Forskning påvisar att när barn och familjer aktualiseras på socialtjänsten föranleds en risk att de blir stigmatiserade samt stämplade. Barnet och familjens omgivning reagerar på deras aktualisering samt kategoriserar det som ett avvikande beteende, då det inte anses tillhöra normaliteten. Syftet med denna studie är således att få en försteålse för detta ur ett yrkesprofessionellt perspektiv genom socialsekreterare. Studien undersöker socialsekreterares uppfattningar av aktualiserade barn och familjer som riskerar att bli stigmatiserade och stämplade, samt hur de därtill kan hantera detta. Studiens teoretiska utgångspunkter är stigmateorin och stämplingsteorin. Begreppet byråkratins makt appliceras även och bidrar med en försteålse för socialsekreterares maktposition i kontakt med barn samt familjer. Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod i form av sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien påvisar att socialsekreterare besitter varierande uppfattningar kring stigma och stämpling mot aktualiserade barn samt familjer. Socialsekreterarna visar även på olika hanteringssätt för forskningsområdet och arbetssätt för att motverka förekomsten. Studiens resultat bekräftar forskning och teori, som tydligt framhäver risken. En slutsats som kan dras från studien är att socialsekreterare bör ha en uppfattning och hantering kring stigma och stämpling mot aktualiserade barn samt familjer. / Research shows that when children and families become actualized at social services, it is a risk to become stigmatized and labeled. Their surroundings react to the actualization and categorize it as deviant behavior, as it is not considered normal. Thus, the purpose is to gain an understanding of this from a professional perspective with social workers. The study examines social workers' perceptions of actualized children and families who are stigmatized and labeled, and how it can be handled. The study's theoretical section is formed by stigma theory and labeling theory. The concept of bureaucracy's power is applied which helps understand social workers' position of power in contact with children and families. The study applies a qualitative method with seven semi-structured interviews. The results show that social workers have a variety of perceptions regarding stigma and labeling towards actualized children and families. Social workers also show different management methods for the research area and working methods to counteract the occurrence. The study's results confirm research and theory, which clearly highlight the risk. The conclusion that can be drawn from the study is that social workers should have an understanding and handling of stigma and labeling towards actualized children and families.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare som arbetar med missbruk och beroende ser på deras eget samt andra socialarbetares bemötande. Vi undrar över vad deras erfarenheter av möten med människor med missbruks- och beroendeproblematik givit dem. Vi undrar även vilka komponenter som är viktiga att ta hänsyn till för att skapa ett gott möte. Syftet är även att undersöka socialarbetarens erfarenheter och tankar kring föreställningar om klienter med missbruks- och beroendeproblematik. Vi har valt att använda en kvalitativ ansats för att nå vårt resultat och använt oss av intervjuer som verktyg. Symbolisk interaktionism och stämplingsteorin är de två huvudteorier vi använt för att analysera vårt material. Vi har kommit till den slutsatsen att samtliga informanter ser bemötandet som något viktigt och vitalt för att kunna medverka till förändring för klienten och för att kunna bygga en relation. Vi har vidare insett att det förekommer lika många åsikter i ämnet som det finns personer och i detta fall socialarbetare. Alla informanter diskuterar viktiga komponenter för ett gott bemötande och är överrens om att en förlust av sådana komponenter kan skada relationen. Vid frågor rörande föreställningar och fördomar skiljer sig informanternas åsikter åt. Återigen kan vi se skillnad i personlig erfarenhet och moral och möjligen spelar ålder och arbetslivserfarenhet roll för detta. / The purpose of this essay is to examine how social workers, working with abuse and addiction, look at their, as well as others, responding and treatment to clients with this sort of problems. We wonder what their own experiences of meetings with this particular client has given them and which components that need to take place in order to make this meeting a good one. The purpose is also to examine the social workers experiences and thoughts on the perceptions of client’s with abuse or addiction problems. We have chosen to use a qualitative approach to reach our results and utilize interviews as a tool for this approach. Symbolic interactions and labeling theory are the two main theories used for analyzing the results. We have come to the conclusion that all of our informants for this essay see the meeting between themselves and their clients as the most important aspect to be able to make a different for the client and to build a relationship. We have furthermore realized that it exists as many different opinions as there are people, and in this case social workers. All of the informants does discusses imperative components to create a good meeting and do overall agree that ignorance of such can be fatal for the client and the relationship that are to be build. When asking about perception and prejudice the results poles apart between the informants. Again we can see that the difference is in personal experiences and moral, and perhaps in age and work experience.

Syftet med studien var att få fram personliga betraktelser av olika kategorier kopplat till intag av narkotika, alkohol och receptbelagda mediciner av personer med egenupplevda erfarenheter. Kategorierna missbruk och självmedicinering står i fokus men det lämnas även plats för andra kategoriseringar av intag. Detta för att undersöka hur kategoriseringar kan påverka behandlingsarbete. Sex personer intervjuas om deras upplevelser av narkotika- och alkoholintag samt hur de ser på olika kategoriseringar inom detta område. Det undersöks hur intervjupersonerna definierar sitt intag eller före detta intag av alkohol och narkotika samt hur denna kategorisering har kommit till. Studien är kvalitativ och har sex semistrukturerade intervjuer som underlag för resultatet. Studien börjar med en genomgång av olika begreppsdefinitioner gällande missbruk samt en genomgång av narkotikastrafflagen. Därefter redovisas forskning som tar upp attityder angående missbruk ur professionella behandlares perspektiv. I teoridelen tas tre teorier upp, Culture in action-teorin, självmedicinerings-hypotesen och stämplingsteorin. Resultatet visar respondenternas egna berättelser vilket är empirin som vår analys bygger på. Analysen görs ihop med de teorier som redovisats. Resultatet visar att många upplever självmedicinering som ett relevant begrepp och att den hårda kategoriseringen av missbrukare påverkar de stämplade starkt. Kategoriseringen av intag ser olika ut beroende på i vilket livsstadie personen befinner sig. Något som också spelar stor roll är i hur stor utsträckning intaget tagit över personens liv. Det framkom tankar om att den hårda kategoriseringen inom behandlingar upplevs som nedtryckande och stämplande. En mer individanpassad missbruksvård var önskad. Det framkom även vissa paralleller mellan respondenterna och självmedicinerings hypotes. / The purpose of this study was to reach personal views on categorization of the intake of natcotics, alcohol and prescription drugs by people with personal experiences on the subject. The categories drug abuse and self medication where the core categories but there where room for other categorization of intake. The purpose was to see how categorization can affect addiction treatment. Six persons where interviewed on their experiences of drugs and alcohol and their views on the categorization of these topics. The persons tell how they define their intake (or former intake) of drugs or alcohol and how this categorization came to be. This is a qualitative study the result is based on six semi structured interviews. It starts with a review on different definitions of addiction and the Swedish drug laws. Thereafter there is a presentation on research about the attitudes of professional addict treaters. The study contains three theories. The culture in action theory, the self-medication hypothesis and the labeling theory. The result shows the respondents own testimony witch is the foundation the analysis rests upon. The analysis is done together with the mentioned theories. The result shows that most respondents see self medication as a valid concept and that the harsh categorization in addict treatment has an impact on those facing it. The categorization of intake differs depending on the life situation of the person that does the categorization. Another important aspect is how much the intake is ruling the intakers life. The harsh categorization in addict treatment is seen as suppressive and labeling. A more individualized addict treatment where wanted. The study shows some parallels with the self-medication hypothesis.

Studien syftar till att undersöka hur frivården i Sverige arbetar för villkorligt frigivnas återanpassning till samhället. Med återanpassning menas att individen efter att ha avtjänat av fängelsestraffet ska återgå till en icke-kriminell livsstil. Detta delas i studien upp i strukturella, sociala och individuella faktorer som kan påverka återanpassningen. Sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med frivårdshandläggare, tillsammans med tidigare forskning om ämnet, ligger till grund för studien. En viktig del som lyfts upp i resultatet är att frivårdens egentliga huvudmål är att arbeta med att minska risken för återfall i brott, inte den enskildes återanpassning till samhället. Resultatet analyseras sedan i relation till tidigare forskning och Bronfenbrenners systemteori, Goldbergs avvikelsespiral samt Goffmans teori om stigmatisering. Detta eftersom tidigare forskning indikerar att personer som blivit dömda i hög grad riskerar att utsättas för både stämpling och stigmatisering. Slutsatsen som dras i studien är att även om frivården inte uttalat arbetar för individers återanpassning till samhället efter villkorlig frigivning så har de många insatser och program som kan främja en lyckad återanpassningsprocess. / The aim of the study is to examine and analyse how the probation offices in Sweden is working for the reintegration into society for conditionally released prisoners. In the studyreintegration means that the individual, after serving a prison sentence, should return to a non-criminal lifestyle. The factors which can affect the reintegration process is divided into structural, social and individual factors. In the study, six qualitative, semi-structured interviews with probation officers, together with previous research on the subject, form the basis of the study. An important part that is highlighted in the result is that the main purpose of the probation offices is to reduce the risk of relapse in crime, not the individual's reintegration into society. The result is then analysed in relation to the previous research, as well as Bronfenbrenner's system theory, Goldberg’s deviation spiral and Goffman's theory of stigmatization. This is because previous research indicates that people who have been convicted are at high risk of being both labelled and stigmatized. The conclusion drawn in the study is that although the probation officers do not expressly work for individuals' reintegration to society after conditional release, they have many alternatives of both interventions and programs that can promote a successful reintegration process.

<p>This is a case study influenced by Grounded Theory and Symbolic Interactionism. Its focus is on a small group of pupils isolated both geographically and socially from the ordinary school. The composition is written from the children’s perspective. Observations and interviews have made it possible to study both the interaction between the children and also the adults, how the children are described by the adults working with them and what expectations they have on the children. </p><p>In the light of earlier research, our case study can be seen as an example how the school is dealing with the children’s problems. The children’s school day seems to be characterized by frames that differ from between tight to and wide. Tight, in the sense that thesepupils are located in a restricted part of the school, together with just a few other pupils and adults. Wide in the sense that these pupils behaviour are all the same whether it is break or lesson. The social interaction between the children and the adults aims to be directed to show the pupils what they <i>are</i>, instead of what they can <i>become</i>. This attempt indicates that the teacher thinks that the children’s problems are caused by the individual child. The children’s individual biographical schemes are seen as the cause of the problem. Even if the children not have been moved from their originally classes only because of this problem, it is still mentioned as a strong argument for not letting the children return to their original classes. The school thinks that these children have bad influence on so called “normal children”, they even speak in terms as "risk of infection".</p>

<p>Fokusera på det du är bra på och ordna med hjälp med det du är mindre bra på. Det är ett genom-gående tema i de svar jag fått på frågan om hur man som individ kan lyckas i karriären när man har koncentrationssvårigheter.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man med koncentrationssvårigheter kan komma in på arbetsmarknaden, stanna kvar där och ha en framgångsrik karriär enligt sin egen värdering. Frågeställningarna vad kan individen göra själv och vad kan omgivningen göra har varit uppsatsens fokus som har ett tolkande synsätt och narrativ metod. Berättelserna från människor som antingen själva har koncentrationssvårigheter eller arbetar med människor som det har analyserats med hjälp av teorier om motivation, stämpling och normalisering.</p><p>En slutsats från berättelserna är att positiva stimuli är viktiga för människor med koncentrationssvårigheter så att de jobbar med sådant som de tycker är stimulerande plus att man anpassar miljön och omgivningen efter deras individuella behov. En annan slutsats är att normen i samhället behöver ändras så att människor med koncentrationssvårigheter accepteras som de är istället för att stämplas. Ett sätt att ändra den normen och vidga vad som anses som normalt är att även privata företag ser människor med koncentrationssvårigheter som en tillgång. Alltför många kreativa idéer, uppfinningar och problemlösningar förloras annars. Att ta till vara dessa människors förmåga är till fördel för såväl individen, näringslivet som samhället.</p>

Fokusera på det du är bra på och ordna med hjälp med det du är mindre bra på. Det är ett genom-gående tema i de svar jag fått på frågan om hur man som individ kan lyckas i karriären när man har koncentrationssvårigheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man med koncentrationssvårigheter kan komma in på arbetsmarknaden, stanna kvar där och ha en framgångsrik karriär enligt sin egen värdering. Frågeställningarna vad kan individen göra själv och vad kan omgivningen göra har varit uppsatsens fokus som har ett tolkande synsätt och narrativ metod. Berättelserna från människor som antingen själva har koncentrationssvårigheter eller arbetar med människor som det har analyserats med hjälp av teorier om motivation, stämpling och normalisering. En slutsats från berättelserna är att positiva stimuli är viktiga för människor med koncentrationssvårigheter så att de jobbar med sådant som de tycker är stimulerande plus att man anpassar miljön och omgivningen efter deras individuella behov. En annan slutsats är att normen i samhället behöver ändras så att människor med koncentrationssvårigheter accepteras som de är istället för att stämplas. Ett sätt att ändra den normen och vidga vad som anses som normalt är att även privata företag ser människor med koncentrationssvårigheter som en tillgång. Alltför många kreativa idéer, uppfinningar och problemlösningar förloras annars. Att ta till vara dessa människors förmåga är till fördel för såväl individen, näringslivet som samhället.

De arbetssökande som har intervjuats har beskrivit att ett arbete är oerhört viktigt, för att fylla vardagen med något meningsfullt och bidra med något till omvärlden.   I tidigare forskning och dagspress har vi funnit att det kan innebära problem att få komma in på den svenska arbetsmarknaden för den individ som har ett utländsktklingande namn. Tidigare forskning visar på att det är enklare att få komma på en arbetsintervju om du har ett svensktklingande namn jämfört med ett utländsktklingande namn. Det vi vill lyfta fram i denna studie är de subjektiva upplevelserna respondenter upplever kring att vara arbetslös samt om deras namn kan utgöra ett hinder för att få komma på arbetsintervju. Denna kvalitativa studie syftar till att ta reda på om ett utländsktklingande namn har negativ påverkan på att få komma på arbetsintervju, huruvida de berörda i studien uppfattar namnets betydelse och sina egna möjligheter på arbetsmarknaden. Sex kvalitativa intervjuer har skett på Arbetsförmedlingen i Örebro. En har genomförts med en personal vid Arbetsförmedlingen och de andra fem har gjorts med individer med utländsktklingande namn som idag söker arbete.  Vårt urval har bestått av att intervjua arbetssökande individer i Örebro kommun.      Intervjuerna hade fokus på att undersöka huruvida ett utländskt namn har påverkan på individens möjligheter att få komma på arbetsintervju.   I intervjuerna har det dock framkommit att de arbetssökande anser att deras namn har viss betydelse när det gäller att få komma på arbetsintervju, ett svenskt namn väger tyngre än ett utländskt. Intervjupersonerna har påpekat att det kan vara andra attribut som spelar roll, exempelvis kultur, utbildning, utseende eller språkproblem. Arbetsgivare tar då det säkra före det osäkra, att kalla de med svenskt namn före de med utländsktklingande namn att få komma på arbetsintervju. / The applicants have described that having a job is extremely important to fill out the everyday life with something meaningful and to make a contribution to the society. From previous research and in the daily press, we have seen that in the labor market that it can be a problem if an individual has a foreign name. If you have a Swedish conformed name, it gets easier towards being called to a work interview. This study implied to study individuals with non-Swedish conformed names and their alleged difficulties with having a work interview. To contact the interview persons, help have been handed from the Work Employment Agency in Örebro, Sweden. Six qualitative interviews have been performed; five of these have been with individuals with foreign names, that currently are searching for work and one of these has been with one of the staff at the agency. The interviews have revealed that the name had some significance when it comes to being called to a work interview. A Swedish conformed name outweighs a foreign name in some cases. During the interviews focus was laid on how the applicants described their feelings and experiences of being declined a work interview because of their foreign names.  The interviewees pointed out that there may be other attributes that are important; such as culture, education, appearance or language difficulties. Employers will then rather be safe than sorry, therefore, they call those with Swedish conformed names instead of those with foreign names.

The aim of this thesis is to examine the employees’ in the forensic mental health service conceptions about deviant and normal behavior, and also if they can recognize the explanations for deviant behavior in the central theories. Furthermore it is examined how respondents’ perceptions of how the labeling, stigmatization and exclusion that affect people that show deviant behavior can be counteracted. Eight interviews have been conducted. Theoretical bases in this study are labeling theories, differential association theory, social control theory and techniques of neutralization. The results are composed of three themes that describe the characteristic features of deviant and normal behavior. These themes are: Majority paves the way for how a behavior is considered, Basic conditions in a human life and Lack of knowledge as an underlying factor in people’s uncertainty. Results emphasize that the respondents are aware of the concepts of normal behavior that exist in society. These conceptions are a human being’s possession of a job, a home and a family. Legality is another aspect that is considered to be something that normal people do. These conceptions result in how respondents interpret deviant behavior. Deviant behavior occurs when people are not obedient to laws and standards in a society or a group. Interviewees thought that all theories in this study were a simplification of reality because people that show deviant behavior could hold other things responsible for their actions. The theories could not affect how a person or a society would look at people that show deviant behavior. In real life people have to take responsibility for their own actions. Deviant behavior may contribute to or be a consequence of stigmatization, labeling and exclusion. These concepts will always exist therefore people have to bear responsibility for their actions themselves. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka föreställningar om avvikande och normalt beteende som de anställda inom den rättspsykiatriska vården har samt om de kan känna igen förklaringar till avvikande beteende i de centrala teorierna. Dessutom undersöks intervjupersonernas uppfattningar om hur stämpling, stigmatisering och utanförskap, som kan drabba avvikande personer, ska kunna motverkas. Åtta kriminalvårdare intervjuades och fick frågor om avvikande beteende, stämplingsteorier, teorier om differentiella associationer, sociala band och neutraliseringstekniker. En tematisk analys gav tre olika teman som anger karaktäristiska drag för avvikande och normalt beteende. Dessa teman är: Majoriteten lägger grund för hur ett beteende betraktas, Grundläggande förutsättningar i en människas liv samt Okunskap som underliggande faktor till osäkerhet hos människor. Resultat visar på att intervjupersonerna är medvetna om de föreställningar om normalt beteende som finns i samhället. Det uppvisas av människor som har ett arbete, ett hem och en familj. Laglydighet är en annan aspekt som betraktas vara någonting normala människor gör. Utifrån detta avgör intervjupersonerna när avvikande beteende uppvisas. Det händer när människor inte förhåller sig till normer och lagar i ett samhälle eller en grupp. Intervjupersonerna tyckte att samtliga teorier var en förenkling av verkligheten då avvikare kunde förflytta ansvar för sina handlingar på dessa. Men teorierna kunde inte påverka hur en människa eller ett samhälle skulle betrakta avvikare. I det verkliga livet skall människor ta ansvar för sina handlingar och inte skylla ifrån sig. Avvikande beteende kan bidra till eller vara en konsekvens av stämpling, stigmatisering och utanförskap. Dessa begrepp kommer alltid att existera men det är människorna själva som skall bära ansvar för sina handlingar.

Studiens syfte var att undersöka hur före detta intagna upplever möjlighet till arbete efter frigivning samt ta reda på hur de blir bemötta av arbetsgivare. Tidigare forskning visar att det finns svårigheter för tidigare dömda att återintegreras på arbetsmarknaden samt att arbetsmöjligheterna skiljer sig kraftigt mellan personer som inte är dömda och de som är tidigare dömda. Detta eftersom arbetsgivare vill skydda organisationen från brottslighet. Teorierna om stigmatisering och stämpling utgör stora delar av arbetet och analyseras tillsammans med informanternas uttalanden i analysdelen. Studien består av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats med fokus på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I resultat och analysdelen har jag lyft fram fyra teman som är: självstigmatisering, det dolda stigmat, självuppfyllande profetia och arbetsgivarens respekt för stigmatisering. Slutligen visar huvud resultatet att informanterna i undersökningen befinner sig i en avvikande grupp som har svårt för att återanpassa sig på arbetsmarknaden. Flera av faktorerna till detta är att de fortsätter stigmatiseras och stämplas i anställningsprocesser utifrån tidigare brott, något som därmed begränsar arbetsmöjligheterna ytterligare. Resultatet visar dessutom på att ingen av informanterna erfarit att de blivit bemötta på ett annorlunda sätt, något som kan bero på att man vanligtvis brukar respektera en annan persons stigma i sociala grupper. / The purpose of the study was to investigate how former inmates experience the opportunity to work after served prison sentence and find out how they are treated by employers. Previous research shows that there are difficulties for previously convicted people to be reintegrated into the labour market and that job opportunities differ greatly between people who are not convicted and those who are previously convicted. This is because employers want to protect the organization from crime.   The theories of stigmatization and stamping make up much of the work and are analyzed together with the informants' statements in the analysis part. The study consists of a qualitative method with a phenomenological approach focusing on six qualitative semi-structured interviews. In the results and the analysis section I have highlighted four themes that are: self-stigmatization, the hidden stigmatization, self-fulfilling prophecy and the employer's respect for stigmatization. Finally, the main result shows that the informants in the survey are in a deviant group who have difficulty in reintegrating into the labour market. Several of the factors for this are that they continue to be stigmatized and stamped in employment processes based on previous crimes, which further limits the job opportunities. The result also shows that none of the informants have experienced that they have been treated in a different way, which may be because one usually respect another person's stigma in social groups.