Bakgrund: Schizofreni är en vanlig psykossjukdom där symtom kan innefatta en skev verklighetsuppfattning med hallucinationer, vanföreställningar och ett avvikande känslobeteende. Målet med omvårdnaden för individer med schizofreni är att lindra lidande och att omvårdnaden ska vara individanpassad. En viktig aspekt för god omvårdnad är trygghet mellan patient och sjuksköterska. En upplevelse av god hälsa stärker både meningsfullhet och livskraft för individen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av livsvärlden gällande den egna hälsan och vårdandet hos individer med schizofreni. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier gjordes. Analysmetoden som använts är Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. En manifest ansats med latent inslag har används vid analysering. Resultat: I studiens resultat framkom fyra kategorier; Missnöje med vården, Upplevd hälsa, En känsla av hopp och framtidstro och Upplevelse av stigmatisering och fördomar. Till kategorierna framkom även underkategorierna; Upplevelse av distanserad personal, Misstro till medicinering, Välbefinnande av kreativa aktiviteter och Familj och vänners påverkan på egen hälsa. I resultatet framkom att författarna upplevde missnöje med vården och vårdpersonals bemötande. Hälsa kunde upplevas vid olika aktiviteter och vid näras stöd. Individerna upplevde även stigma från både omgivning och vårdpersonal. Slutsats: I studien framkom vikten av att sjuksköterskan har förståelse och kunskap för hur individer med schizofreni upplever egen hälsa och vårdande. Sjuksköterskan kan använda studieresultatet som stöd i omvårdnaden för patientgruppen. Ytterligare forskning om individers upplevelse av att leva med schizofreni är av intresse.

The purpose of this study is to analyze the processes that make youths stay in right-wing organizations. In this qualitative study there is also a description of the measures used in order that individuals do not become members of the extreme right-wing groupings. Interviews have been made by two informants who work with crime prevention issues in the municipality, and two informants who have been members of extreme-right organizations. After the interviews were conducted and transcribed, they have been analyzed thematically based on the social-psychological perspective, symbolic interactionism through three subcategories; socialization, identity as well as labeling and stigmatization. Through socializations the individuals emulate the norms and values that they encounter in their environment. The individual is socialized through various groups, the extreme-right group could be a source of strengthening Nazi and racist views. Identity is also created through interaction with other people. The individual's identity can be reinforced when he becomes a member of right-wing extremist factions and can be difficult to get away if he was not offered anything else, better from society outside the group. The Labeling theory assumes that society does not accept standards other than those accepted by the large group. Other individuals are rejected and excluded. Individuals who is labeled and excluded from the large group seek to enter other groupings, in this study the right-wing extremist, where they will be accepted, thus increasing the distance to the established society. In order to avoid the continued recruitment to extremist gangs advocated that young people should take part of a stable set of values and learn about democratic rights. School singled out as the main influence area.

Tiggeri och tiggare är idag ett omtalat fenomen som berör människor på olika sätt. Hur människor bildar sig en uppfattning kring ett fenomen kan många gånger avgöras av hur media framställer fenomenet. I denna studie presenteras en analys kring hur tiggeri och tiggare framställs i media över en längre tidsperiod. Materialet består av 30 artiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden december 1998 – december 2013. Studien utgår från ett diskursanalytiskt angreppssätt och använder även Goffmans (1972) stigmatiseringsbegrepp. Resultatet visar att det finns två rådande diskurser: fördömandet och empati och att en diskursförskjutning kring beskrivningar av tiggare sker.  Studien visar att stigmatiseringsprocesser är beständiga över tid och att tiggare tenderar att tillskrivas egenskaper som konstruerar de som homogena och avvikande grupper i samhället.

Bakgrund: Globalt sett är HIV/AIDS en utbredd sjukdom som orsakar stora påfrestningar på varje individ som drabbas. HIV/AIDS har blivit vår tids mest stigmatiserande sjukdom då den är kopplad till starka tabun. Syfte: Att beskriva sjukvårdspersonalens stigmatisering och diskriminering av patienter med HIV/AIDS utifrån ett patientperspektiv. Metod: Systematisk litteraturstudie där sökningar utfördes i Cinahl, Pubmed, PsycInfo, Science Citation Index Expanded samt SveMed+. Sökningarna resulterade i 11 kvalitativa och tre kvantitativa artiklar relevanta för syftet. Artiklarna granskades och analyserades med induktiv metod. Resultat: Det framkom att patienter med HIV/AIDS stigmatiserades och diskriminerades av sjukvårdspersonal. Patienter med HIV/AIDS hade erfarenheter av stigmatisering och diskriminering i form av kränkande behandling, bristfällig sjukvård, att bli vägrad sjukvård, överdrivna skyddsåtgärder och brister i konfidentialiteten. Stigmatiseringen och diskrimineringen gav konsekvenser i form av känslomässiga reaktioner, rädsla för att söka sjukvård samt att patienterna med HIV/AIDS valde att avstå från medicinsk behandling. Slutsats: Stigmatiseringen och diskrimineringen som existerar i sjukvården orsakar vårdlidande för de patienter som drabbas. Konsekvenserna av denna form av vårdlidande orsakar även ett ökat sjukdomslidande på grund av att patienterna inte får adekvat behandling.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Globalt sett är HIV/AIDS en utbredd sjukdom som orsakar stora påfrestningar på varje individ som drabbas. HIV/AIDS har blivit vår tids mest stigmatiserande sjukdom då den är kopplad till starka tabun. <strong>Syfte:</strong> Att beskriva sjukvårdspersonalens stigmatisering och diskriminering av patienter med HIV/AIDS utifrån ett patientperspektiv. <strong>Metod:</strong> Systematisk litteraturstudie där sökningar utfördes i Cinahl, Pubmed, PsycInfo, Science Citation Index Expanded samt SveMed+. Sökningarna resulterade i 11 kvalitativa och tre kvantitativa artiklar relevanta för syftet. Artiklarna granskades och analyserades med induktiv metod. <strong>Resultat: </strong>Det framkom att patienter med HIV/AIDS stigmatiserades och diskriminerades av sjukvårdspersonal. Patienter med HIV/AIDS hade erfarenheter av stigmatisering och diskriminering i form av kränkande behandling, bristfällig sjukvård, att bli vägrad sjukvård, överdrivna skyddsåtgärder och brister i konfidentialiteten. Stigmatiseringen och diskrimineringen gav konsekvenser i form av känslomässiga reaktioner, rädsla för att söka sjukvård samt att patienterna med HIV/AIDS valde att avstå från medicinsk behandling. <strong>Slutsats: </strong>Stigmatiseringen och diskrimineringen som existerar i sjukvården orsakar vårdlidande för de patienter som drabbas. Konsekvenserna av denna form av vårdlidande orsakar även ett ökat sjukdomslidande på grund av att patienterna inte får adekvat behandling.</p>

Bakgrund: Hiv (humant immunbrist virus) är ett virus som bryter ner kroppens immunförsvar. När nedbrytningsprocessen pågått så långt utvecklar personen aids (aquired immunodeficiency syndrome). Idag finns effektiva bromsmediciner som gör att en person kan leva lika länge som en person som inte har hiv. Att leva med sjukdomen innebär en stor påfrestning för de drabbade personerna. Det råder en stigmatisering i samhället kring sjukdomen och de personerna som lever med den,  som till följd upplever en diskriminering i sitt dagliga liv från olika delar av omgivningen. Dåligt bemötande kan komma från närstående, hälso- och sjukvårdspersonal samt andra delar av samhället. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av lidande hos personer som lever med hiv. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med deduktiv design har använts. Fyra stycken självbiografier analyserades. Katie Ericssons teori om lidande användes i analysen. Resultat: Personerna med hiv upplevde stigmatisering i kontakt med sjukvården och i samhället, vilket skapade onödigt lidande. Personer som lever med hiv handskas med en mängd komplexa känslor. Slutsats: Vårdpersonal och allmänheten behöver mer kunskap kring hiv för att stigmatiseringen ska upphöra. För att skapa välbefinnande krävs ett empatiskt förhållningssätt, stöd och en kontinuitet i mötet med vårdpersonal. / Summary   Background: HIV (human immunodeficiency virus) is a virus that breaks down the body's immune system. When the decomposition process going as far, the person develops aids (aquired immunodeficiency syndrome). Today there are effective antiretroviral treatments which make the person with hiv, have nearly the same possibilities to live like a person, who don’t have this disease. There are some fears in the society for this disease related to the stigmatization, which results to experience of discrimination and stigmatization for those persons living with it. Bad attitudes against hiv may come from relatives, health professionals and other parts of society. Objective: The objective was to describe the experiences of the suffering of persons living with hiv. Method: A qualitative content analysis of deductive design has been used in the study. Four autobiographies were analyzed. Katie Ericsson's theory of suffering was used in the analysis. Result: The persons experienced stigma in contact with health services and the community, which created unnecessary suffering and a variety of complex emotions. Conclusion: Health professionals and the public needs more knowledge about hiv to stigma is repealed. To create well-being requires an empathetic approach, support and continuity in the meeting with health professionals.

Att leva med humant immunbristvirus kan innebära svårigheter för en individ. Det sociala nätverket drabbas, som kan innebära svårigheter i kontakt med anhöriga, vänner och vården. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om personersupplevelse av att leva med hiv. Närmare har författarna valt att söka svar på frågeställningar, som handlar om hur personer med hiv beskriver sin livskvalitet, anpassning till den nya livssituationen samt upplevelsen av hur de blir bemötta av andra människor. Författarna genomförde en integrerad kunskapsöversikt och i den systematiska litteratursökningen hittades 25 artiklar som granskades och analyserades. Efter analysen kunde fyra teman beskrivas i resultatet: 1) faktorer som påverkar livskvalitén där deltagare har beskrivit att optimism, religion och empowerment har påverkat deras livskvalitet, 2) hiv som vändpunkt i livet där deltagare har berättat att deras värderingar och prioriteringar har ändrats efter att ha fått hivdiagnosen, 3)stigmatisering och känsla av utanförskap kände många deltagare då de upplevde att de blev exkluderade från samhället samtidigt som vänner och familj som vände dem ryggen och uteblivet stöd från stödorganisationer samt 4) vårdpersonalens bemötande som har upplevt på olika sätt, några deltagare har upplevt att vårdpersonal har ändrat sitt bemötande när de kontaktat deltagaren medan andra har fått bra stöd från vården i deras behandling. Slutsatsen var att personer som lever med hiv upplever en bättre livskvalitet när de får stöd från närstående, omgivningen och vårdpersonal. Föreslagen intervention var att information och utbildning om hiv ges under vårdpersonalens grundutbildning samt riktade interventioner gentemot befintlig vårdpersonal.

<p> </p><p><strong>Bakgrund:</strong> I dagens Europa finns aktörer med delade åsikter kring hijab och dess betydelse. Debatten handlar om att eventuellt förbjuda slöjan i det offentliga rummet, detta på grund av att den bland annat anses vara en symbol för kvinnoförtryck. Ett förbud kan eventuellt leda till att de muslimska kvinnorna isoleras från samhället och integrationen försvåras.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka en grupp muslimska slöjbärande kvinnors erfarenheter kring hijab. Det är även intressant hur föreställningar och upplevelser om slöjan hänger samman med processer som rör identitet och kultur. En människas identitet och kulturella tillhörighet kan krocka med omgivningens, därför är det intressant att undersöka om dessa muslimska kvinnor upplever sig som stigmatiserade.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien är baserad på en kvalitativ metod. I de kvalitativa intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide med tre övergripande teman. Insamling av materialet har skett via livsvärldsintervjuer med tio respondenter och under samtalets gång har följdfrågor ställts som varit relevanta i det unika mötet.</p><p><strong>Teori:</strong> Studiens teorietiska utgångspunkter är identitet, kultur, kulturmöten och stigmatiseringen. Dessa har varit till hjälp i analyseringen av materialet samt i besvarandet av syftet och frågeställningarna.</p><p><strong>Resultat:</strong> Resultatet visade att det fanns delade uppfattningar om hijab och dess betydelse i samhället. Kvinnorna i studien har en stark självbild liksom identitet och kultur som bidrar till att de känner självsäkerhet gällande valet av att bära slöja. Delar av samhället har dock en annan uppfattning om slöjan och vidtar i många fall diskriminerade åtgärder för att visa deras inställning.</p> / <p><strong>Background</strong>: Today in Europe there are actors with shared views about the hijab and its importance. The debate is about possibility of banning the veil in public places. Hijab is particularly considered a symbol of female oppression. A ban could lead to the point that Muslim women would isolate themselves from society and integration gets more difficult.</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this essay is that through qualitative interviews analyze experiences of the veil in a group of Muslim women. It is also interesting how perception and experience of the veil is linked to processes related to identity and culture. A person’s identity and cultural affiliation may collide with its surroundings. We are therefore also interested if the Muslim women see themselves as stigmatized.</p><p><strong>Method:</strong> The study is based on a qualitative method. Qualitative interviews which is a half structured interview, has been used in this essay. An interview guide with three overarching themes has also been used. The collection of material has been through life-world interviews with ten respondents, and during the interviews, the following points were raised which were relevant in the unique meeting.</p><p><strong>Theory:</strong> The theoretical starting point is identity, culture, cultural encounters and stigmatization. These have been helpful in the analyze and to answer the question of our purpose.</p><p><strong>Results:</strong> The results showed that there were different views on the hijab and its importance in society. The women in the study have a strong self-image, identity and culture that contribute to the self-assured security when it comes to the choice of wearing a veil. Parts of society have a different view of the veil and take different discriminating actions.</p>

I min kandidatuppsats i sociologi undersökte jag hur Rågsveds nyöppnade poliskontor uppfattades av unga män som bodde och studerade i området. I mina resultat framgick det att flera av de intervjuade upplevde att media påverkade samhällets generella uppfattning av Rågsved och dess invånare på ett negativt sätt. Därför är syftet i denna magisteruppsats att undersöka den mediala diskursen kring Rågsved, och hur Rågsved framställs i media. Utifrån en socialkonstruktivistisk ansats studerades diskursers inverkan på samhällets bild av Rågsved. Materialet består av artiklar i tidningen Dagens Nyheter från år 2002 och 2009 för att möjliggöra en jämförelse och urskilja eventuella skillnader och/eller likheter mellan två tidsperioder. Den valda teorin är diskursanalys och Goffmans teori om stigmatisering. Analysen genomfördes genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys och hans analysmodell. Utifrån resultat- och analysdelen påvisas två olika diskurser: brott och utanförskapets verkan i Rågsved. Likt tidigare forskning påpekar är de egenskaper som tillskrivs Rågsved och dess invånare av negativ art, då artiklarna enbart berör kriminalitet, utanförskap, svaga socioekonomiska medel, invandrare och sociala problem. Således konstrueras ett område som framstår som otryggt och med en stor andel ”avvikande” individer. Det leder till en representation av ”vi” och ”de”, vilket kan verka stigmatiserande enligt Goffmans teori. Detta gäller för de två olika årtalens samtliga artiklar i Dagens Nyheter.

Aim: The aim of this study was to investigate the quality of the social network in regard to young adults, with psychological disorders, and their possibilities to be open about their disease. In addition the study aimed at identifying possible causes to perceived difficulties by young adults to talk about their disease.   Method: The survey was a quantitative study with descriptive design. The data was collected using a study-specific questionnaire on a clinic for young adults with psychological disorders, between 18 and 25 years of age. Out of 123 potential participants 79 (64 %) answered the questionnaire, of which two were excluded because they did not see themselves as suffering from mental illness.   Results: The results showed that the participants of the study stated that they had a social network and the majority (90%, n=69) considered they had someone to talk to about their disease, but most of them wanted to be more open about their illness. However, the majority had some form of difficulty to talk about their disease with their social network. The most common specified causes were to feel ashamed of their disease and that the mentally ill persons did not think they would be properly understood. Almost the half of the participant experienced that they had some form of difficulty to be open about their mental disorder in front of health professionals and the most common specified causes was that the participant did not thought that they would be properly  understood  or that they did not felt confidence before the health professionals.   Conclusion: Young adults with psychological disease have difficulty to be open about their disease, partly because of stigma. An increased knowledge and awareness in society about how common mental disorder is could help these individuals to be open about their mental disorder, both on a personal level and as a group. To be open-minded is according to the authors a part of the process to decrease stigmatizing attitudes towards individuals with mental disorders.