The aim of this study has been to analyze the current Swedish drug policy discussion in mass media. In the discussion several different dividing lines are drawn up which highlights different standpoints in the drug policy. The study's methodological starting point is qualitative text analysis and analysis from the third dimension which entails that the macrolevel perspective is in focus. The study's theoretical referens frame originates from the problemperspective and the labeling theory. The results are showing that the dividing lines in the discussion are about the different points of view; harm reduction or prohibition. This is connected to the current drug policy debate about a decriminalization and legalization, or if Sweden should continue to keep a prohibition drug policy. In the discussion decriminalization is presented as a solution which would open up for the insertion of new harm reduction strategies, while a prohibition politic is considered to have a preventative effect on the whole population. The drug problems are complex which in turn make them really be about socioeconomical factors, class distinctions, stigmatization and labeling. The conclusion is that we stand before a possible change, that would mean parting from the prohibiton drug policy that is very firmly cemented in our society. The topical drug policy discussion in mass media is dominated by participants that advocate a conversion of the current drug policy which could be seen as an indicator that change is forthcoming. However, at the same time there is unwillingness amongst leading politicians in Sweden to open up for transformation which could amount to the Swedish drug policy to continue to be as it is. / Syftet med denna studie har varit att analysera aktuell svensk narkotikapolitisk debatt i massmedia. I debatten dras ett antal skiljelinjer upp som markerar olika narkotikapolitiska ståndpunkter. Studiens metodologiska utgångspunkt är kvalitativ textanalys och analys ur tredje dimensionen, vilket innebär att makroperspektivet är i fokus. Studiens teoretiska referensram utgår från problemperspektiv och stämplingsteorin.  Resultatet visar på att skiljelinjerna i debatten markeras av de olika synsätten om skademinimering eller prohibition. Detta har ett samband med den pågående narkotikapolitiska diskussionen i massmedia om avkriminalisering och legalisering eller om Sverige ska fortsätta driva en repressiv narkotikapolitik. I den massmediala debatten framställs avkriminalisering som en lösning som skulle kunna öppna upp för införandet av nya skademinimerande insatser, medan en repressiv politik anses ha en preventiv effekt på befolkningen i helhet. Narkotikaproblematiken är komplex, vilket gör att problematiken egentligen tycks handla om socioekonomiska faktorer, klasskillnader, stämpling och stigma.  Slutsatsen är att vi står inför ett eventuellt skifte inom svensk narkotikapolitik, vilket skulle innebära ett avsteg från den repressiva narkotikapolitiken. Den aktuella narkotikapolitiska debatten i massmedia domineras av aktörer som förespråkar en förändring av nuvarande narkotikapolitik, detta skulle kunna ses som en indikator på att en förändring är på gång. Samtidigt finns det en ovillighet bland ledande politiker att öppna upp för en förändring, vilket likväl kan innebära att den svenska narkotikapolitiken fortsättningsvis kommer förbli oförändrad.

Polisutbildningen i Sverige formas delvis utifrån ett ideal av polisyrket där den även är tänkt att förebygga ett alltför autonomt perspektiv på yrkesrollen. I föreliggande studie lades fokus på vilka faktorer polisstudenter anser ha störst inverkan på mötet mellan polis och narkotikabrukare samt vilket utfall mötet kan tänkas ha. Även deras syn på hur Polisens roll i det narkotikaförebyggande arbetet ser ut. Detta eftersom tidigare forskning visat att synen på yrkesrollen drastiskt förändras till ett mer autonomt perspektiv när polisstudenter kommer ut i yrkeslivet. Den stämplande effekt som kan ske vid mötet mellan narkotikabrukare och polis kan enbart inte ses som en konsekvens av det polisiära arbetet, utan främst som ett symtom av den avskräckande lagstiftning som Polisen är tänkt att upprätthålla. Resultatet i innevarande studie visade på att respondenterna ansåg att där fanns ett gemensamt ansvar över utfallet av mötet mellan polis och narkotikabrukare. Det framkom även att polisstudenterna såg Polisens roll som främst avskräckande, medan det mer förebyggande arbetet föll på övriga samhällsaktörer. / Previous research has shown that the meeting between police and drug users may induce a negative labeling effect for the drug user. The Police training program in Sweden is partially formed by an ideal perspective on the police profession, which is also supposed to prevent an all too autonomous perspective on the police profession. In this study, focus remained on police students' view on which factors played the biggest role in the interaction between drug users and police. Furthermore, there was a focus on which consequences may come from the meeting. Also, the students’ view on the role of the police profession was . This is because previous research has shown that police students' view of the role was examined. The reason for this being that previous research has shown that the role drastically changes to a more autonomous perspective once the student starts working as a police officer. The labeling effect that may occur in encounters between drug users and police officers cannot be seen solely because of the police work, but primarily as an unintended consequence of the deterrent laws that the Swedish Police are legally obliged to uphold. The results showed that the respondents deemed there to be a mutual responsibility for the outcome of the meeting between drug users and police. Additionally, the respondents viewed the Police as an organization whose main responsibility is deterrence, while the more preventive work falls upon other social organizations.

Denna studie har fokuserat på arbetslösa ungdomar, unga vuxna som globalt fått ett eget trademark och samlas under begreppet NEET´s. studien har undersökt hur dessa unga uppfattar sin vardag, verklighet och de normativa förväntningar som ställs på denna specifika samhällsgrupp. Under arbetets gång har ett flertal strategier framträtt som dessa unga arbetslösa använder sig av i sin vardag, i en omvärld som är i förändring och som inte ger alla utrymme till lönearbete. Studien använder sig övervägande av begreppet NEET, som är ett internationellt samlingsnamn och som står för Not in Employment, Education or training. Vidare har studien kopplats till teorier som berör begreppen individualism, stigma, prekariat, stämpling, social konstruktion och genus. Arbetet med studien har utgått från en metod baserad på konstrutionism och hermeneutik, med en induktiv och kvalitativ ansats. I studiens resultat framkommer de strategier som studiens ungdomar använder sig av.

Den här studien syftar till att undersöka yrkesverksammas syn på kvinnors roll i gängkriminalitet. Vi ansåg att det var intressant utifrån att båda författarna uppmärksammat att kvinnlig gängkriminalitet har börjat ta plats i den mediala världen. För att kunna besvara våra forskningsfrågor för vår studie, har vi valt att genomföra sex stycken kvalitativa intervjuer med respondenter som jobbar med och omkring gängkriminalitet på olika sätt. Resultatet utav det här har sedermera analyserats både utifrån tidigare forskning om ämnet men även via våra teoretiska utgångspunkter intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet,stämplingsteorin, internalisering och socialisationsteorin. Resultatet för vår studie är tydligt, både via den tidigare forskningen kring ämnet men även via vår empiriska undersökning. Att se och uppmärksamma kvinnor i gängkriminalitetär problematiskt. Det vi kan se i vår studie är att kvinnor i gängkriminalitet ofta stämplas som oskyldiga eller ovetandes och då med hänvisning till hur en kvinna är och bör vara utifrån olika tankar från samhället och yrkesverksammas tankar kring olika könsroller. Det blir även tydligt utifrån både vår empiriska undersökning och tidigare forskning att kvinnor numerai nnehar en mer aktiv roll än vad man tidigare antagit. Slutsatser i vår studie visar tydligt att det behövs mer svensk forskning om ämnetkvinnlig gängkriminalitet. Så att samhället därefter kan dra slutsatser om hur man kan anpassa stöd och hjälp för kvinnor i gängkriminalitet.

The purpose of this essay is to examine how girls groups, particularly in school, can help girls with feelings of stress and pressure they can experience in their everyday life. We also want to examine how girls groups can be used, and explain why they should be held in school and not only in other organizations. The information we’ve gathered comes from books and websites that cover the subject. In addition to this, we’ve also handed out surveys and implemented interviews with both younger girls with girls groups experience, a teacher and a youth recreation leader. The theoretical aspect of this essay stems from two different theories: Labeling theory and Strain theory. Labeling theory emphasizes the fact that society often labels people who may or may not have a deviant behavior. Strain theory focuses on delinquency and deviant behavior that is the cause of pressure an individual in different ways can have in their life. These theories have been chosen to show the pressure and stress that girls can suffer from today.Our research shows that girls have different problems today and that they do suffer from pressure and stress in different aspects, such as school, their home environment and personal problems. The information we’ve assembled shows that girls groups can be a part of the solution to these types of problems. By participating in these types of groups, with activities and talks about thoughts and emotions, the possibility of bullying and excluding behavior can be reduced. The information in this essay comes mostly from Swedish references due to the fact that international references seemed to have a different angle on girls groups than we were looking for. Through the creation of this essay, we’ve come to realize that girls groups doesn’t exist in the school system and that we feel that it should be considered. Our hope for the future is that girls groups can be a part of the Swedish curriculum.

I den dominerande samhällssynen ses kriminalitet som ett avvikande beteende eftersom det går emot den rådande lagstiftningen och normerna. Det finns alltid människor som inte följer normerna och ses därför som avvikare. Vad är det som får vissa personer att bryta mot lagen? Denna fråga är komplex eftersom alla individer påverkas av yttre faktorer på olika sätt. Författarna är intresserade av hur yttre faktorer kan påverka människor till att begå brottsliga handlingar. Det finns en del tidigare forskning om detta ämne, bland annat om betydelsen av att växa upp i dysfunktionella familjeförhållanden och hur vännerna och skolan påverkar den enskilde individens kriminella beteende. Teoridelen utgår från symbolisk Beckers stämplingsteori om avvikelse samt inlärningsteorin som bland annat berör observationens betydelse för individens inlärning. Utifrån studiens syfte har den kvalitativa metoden valts i form av semistrukturerade intervjuer för att få en djupare förståelse av intervjupersonernas egna upplevelser. Det utfördes åtta intervjuer med före detta kriminella personer vid tre Kris (Kriminellas revansch i samhället) föreningar i Skåne. Resultatet och analysen belyser intervjupersonernas egna upplevelser kring det avvikande beteendet. De nämner bland annat otryggheten och den kärlekslösa uppfostran som en bidragande faktor som lett dem till kriminalitet. I diskussionen förs främst en reflektion kring resultat och analysavsnittet där författarnas egna kritiska funderingar lyftas fram. Det är omgivningens syn som sätter stämpeln på individen som avvikare, därför är det viktigt att studera individens omgivning för att förstå sig på dennes avvikande handlande. / In the dominant society's view crime sees as a deviant behavior because it goes against the prevailing laws and norms. There are always people who do not follow the standards in society and is therefore seen as outliers. What is it that makes some people go against the law? This issue is complex because all individuals respond in different ways when external factors influence them. The authors are interested in how external factors can influence people to commit criminal actions. There is some previous research on this topic that includes the importance of understanding how it is for a child to grow up in a dysfunctional family and how friends and school influence the individual's criminal behavior. The theoretical part is based on symbolic interactionism, Howard Beckers labeling theory about the deviant behavior and the learning theory that includes how observation is relevant to the individual's learning. Based on the purpose of the study the qualitative method is chosen in the form of semi-structured interviews to gain a deeper understanding of the interviewees' own experiences. Eight interviews were performed with former criminals at three different Kris (kriminellas revansch i samhället) organizations in Skåne. The results and analysis highlights the interviewees' own experiences about the deviant behavior. They mention, among other things, that the insecurity and unloving upbringing as a contributing factor that led them to crime. The discussion is primarily a reflection on the results and analysis section where the authors' own critical reflections is highlighted. It is the surrounding environment that put the divergent label on the individual, therefor it is important to study the individual's environment to understand his deviant behavior.

Bakgrund: Stigmatisering har påtagliga negativa konsekvenser för individer inom autismspektrumtillstånd (AST). De har ett beteende som stämplas som normbrytande eftersom de inte följer de sociala normerna. Det gör att individer inom AST blir exkluderade, stämplade och diskriminerade för att de beter sig annorlunda, jämförelsevis med en “neurotypisk”, en individ utan diagnos inom AST. Dessa negativa stämplar och stereotyper från omgivningen gör att individer inom AST har högre risk att få en psykisk ohälsa än de “neurotypiska” och de hamnar i att stigmatisera sig själva, d.v.s. självstigmatisering. Syftet: Syftet är att ta reda på vilken kunskap som finns kring stigmatiseringsprocessen och stigmatiseringens konsekvenser. Metod: Jag har använt mig av en scoping study för att kartlägga den forskning som har gjorts kring stigmatiseringens konsekvenser för individer inom AST. Resultat: Stigmatisering har negativa konsekvenser för individer inom AST. Deras livsvillkor försämras när de blir stigmatiserade och lever i större utsatthet för exkludering på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, inom vården, ekonomisk utsatthet och socialt utanförskap. De lägger stor vikt på att kamouflera sig i sociala sammanhang vilket ökar risken för utmattning och psykisk ohälsa. Genom kamouflering bidrar det till instabil identitet och lägre självkänsla. Den instabila identiteten medför en sämre självbild och försöker istället att uppfylla de stereotyper som finns kring AST. / Background: Stigmatization has tangible negative consequences for individuals with autism spectrum conditions (AST). They have behavior that is labeled as norm-breaking because they do not follow the social norms. This means that individuals within AST are excluded, labeled and discriminated against because they behave differently, compared to a "neurotypical", an individual without a diagnosis within AST. These negative labels and stereotypes from the environment mean that individuals within AST have a higher risk of getting a mental illness than the "neurotypical" and they end up stigmatizing themselves, i.e. self-stigmatization. The purpose: The purpose is to find out what knowledge exists about the stigmatization process and the consequences of stigmatization. Method: I have used a scoping study to map the research that has been done around the consequences of stigma for individuals within AST. Results: Stigmatization has negative consequences for individuals within AST. Their living conditions deteriorate when they become stigmatized and live in greater vulnerability to exclusion in the labor market, the housing market, in healthcare, economic vulnerability and social exclusion. They place great emphasis on camouflaging themselves in social contexts, which increases the risk of exhaustion and mental illness. Through camouflage, it contributes to a disturbed identity and lower self-esteem. The identity disturbance leads to a worse self-image and instead tries to fulfill the stereotypes that exist around AST.

Denna studie utforskar återanpassningsprocessen och upplevelsen av stämpling bland före detta fängelsedömda individer i Sverige, med fokus på hur dessa erfarenheter påverkar deras återinträde i samhället. Genom kvalitativ analys av intervjuer från podcasten ”Utanför Murarna”, som innehåller intervjuer med före detta fängelsedömda, visar studien hur stämplingsteorin tar sig uttryck i deras vardagsliv. Studien belyser svårigheterna med att hitta boende och arbete som före detta fängelsedömd, samtidigt som den tar upp den dubbla stämpling som är relaterad till diagnoser som adhd och utmaningar som fängelsedömda mammor möter. Metodologiskt bygger studien på kvalitativ innehållsanalys av transkriberade podcastintervjuer, där fokus ligger på återanpassningsstrategier och påverkan av samhällelig stämpling. Resultaten pekar på strategier som ärlighet och undvikande, samt betydelsen av stöd från familj, vänner och rehabiliteringsprogram. Studien understryker behovet av en mer inkluderande och förstående samhällssyn gentemot före detta fängelsedömda för att understödja en effektiv återanpassning. Slutsatserna betonar vikten av att riktade stödinsatser och individanpassade program tillämpas för att adressera de specifika behov och utmaningar som före detta fängelsedömda individer möter. / This study explores the reintegration challenges that former prison inmates in Sweden face, especially caused by societal labeling through the lens of labeling theory. Using qualitative analysis, this study explores podcast interviews with former prison inmates, revealing their perceptions and experiences of reintegration. Previous research highlights the difficulties of finding housing and employment as an ex-convict, while addressing the double stigmatization as a consequence of labeling for diagnoses such as adhd and challenges faced by formerly incarcerated mothers. Accordingly, the findings of this study highlight the complexities of societal reentry, where former prison inmates struggle with societal labeling, employment, and housing issues. Strategies used by former prison inmates, such as honesty, avoidance, and earning their place in society, are examined. Additionally, the positive influence of support systems like family, housing assistance, and rehabilitation programs is highlighted. The study contributes to understanding the reintegration process, suggesting implications for policy development and interventions in criminal justice and social services. The findings also indicate areas for further research, particularly around societal labeling and effective reintegration practices.

<p>Syftet med studien var att undersöka kvinnors attityder till fängelsevistelsen. Forskning kring kvinnors kriminalitet och fängelsevistelse är mycket bristfällig både internationellt och nationellt. Tidigare forskning utgår främst ifrån män och deras kriminalitet, vilket blivit normgivande för synen på brottslingar och kriminalvårdens uppbyggnad. Studien inriktades på kvinnliga interners attityd till fängelsemiljö, kommunikation och upplevelse av stämpling under fängelsevistelsen. 256 interner var vid tillfället placerade på olika anstalter i Sverige. Alla erbjöds delta enligt etiska rådets principer. Enkäter med frågor och påståenden på en 5-gradig ordinalskala skickades till samtliga anstalter, varav 76 ifyllda enkäter returnerades. Svaren skiljde sig åt beroende på anstalt och om man befann sig på en öppen eller sluten avdelning. Slutresultaten visade att flertalet hade en relativt positiv attityd till fängelsevistelsen.</p> / <p>The aim of this study was to examine women’s attitudes to their stay in prison. Research about women and crime is insufficient, both nationally and internationally. Previous research concentrates on men and their crimes, and this has created the standard within the correctional system. The current study concentrates on women’s attitudes to the prison environment, communication and the experiences of conspiracies. 256 Swedish female inmates were in prison at the time the study was in progress. Each of them was invited to participate in accordance with the guidelines of the Ethical Council. Questionnaires with statements and questions using a five-point ordinal-scale were sent out to all prisons resulting in the return of 76 questionnaires. The results differed depending on the institution where the prison sentences were served and whether or not it was a high- or low security prison. The final result revealed that women in Swedish penal institutions have a relatively positive attitude to their imprisonment.</p>

Syftet med studien var att undersöka kvinnors attityder till fängelsevistelsen. Forskning kring kvinnors kriminalitet och fängelsevistelse är mycket bristfällig både internationellt och nationellt. Tidigare forskning utgår främst ifrån män och deras kriminalitet, vilket blivit normgivande för synen på brottslingar och kriminalvårdens uppbyggnad. Studien inriktades på kvinnliga interners attityd till fängelsemiljö, kommunikation och upplevelse av stämpling under fängelsevistelsen. 256 interner var vid tillfället placerade på olika anstalter i Sverige. Alla erbjöds delta enligt etiska rådets principer. Enkäter med frågor och påståenden på en 5-gradig ordinalskala skickades till samtliga anstalter, varav 76 ifyllda enkäter returnerades. Svaren skiljde sig åt beroende på anstalt och om man befann sig på en öppen eller sluten avdelning. Slutresultaten visade att flertalet hade en relativt positiv attityd till fängelsevistelsen. / The aim of this study was to examine women’s attitudes to their stay in prison. Research about women and crime is insufficient, both nationally and internationally. Previous research concentrates on men and their crimes, and this has created the standard within the correctional system. The current study concentrates on women’s attitudes to the prison environment, communication and the experiences of conspiracies. 256 Swedish female inmates were in prison at the time the study was in progress. Each of them was invited to participate in accordance with the guidelines of the Ethical Council. Questionnaires with statements and questions using a five-point ordinal-scale were sent out to all prisons resulting in the return of 76 questionnaires. The results differed depending on the institution where the prison sentences were served and whether or not it was a high- or low security prison. The final result revealed that women in Swedish penal institutions have a relatively positive attitude to their imprisonment.