Abstrakt Vi har valt att skriva om HIV-positivas upplevelse av stöd i samhället och behovet av psykosocial stödverksamhet. Vi har undersökt hur människor i sundsvall upplever det att leva med HIV, och hur och om de upplever stigmatisering och fördomar. HIV är ett dolt handikapp eftersom att sjukdomen i sig är förknippad med, skuld skam och många fördomar. Det innebär att det är en sjukdom man inte gärna pratar öppet om. Forskning som vi har studerat har lagt fokus på att utröna med kvantitativa metoder vad människor i allmänhet ser på sin kontakt med HIV-positiva, lite har skrivits om hur den HIV-positive själv ser på sin situation. För att försöka sätta sig in i den HIV-positives situation, har vi valt en empirisk- holistisk kvalitativ forskningsansats, detta har vi gjort genom att ha semistrukturerade djupintervjuer.

Bakgrund: Hepatit C är en smittsam blodsjukdom som orsakas av ett virus. Viruset orsakar en inflammation i levern. Den vanligaste smittvägen är via injektions missbruk vilket har lett till stigmatisering om sjukdomen. Syfte: Syftet med denna litteratur studie är att belysa hur personer med hepatit C upplever sin sjukdom och hur den påverkar deras liv. Metod: En litteraturstudie har genomförts där tio kvalitativa studier har granskats och analyserats. Sökningar har genomförts i Chinal, Medline och Pubmed. Resultat: Analysen visar på fem huvudteman vilka är känslor vid diagnos beskedet, fysiska och psykiska följder av sjukdom och behandling, oro över framtiden, stigmatisering i vården, stigmatisering i samhället och rädslan att smitta andra. Två huvudkategorier har tillhörande subkategorier. Att få diagnosen hepatit C kan vara både skrämmande och chockerande. Sjukdomen kan leda till både psykiska och fysiska symtom som påverkar personens vardag. Att leva med hepatit C innebär att man även lever med en stigmatiserande sjukdom. Slutsats: Stigmatiseringen i vården handlar ofta om okunskap eller en rädsla att bli smittad. Därför behöver vårdpersonal få en ökad kunskap om sjukdomen. En ökad kunskap och förståelse kan leda till ett bättre bemötande och en bättre omvårdnad.

The thesis aims to study how rainbows families are being treated by the authorities and the surroundings. It focuses on how homosexual parents are met in society. Although, homosexuals have the legal right to have a family and enter into marriage, the social norms are still far behind and rainbows families are seen as “the others” and abnormal.  Earlier researches have been studding how the authorities still assumes that every family are living in a heterosexual family constellation. By this assumption they exclude families who are not living in a heterosexual family. To find out what kind of experiences the homosexual parents have we have interviewed eight homosexual parents. Which four were females and four were males. The result of this thesis shows that most of the homosexual parents are not experience that they are treated bad or in any other way different then heterosexual parents. It also shows that people in the nearest surroundings to the homosexual family are really glad that the gay couple have a family. At the same time the homosexual parents are saying that there will always be people who think it’s abnormal. But as long as the nearest families and friends find it alright they are not paying too much energy of those who thinks it’s wrong. The majority of gay males explain that the hardest part in building a family is that they are males; it’s harder to be accepted as two fathers. One conclusion is not that homosexuals are being treated different; it’s more a question of gender. Especially when the children are young, a lot of males feels that the always have to state themselves, not as a gay parents but as two males who is having infants.

Bakgrund: Hiv är en utbredd infektion och flera miljoner blir smittade varje år. Stigmatisering kring infektionen finns fortfarande kvar. Hälsa definieras som mer än frånvaro av sjukdom och lidande behöver inte vara fysisk. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av att leva med hiv. Metod: En kvalitativ innehållsanalys baserad på sex självbiografier. Resultat: Fyra huvudteman framkom då analysprocessen genomfördes: svårt att förlika sig, behov av stöd, fördomarna tog stor plats i livet och behov av kontroll. Diskussion: Det är viktigt att sprida korrekt kunskap om hiv för att stigmatisering och fördomar av infektionen ska minska. Det är stigmatiseringen som skapar känslor av skam och isolering hos hivpositiva. Slutsats: Stigmatiseringen kring infektionen och rädslan att utveckla aids skapar mest ångest hos personer som lever med hiv. Dessa personer känner även en rädsla för att bli lämnade ensamma på grund av sin infektion. De upplever ett starkt behov av att få stöd.

Övervikt och fetma är ett tilltagande världshälsoproblem och kan leda till en rad olika följdsjukdomar. Det kan många gånger vara svårt att gå ner i vikt och sjuksköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Dock upplever många patienter med övervikt och fetma att de inte får det stöd och engagemang från sjuksköterskor som de skulle behöva. Många patienter upplever även att sjukvården skuldbelägger deras levnadsvanor, vilket kan resultera i att patientgruppen upplever både skuld och skam. Syftet är att belysa hur patienter med övervikt och fetma upplever sjuksköterskors bemötande. Kandidatuppsatsen är en litteraturöversikt baserad på tio vårdvetenskapliga studier. Resultatet presenteras i fyra teman: Upplevelsen av stigmatisering, Upplevelsen av vårdlidande, Upplevelsen av levd kropp och Upplevelsen av vårdande relation. Många patienter med övervikt och fetma upplever negativt bemötande samt utgör en stigmatiserad grupp inom hälso- och sjukvården. Patientgruppen kände sig ofta misstrodd, förnedrad och skuldbelagd. Flera patienter undvek eller avstod därför från att söka vård. Patienterna efterfrågade empati, medkänsla och respekt i mötet med sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. De ville bli bemötta som människor och inte som “feta personer”. Genom att belysa patienters upplevelser bidrar detta arbete till att synliggöra bemötandets betydelse i mötet med patienter med övervikt och fetma. Risken för negativt bemötande och stigmatisering kan minskas genom ökad kunskap samt ökad medvetenhet hos sjuksköterskan. Patientgruppen bör bemötas med respekt, förståelse och engagemang. Därigenom skapas förutsättningar för att sjuksköterskan ska kunna stödja och stärka patienten.

I denna kvalitativa intervjustudie har sex syskon till personer med diagnos inom autismspektrumtillstånd intervjuats för att få ett inifrånperspektiv på familjens situation. Syftet var att se huruvida stämplingens effekter påverkade familjemedlemmarna för att kunna dra en slutsats kring om familjen kunde betraktas som medstämplade. Resultatet visade att interaktionen med myndigheter i många fall upplevdes som tärande vilket skapade oro hos respondenterna, utöver detta upplevdes ofta omgivningens reaktioner mot syskonet som smärtsamt. Resultatet ställdes i analysavsnittet mot norm samt avvikelseteori, där kunde det faktum att familjen blir påverkad utav stämplingen bekräftas. Vid analys mot normteori uppvisade resultatet tecken på ett eget utvecklat familjärt normsystem som användes för att syskonet med diagnos inom autismspektrumtillstånd ej skulle uppleva sig exkluderad. Detta normsystem tenderade att fungera begränsande för respondenten då denne valde att vänta alternativt avstå från att berätta saker för föräldrarna för att inte riskera en exkludering utav syskonet. I analysdelen visade det sig även att respondenten i flera fall idealiserades då denne kontinuerligt jämfördes med syskonet. Detta kan tydas som att respondenten som en konsekvens utav att syskonets stämplats som avvikande, i kontrast får utgöra idealet. Detta upplevdes i flera fall svårt då omgivningens idealbild ej stämde överens med respondentens självbild.

Denna kvalitativa studie har i syfte att förstå hur stereotypa föreställningar påverkar unga kvinnor med ursprung i Mellanöstern. Studien är baserad på sex unga kvinnors tolkningar av samhällets stereotypa föreställningar kring denna grupp.  Resultatet visar att majoriteten av informanterna blev någorlunda påverkade av dessa föreställningar. Fyra av respondenterna påverkades mer och upplevde att de många gånger var i behov av att bevisa att de negativa föreställningarna inte alltid stämmer. Föreställningarna om invandrarfamiljen är enligt informanterna överdramatiserade. Majoriteten ansåg att reglerna som fanns i hemmet inte handlade om kontroll, istället betonade de att föräldrar gör det av omsorg. Dock påvisades det under intervjuernas gång att de negativa föreställningarna som de unga kvinnorna talade om ibland stämde överens med några av respondenternas familjeförhållande. Vidare visar studien på mångfald och variation bland de unga kvinnornas levnadssätt. Invandrarkvinnan som de unga intervjuade kvinnorna själva benämner sig som, är inte en homogen grupp, och behöver inte leva under samma villkor bara för att man kommer från samma land eller har en gemensam kultur eller religion. / This qualitative study aims to understand how stereotypes affect young women, with Middle Eastern roots, living in Sweden. The study is based on six young women's interpretations of society’s stereotypes regarding young women originating from the Middle East. The result shows that the majority of the respondents were somewhat affected by these stereotypes. A majority of the respondents also came to the conclusion that the social stereotypes were not accurate and they often felt the need to prove those negative perceptions wrong. Moreover, the respondents felt that the perceptions of the stereotypical immigrant family present in today’s society are exaggerated. The majority stated that the rules existing in those families were not about control of young girls. They instead highlighted that the perceived “controlling” aspect was grounded in the parents need for the care and protection of their children rather than having a cultural connection. It became however apparent during the interviews that some of the negative perceptions that the young women talked about, occasionally coincided with some of the respondents' family conditions. Furthermore, this study shows diversity and variation among the respondents and their ways of life. “Immigrant women”, as the respondents call themselves, aren’t a homogeneous group and its members do not necessarily live under the same conditions, even if they come from the same country or have a common culture or religion.

Bakgrund: Att komma till ett nytt land som flykting eller asylsökande kan uttryckas i glädje, men faktumet att ha undkommit en fara kan göra att glädjen blir svår att upprätthålla. Detta gör att flyktingmottagandet kan vara den viktigaste faktorn i en nyanländs vardag. Med den stora flyktingströmmen krävs kulturkompetens utav vårdpersonalen. Därför är det viktigt att undersöka flyktingars uppfattningar om psykisk ohälsa samt vilka faktorer som har en inverkan på deras vårdsökande, för att på så sätt få en bättre förståelse för dessa människor och deras upplevelser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka flyktingars uppfattningar om psykisk ohälsa och faktorer som påverkar deras vårdsökande. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Analysen genomfördes utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre stycken kategorier, synen på psykisk ohälsa, faktorer av betydelse vid val av hjälpkälla och faktorer av betydelse i mötet följt av två-tre underkategorier utgjorde resultatet. Slutsats: Att psykisk ohälsa var stigmatiserad, att mötet som innefattade bemötande och kommunikation spelade en stor roll för personernas vårdsökande samt att kulturens inverkan spelade roll.

Syftet med denna studie är delvis att bidra till den rådande forskningsluckan beträffande hur muslimer framställs och representeras, efter ett terrorattentat, av svenskspråkiga användare på Twitter. Studien avser också att konkretisera rollen som användarna besitter på Twitter som gatekeepers och studera mönstren i det genererade innehållet som skapas inom användarens personal public. Detta utgör en grund för att visa hur användare befäster en stigmatiserad bild av muslimer, men också visar solidaritet.  Studien har med utgångspunkt i en kvantitativ innehållsanalys undersökt hur muslimer framställs av svenska twitteranvändare under veckan som följer efter attentatet mot Charlie Hebdo, samt en månad innan attentatet för att se eventuella skillnader i framställningen. Totalt har 588 analysenheter i form av tweets inkluderats i studien, varav 60 stycken under nedslagsveckan en månad innan attentatet och 528 stycken under veckan som följde attentatet. Analysen utgår ifrån teorierna Audience Gatekeeping, Stigmatisering, Personal Publics samt begreppen Solidaritet och ”Den Andre”. Resultatet visade att muslimer i regel framställs som en grupp och sällan skildras som individer. 43 procent av användarna framställde muslimer på ett stigmatiserande sätt men 35 procent uttryckte också solidaritet efter terrorattentatet. Den svenska twitteranvändaren i studien är oftast en privatperson med omkring 500 följare som får begränsat med uppmärksamhet gentemot dem få elitaktörerna på Twitter, så som journalister. Tweetsens innehåll bestod till en tredjedel av länkar, företrädesvis nyhetsmedier, vilket teoretiskt gör en lika stor del av användarna till gatekeepers.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem och människor med psykisk ohälsa drabbas ofta av samhällets stigmatiserande attityder. Detta innebär att individen tillskrivs tillhörighet till en grupp och bemöts med stereotypa och nedvärderande attityder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av stigmatisering hos personer med psykisk ohälsa, varför en kvalitativ metod antogs. Analysen genomfördes med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats, där 16 vetenskapliga studier med kvalitativt innehåll ingick. Analysen resulterade i sex kategorier: -att känna sig maktlös, förminskad och misstrodd, -att känna sig stämplad och att bli bemött med stereotypa fördomar, -att bli exkluderad och känna sig socialt isolerad, -att vilja dra sig undan och undvika att söka vård, -att bli utsatt för våld och kränkning och att påverkas känslomässigt samt -att nedvärdera, skuldbelägga och tvivla på sig själv. Upplevelsen av stigmatisering genererade olika negativa känsloupplevelser för personer. Stigmatisering sågs som ett hinder för att tillfriskna och påverkade människors hälsa. Därför förespråkar författarna till denna studie implementering av personcentrerad omvårdnad, vilket kan generera effekter som minskar den upplevda stigmatiseringen inom hälso- och sjukvården.