Denna studie genomfördes 25 mars till 27 maj 2013 på C-nivå vid Södertörns Högskola.  I studien studeras tre svenska kvinnor och fyra svenska män som väljer att inte ha barn. De övergripande frågeställningarna är: Hur beskriver kvinnor och män sitt val att inte ha barn?Hur bemöts de som väljer att inte ha barn av omgivningen? Hur svarar de som väljer att inte ha barn på bemötandet från omgivningen? Studien är kvalitativ där grundliga personliga intervjuer genomfördes. För analys av intervjumaterial valdes teorier om heteronormativitet, stämpling samt stigmatisering. Studiens resultat visar att kvinnor och män som väljer att inte ha barn, i olika grad beroende på sammanhang, blir ifrågasatta och får möta negativa reaktioner från omgivningen. Det är under en viss tidsperiod i livet som pressen från omgivningen på att ha barn är som starkast. Personer som väljer att inte ha barn blir positionerade som avvikande i samhället samtidigt som deras avvikande position osynliggörs då de inte tas på allvar och anses av omgivningen vara öppna för övertalningsförsök. Nämnvärd skillnad mellan kvinnor och män har inte kunnat urskiljas efter analys av studiens intervjumaterial.

Syfte med undersökningen var att undersöka vilka socialisationsverktyg använder personalen vid kommunala HVB (Hem för vård eller boende) för ensamkommande barn, samt ta reda på om personalen använder makt genom att stämpla ensamkommande barn som avvikare. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med personal inom fem olika kommunala HVB för ensamkommande barn. Resultatet analyserades med utgångspunkt i symbolisk interaktionistiskt perspektiv, socialisationsteorin, maktteori samt stämplingsteorin. Resultat visade att socialisationsarbetet kan i hög grad bli bättre på att socialisera barnen på ett positivt sätt. Fyra socialisationsverktyg identifierades: 1) riktlinjer och handlingsplaner 2) språket 3) bemötandet i vardagen och personalens attityd 4) att överföra normer och värderingar. Vi fann att HVB för ensamkommande barn har stora kvalitetsbrister. Vi konstaterade också att makt och stämpling förekommer inom HVB för ensamkommande barn i syfte att forma barnen genom att det fastställs vad som är normalt/onormalt, önskvärt/icke önskvärt inom boendet. Nya sociala normer, värderingar och helt nya livsvillkor gör att barnen känner personalens upprepade påtryckningar om deras uppträdande och personlig egenskaper. Att inte rätta sig efter normerna ses som en avvikare och personalen betecknar barnets egenhet som avvikelse. Barnen går igenom en process som upphör i ett tankesätt om bestående avvikelse, som inkluderas av barnen själv och dem som omger honom. I detta sammanhang kunde vi koppla hur personalen med påtryckningar möjliggör för barnen ett negativt synsätt på sig själva. Vi fann också en positiv aspekt med resultatet och det är att det finns personal som är medvetna om bristerna och vill bättre ta hand om ensamkommande barnen inom boendena samt strävar efter att förbättra arbets siuationen på boendena genom att efterlysa behovet att bygga upp kompetensen bland personalen. Informanterna upplever att personalen behöver specialinriktad utbildning för att kunna bemöta barnen på ett professionellt sätt.

<p>Syftet med studien var att få en förståelse för hur ungdomar dömda till sluten ungdomsvård uppfattar sig själva och hur institutionstiden påverkar deras självuppfattning. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och det teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation (Mead, 1977 & Berger & Luckmann, 1979), Stämpling och avvikelse (Becker, 1991) samt Totalainstitutioner (Goffman, 1961). Studien bygger på kvalitativa semistruktureradeintervjuer med fem ungdomar dömda till sluten ungdomsvård och som vid intervjutillfället avtjänade sina straff på ett av Statens institutionsstyrelses ungdomshem. Slutsatser som kunde dras av studien var att ungdomarna upplevde sig som avvikande och var rädda för att stämplas som avvikare efter sin tid på institutionen. Vidare upplevde ungdomarna att de förändrats under tiden på institutionen och att de övriga intagna var viktiga för ungdomarnas välbefinnande.</p>

Syftet med studien var att få en förståelse för hur ungdomar dömda till sluten ungdomsvård uppfattar sig själva och hur institutionstiden påverkar deras självuppfattning. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och det teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation (Mead, 1977 &amp; Berger &amp; Luckmann, 1979), Stämpling och avvikelse (Becker, 1991) samt Totalainstitutioner (Goffman, 1961). Studien bygger på kvalitativa semistruktureradeintervjuer med fem ungdomar dömda till sluten ungdomsvård och som vid intervjutillfället avtjänade sina straff på ett av Statens institutionsstyrelses ungdomshem. Slutsatser som kunde dras av studien var att ungdomarna upplevde sig som avvikande och var rädda för att stämplas som avvikare efter sin tid på institutionen. Vidare upplevde ungdomarna att de förändrats under tiden på institutionen och att de övriga intagna var viktiga för ungdomarnas välbefinnande.

Mobbning i arbetslivet är ett dolt problem som alltid funnits på arbetsplatser i Sverige. Vuxenmobbning handlar om psykiskt våld och upprepade kränkningar som skadar människor och leder till utfrysning, utslagning och isolering. Syftet med studien är att öka förståelsen och kunskapen kring mobbningsproblematiken på arbetsplatsen och dess konsekvenser. Syftet är också att ta reda på vilka rättsliga möjligheter och begränsningar det finns att vidta, samt vilka förebyggande strategier som forskning och utredningar föreslår. Materialet består av fyra domstolsbeslut kring mobbning i arbetslivet. Syftet uppnås med hjälp av en dokumentanalys av materialet. Resultaten analyseras med hjälp av två teoretiska modeller: förloppsmodellen och rollmodellen samt teorier om stigma och stämpling. I uppsatsen sammanställs empirin utifrån fyra teman: konflikter, syndabockarna, krisen och utslagningen. Studiens huvudresultat är att destruktiv ledarskap och missköta konflikter skapar förutsättningar för mobbning i arbetslivet och resulterar i att människor stigmatiseras, stämplas som avvikare och exkluderas från samhället.   Avslutningsvis görs förslag till vidare studier utifrån funderingar kring huruvida lagändringar skulle kunna påverka hanteringen av grundproblemet positivt vad gäller mobbning i arbetslivet. / Bullying in the life of work is a concealed issue that always has existed in Swedish workplaces. Adult bullying is about mental violence and repeated violations that harm people and often leads to ostracism, exclusion and isolation. The aim of this study is to increase understanding and knowledge about the bullying issue in workplaces and its consequences. The aim is also to find out what legal possibilities and limits there are to take and what preventative strategies that research and investigations suggests. In order to find out about this we have based our study on four court decisions dealing with bullying in the workplace. In addition, official documents, newspaper articles, laws and documents issued by authorities and other organizations that publish articles on the Internet are also used in this study. The aim is achieved by using a document analysis of data. It is compiled on empirical data based on four themes: conflicts, scapegoats, crisis and exclusion. The results are analyzed by using two theoretical models: progress model and role model, and also theories about stigma and stamping are being used. The basic finding is that the destructive leadership and mismanage conflict create conditions for bullying in the workplace and results in people stigmatized, branded as outliers and excluded from society. Finally made ​​suggestions for further studies based on concerns about whether legislative changes could affect the handling of the basic problem positively in terms of bullying in the workplace.

MDPV är en drog som fått stort genomslag i massmedier och Norrköping är en av de städer där användandet av drogen har ökat. Det här arbetet syftar till att studera hur personer som missbrukar MDPV beskrivs i de lokala tidningarna Norrköpings Tidningar och Folkbladet i Norrköping. 56 utvalda artiklar skrivna i dessa tidningar analyserades genom en inledande kvantifiering och en kvalitativ textanalys. Empirin är sedan kopplad till socialkonstruktionism som är vår teoretiska ansats, till begreppen stigma och stämpling samt till tidigare forskning kring MDPV, narkotikamissbruk, media och sociala problem i media. Materialet delades sedan in i tre teman; Avvikare, Offer för omständigheterna och Samhällsproblem. Dessa teman representerar olika sätt som MDPV-missbrukare beskrivs på i tidningarna. I temat Avvikare beskrivs missbrukarna opersonligt och med egenskaper kopplade till drogen och brottslighet, medan de i temat Offer för omständigheterna beskrivs mer personligt genom att missbrukarna själva och anhöriga uttalar sig. I temat Samhällsproblem beskrivs missbrukarna som anledningen till professionellas försämrade arbetsmiljö och till socialnämndens budgetunderskott. Studien visar också att MDPV-missbrukarna beskrivs olika beroende på vem som uttalar sig i tidningsartikeln, vilket tyder på att det är viktigt att alla involverade får komma till tals.

Educational mapping in preschool To benefit children or to cause difficulties for them   Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om varför en kartläggning i förskolan blir aktuell, utifrån förskollärares perspektiv. Följande frågeställningar låg till grund för undersökningen: Vad ska kartläggningen leda till? Och hur går en kartläggning till? Metoden som använts för att svara på forskningsfrågorna är semistrukturerade intervjuer som genomförts med fyra förskollärare som arbetar på olika förskolor i samma kommun. Resultatet i denna studie pekar på att förskollärare ser den pedagogiska kartläggningen som ett hjälpmedel i arbetet med att erbjuda alla barn ett likvärdigt lärande i förskolan. Undersökningens resultat pekar även på att förskollärare inte anser att en diagnos skall vara nödvändig för att barn ska få det stöd de behöver i förskolan, det framkommer dock att det finns svårigheter i att erbjuda alla barn det stöd de behöver utan att det finns en diagnos. Svårigheter i att anpassa miljön efter alla barns behov uppges bottna i ekonomiska frågor samt hur lokalerna är utformade.

Vår rapport bygger på ungdomar bosatta i ett socioekonomiskt utsatt område och deras tankar kring framtiden, deras bostadsområde och andra faktorer som spelar in. Vår förförståelse kring det valda ämnet grundar sig på vår egen uppväxt samt erfarenheter då vi själva är bosatta i ett socioekonomiskt utsatt område. Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse samt belysa några ungdomars uppfattningar och tankar om sin framtid samt hur olika faktorer har en påverkan på deras framtidsmöjligheter. Denna studie har utförts med en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer och gruppintervjuer. Deltagarna i denna studie är ungdomar i åldern 18–27 år. Studiens resultat visar att ungdomarna upplever att deras bostadsområde är segregerat och avskilt från samhället. De uppger även att det råder kriminalitet och oroligheter i området. Men trots problematiken trivs de i sitt bostadsområde. Stämpling av samhället, etnicitet och religion är faktorer som ungdomarna uppger kan komma att vara ett hinder för deras framtid. / Our report is based on young people living in a socioeconomically exposed area and their thoughts about the future, their residential area and other factors that matters. Our pre-understanding of the chosen subject is based on our own upbringing and experiences as we live in a socio-economically vulnerable area. The purpose of the study has been to gain a better understanding and to highlight some young people's perceptions and thoughts about their future and how different factors influence their future opportunities. This study has been conducted with a qualitative method, through semi-structured interviews and group interviews. The participants in this study are young people aged 18-27 years. The study's results show that the young people find that their residential area is segregated and separated from the rest of the society. They also state that their residential area facing problems with criminality and riots. But despite the problems they see their residential area as their home and they feel secure there. Society labeling, ethnicity and religion are factors that the youths feel may be an obstacle to their future.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar skolor har för att skapa samspel mellan elever mottagna i grundsärskolan och elever i grundskola i år 7-9. Detta har skett genom en enkätstudie där 21 rektorer har agerat respondenter.De teoretiska utgångspunkterna som har valts är sociokulturellt och interaktionistiskt perspektiv samt stämpling och identitet. Resultatet har kategoriserats utifrån olika faktorer som påverkar möjligheterna till samspel och visar att elever från de olika skolformerna samspelar i väldigt begränsad form trots att det finns goda förutsättningar i de flesta fall. Utifrån de valda teorierna har resultatet analyserats med en kvalitativ ansats för att försöka förstå vilka samhälleliga villkor som styr och påverkar människor. Vi kunde genom vårt resultat bland annat se att fem av de 21 undersökta skolorna är segregerade från grundskolan och eleverna får där inte möjlighet till samspel med jämnåriga.Vår datainsamling som omfattar 21 undersökta skolor är för liten för att kunna göra större generaliseringar men vi ser ändå tendenser till att grundsärskolan fortfarande inte är fullt inkluderad. De antaganden vi gör är att det handlar om gamla synsätt och värderingar som är svåra att bryta och därför fortfarande får stort inflytande på de förutsättningar skolan har för att möjliggöra samspel.

No description available.