Denna studie utforskar återanpassningsprocessen och upplevelsen av stämpling bland före detta fängelsedömda individer i Sverige, med fokus på hur dessa erfarenheter påverkar deras återinträde i samhället. Genom kvalitativ analys av intervjuer från podcasten ”Utanför Murarna”, som innehåller intervjuer med före detta fängelsedömda, visar studien hur stämplingsteorin tar sig uttryck i deras vardagsliv. Studien belyser svårigheterna med att hitta boende och arbete som före detta fängelsedömd, samtidigt som den tar upp den dubbla stämpling som är relaterad till diagnoser som adhd och utmaningar som fängelsedömda mammor möter. Metodologiskt bygger studien på kvalitativ innehållsanalys av transkriberade podcastintervjuer, där fokus ligger på återanpassningsstrategier och påverkan av samhällelig stämpling. Resultaten pekar på strategier som ärlighet och undvikande, samt betydelsen av stöd från familj, vänner och rehabiliteringsprogram. Studien understryker behovet av en mer inkluderande och förstående samhällssyn gentemot före detta fängelsedömda för att understödja en effektiv återanpassning. Slutsatserna betonar vikten av att riktade stödinsatser och individanpassade program tillämpas för att adressera de specifika behov och utmaningar som före detta fängelsedömda individer möter. / This study explores the reintegration challenges that former prison inmates in Sweden face, especially caused by societal labeling through the lens of labeling theory. Using qualitative analysis, this study explores podcast interviews with former prison inmates, revealing their perceptions and experiences of reintegration. Previous research highlights the difficulties of finding housing and employment as an ex-convict, while addressing the double stigmatization as a consequence of labeling for diagnoses such as adhd and challenges faced by formerly incarcerated mothers. Accordingly, the findings of this study highlight the complexities of societal reentry, where former prison inmates struggle with societal labeling, employment, and housing issues. Strategies used by former prison inmates, such as honesty, avoidance, and earning their place in society, are examined. Additionally, the positive influence of support systems like family, housing assistance, and rehabilitation programs is highlighted. The study contributes to understanding the reintegration process, suggesting implications for policy development and interventions in criminal justice and social services. The findings also indicate areas for further research, particularly around societal labeling and effective reintegration practices.