hot, mobbning eller diskriminering, antingen i skolan, i hemmet eller ute i samhället. Det har visat sig att respondenterna upplevt en eller flera kriser kombinerat med sorg, vilket skapat en otrygghet i deras liv. Vägen till att bryta sig ur missbruket har sett olika ut för individerna. Gemensamt för dem alla är att närmaste familjen fungerat som ett stöd. En av respondenterna kom att bli frälst och en annan genomgick diverse terapibehandlingar. Övriga har tagit sig ur på egen hand med stöd från familjen. / The purpose of this study is to investigate a relatively unknown domain, namely the one of abuse amongst Assyrians/Syriacs. Although the community has lived in Sweden for more than 40 years and yields one for the countries larger immigrant groups, there has been little research performed addressing the question of abuse within the community. Hopefully this study will provide useful knowledge to those whom in one way or another deal with abusing Assyrians/Syriacs, such as for instance rehabilitation institutes or social welfare authorities. It might also promote a constructive debate on the issue within this specific community, which the author thinks is lacking, and to further shed light on the question of abuse in general. By the method of qualitative study, five former abusing Assyrians/Syriacs, with backgrounds in drug substance abuse and/or gambling addiction have been studied. The primary questions have been those of how the subjects got into abusing, the time during the abuse, and how the abuse was overcome. Empirical data was collected through four individual face-to-face interviews and one via e-mail, and the resulting conclusions were drawn by relating the data to the theories of deviant behavior, labeling theory and Goldbergs deviant career model. The main result of the study is that the respondents to various degrees have suffered a difficult childhood. In the case of many of them one parent was deceased prematurely or for others the parent was largely absent. Furthermore, some had to endure physical violence in different forms, threats, bullying, or discrimination, either in school, at home or by society. It became evident that the respondents have experienced one or several crisis in combination with grief, which has created a sense of insecurity on their lives. The path away from abuse has been different for the individuals, although they all share having had the support from the closest family. One of the respondents became a born-again Christian and another went through various therapy rehabilitation treatments. The others have managed on their own with the support from family.