This paper is grounded in the previous research that indicated that involuntary childless women feels stigmatized and outside society. The purpose of this paper was to find out how the feeling of being an outsider and a stigmatized person is created and takes form in the category involuntary childless women. I asked the questions; -In what parts of the interviewed women’s answers indicates that they are outsiders and stigmatized? –Who is creating the stigma and the outsiderness and how is it created? I answered these questions by interviewing six women in the ages of 28-40, who all had undergone In vitro fertilization-treatment and lived in heterosexual relationships. I used Erving Goffmans theory about stigma and Howard Beckers theory about outsiders to analyse the empiric data. The results show that these women indeed are stigmatized and outsiders, but it doesn’t evolve from the people around them, but from the women themselves. These women tend to cling on to everything that relates to pregnancies and babies, and because of this they embrace the fertility norms more than others. I also find that these women differs from Goffmans empiric results in his theory about stigma. The women in my study seems to want to be treated different than “normal people”. Even though they want help to remove their dysfunction, they also have high demands on their surroundings regarding respectful language and a considerate behaviour.

Humant immunbristvirus, som förkortas HIV, uppfattas som ett kroniskt sjukdomstillstånd och inte längre som en dödlig sjukdom. Sjukvården fokuserar idag på att den drabbade ska uppnå normal hälsa relaterat till livskvalité. Att få diagnosen HIV är påfrestande och är associerat med stigmatisering och diskriminering. Dessa individer är i behov av stöd för att hantera de problem som uppstår med sjukdomen. Att utsättas för stigmatisering är ett globalt problem för alla diagnostiserade. Det är därför viktigt att undersöka stigmatiseringens påverkan på individen och vikten av socialt stöd i vardagen. Syftet var att undersöka upplevelsen av livskvalité hos individer som har diagnosen HIV med fokus på socialt stöd och stigmatisering. En litteraturöversikt utfördes med både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. 11 artiklar användes i litteraturöversikten. Fyra huvudkategorier formulerades med tio subkategorier. Resultatet visar att livskvalitén minskar desto mer stigmatisering en person utsätts för från samhället. Fördomar och okunnighet i samhället anses skadligare än själva sjukdomen. Många dras mellan att berätta respektive att inte berätta om sin diagnos för omgivningen på grund av rädsla för stigmatisering och rejektion. För att få möjlighet till socialt stöd krävs det att diagnosen avslöjas. Socialt stöd kan hjälpa individer med HIV att lära sig hantera sin diagnos och acceptera sin nya livssituation. Det krävs en ökad spridning av kunskap kring HIV för att minska stigmatisering och öka socialt stöd, vilket i sin tur kan öka livskvalitén hos den enskilda individen.

Diabetes typ 2 omnämns till viss del som en livsstilssjukdom då orsaker till insjuknande ofta beror på övervikt, höga blodfetter och högt blodtryck. Sjukdomen drabbar vanligtvis personer från 40 år, dock har åldern vid insjuknandet sjunkit på senare år. Diabetes typ 2 påverkar livsvärlden och kan leda till försämrad livskvalitet och en rad fysiologiska komplikationer. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa patienten att leva med och hantera sin sjukdom, samt minska risken för komplikationer, är det viktigt att sjuksköterskan ser varje patient som unik. För att möjliggöra detta är det viktigt att som sjuksköterska få kunskap om hur den unika patienten upplever situationen. Syftet med denna litteraturstudie är därmed att beskriva vuxna, från 19 års ålder, patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Nio kvalitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons (2012, ss. 203-220) modell. Detta resulterade i tre huvudteman: Stigmatisering med undertemana: Distansering – en följd av skuld och skam och ”Den goda patienten” – rädsla för att bli kritiserad. Behov av kunskap om diabetes typ 2 med undertemana Kunskap skapar delaktighet och Hur hantera diabetes typ 2 i det dagliga livet? Kontakt med vården med undertemana Maktbalans – en förutsättning för gott vårdande och Lärande möten – möjligheter och hinder. I resultatet framkommer det att de flesta patienterna upplever negativa attityder, både från närstående och sjuksköterska vilket kan leda till isolering samt skuld- och skamkänslor. Patienterna upplever att teoretisk och praktisk kunskap och information om sjukdomen är en viktig del i hur patienterna ser på och hanterar sin sjukdom. I diskussionen behandlas vikten av kunskap, vårdkontakt samt sjuksköterskans bemötande.

Gastric Bypass är en kirurgisk viktminskningsmetod som innebär att magsäcken förminskas.Detta sker genom att maten leds förbi större delen av magsäcken och den första delen avtunntarmen. Den Gastric Bypass opererade blir då fortare mätt och kroppens upptag avnäringsämnen och kalorier minskar. Det har gjorts en hel del medicinsk forskning kringGastric Bypass, men inte så mycket kring de opererades egna upplevelser av operationen,samt de pedagogiska aspekter som det innebär att vara tvungen att lära sig leva efter en heltny livsstil. Detta fann vi därför intressant att undersöka närmare i denna kvalitativa studie. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur Gastric Bypass opererade, med bloggen somredskap lär sig leva med den livsstilsförändring som operationen innebär, samt vad som skermed bloggarens sociala identitet under den snabba viktnedgången. Teoretisk utgångspunkt:Studiens utgångspunkt ligger i ett sociokulturellt perspektiv av textanalys, med inspiration avhermeneutik i analysarbetet. Datamaterial samlades in via sex bloggare, som via sina bloggarskriver om upplevelser före och efter en Gastric Bypass operation. Resultat: Ur analysenframkom att samtliga av de bloggare som vi valt att ha med i studien ser Gastric Bypass somden sista utvägen att bli fri från sin övervikt. De upplever även att de komplikationer som kanuppstå vid operationen är en mindre risk än ett fortsatt liv som överviktig. Som vi tolkar det ärdet även vanligt att bloggarna försöker hålla uppe en positiv ton kring operationen i bloggen.Detta trots att vi i analysen funnit flertalet tecken på att den livsstilsförändring som krävs avde opererade är allt annat än enkel att genomföra. Problematik kring kosten och den egnasjälvuppfattningen ser vi som vanligt förekommande, samt att omgivningens påverkan fårbetydelse för bloggaren på flera olika sätt. I vår analys har vi även sett att bloggen skullekunna fungera som ett hjälpmedel för Gastric Bypass opererade då den ger möjlighet tilllärande genom utbyte av erfarenheter mellan bloggare och läsare, samt även fungerar somskrivterapi och en sorts social gemenskap. Slutsats: Slutsatsen av vår tolkning av upplevelsenkring en Gastric Bypass, är att det är vanligt med en viss förvirring kring den socialaidentiteten och de nya rutinerna hos den opererade. Vi menar därför att Gastric Bypassopererade borde erbjudas mer pedagogisk hjälp för att ändra sitt beteende, och att fokus inteenbart bör läggas på de medicinska effekterna, utan även på de opererades egna upplevelserav operationen.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka hur tidigare forskning beskriver hur familjer med ett barn med en Aspergerdiagnos påverkas. Denna kunskapsöversikt har baserats på en rad vetenskapliga artiklar som publicerats mellan åren 2007-2012. Vår strävan har varit att sammanställa befintlig forskning i en kunskapsöversikt för att åskådliggöra denna forskning. I studien undersöktes vad olika artiklar påvisat för resultat gällande hur familjen påverkas av att ha ett barn med Aspergers syndrom. De teoretiska utgångspunkterna har vari tcopingteorin och stämplingsteorin. I resultaten av den tidigare forskningen framgick att upplevelsen av att vara förälder eller syskon till ett barn med Aspergers syndrom kan se annorlunda ut för olika individer. Ytterligare ett resultat vi funnit i den tidigare forskningen är föräldrars upplevelse av stigmatisering samt att dessa föräldrar använder sig av ett flertal olika copingstrategier. Det framkom att mödrar och fäder har olika sätt att bearbeta en diagnos och det efterföljande familjelivet. Även hos syskon till barn med Aspergers syndrom påvisas olika följder av diagnostiseringen. I tidigare forskning redovisas resultat där både negativa och positiva effekter framkommer.

Den här Uppstatsen undersöker hur ”media” kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsområden. Det område som denna studie fokuserar på är stadsdelen Gottsunda i Uppsala, där artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte är att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa påverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av området. Detta görs utifrån en socialkonstruktivistisk ansats där kritisk diskursanalys används som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda. Utifrån teorier om de Andra undersöks det om andrafieringsprocesser förekommer i materialet där Gottsunda blir till en rumslig Andre medan Gottsundabor blir de Andra. Resultatet visar att det i vissa sektioner av tidningen förekommer material som har stigmatiserande effekter genom att platsen och dess invånare görs till de Andra. Detta är tydligast inom brottsjournalistiken samt i de artiklar där politiker får komma tills tal i samband med valet år 2014, här framstår Gottsunda i vissa artiklar som ett farligt och oönskat område. På kultursidorna ser däremot framställningen av Gottsunda annorlunda ut. Det finns fortfarande tecken på att andrafieringsprocesser förekommer vilket gör Gottsunda till en rumslig Andre med invånare som är de Andra, skillnaden är att det här ges en mer positiv bild av stadsdelen.

Collaboration is a form of organization on the rise in Sweden. For health care, it is ofinterest to collaborate with industry to ensure that needs for specialist education andtraining are met and that products developed meet the relevant requirements.Conversely, industry actors have an interest to have a close collaboration with healthcare in order to gain insight into customer needs, provide information about theirproducts and to test products in development.The starting point of this study is an agreement and regulatory framework for formsof collaboration between public health care in Sweden in general and thepharmaceutical industry, the medical device industry and the laboratory technologyindustry. The research questions concerns how this agreement has evolved and theprocess surrounding its emergence may contribute to knowledge about collaborationas a form of organization and the relationship to concepts such as legitimacy,corruption and institutional theory.By tracking the emergence of the current regulatory framework genealogicalthroughout history, the study uncovers how the agreements have played a role in andcontributed to the legitimization and institutionalization of collaboration practices andhow crises have changed the shape of the practices. A theoretical treatment ofrelevant concepts such as legitimacy, institutionalization of practices, corruption andstigmatization of organizations form the basis for an interpretation and analysis of theprocess.The conclusions of the examination of the historical process that led to the currentagreements contribute to empirical knowledge of how crises and stigma affect thelegitimacy of collaboration practices and how the repair of legitimacy can be donesuccessfully after a crisis. The treatment of the empirical material is also a historicalsource for the development of ethics agreements between public health care andpharmaceutical industry and the medical industry in Sweden.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2010. / Härtill 3 uppsatser.

Idag lever cirka 6800 personer i Sverige med en positiv HIV-diagnos. Trots en utveckling inom kunskapen kring sjukdomen HIV, och dess smittvägar, finns fördomar och diskriminering kring personer som lever med HIV. Syftet med studien var att beskriva hur personer som lever med HIV i i-länder upplever bemötandet i den icke HIV-specifika vården. I litteraturstudien granskades nio artiklar, både kvalitativa artiklar och artiklar med mixed method. Dessa är granskade enligt Axelssons (2012) beskrivning av tillvägagångssätt vid en litteraturstudie. Resultatet av de nio artiklarna visade att de flesta personer som lever med HIV i i-länder har upplevt någon form av stigmatisering inom vården. Nekad vård, bristande tystnadsplikt, bristande kunskap hos vårdpersonal och beskrivningen av ett skapat vårdlindande hittades i resultatet. Vissa artiklar visade även på positiva upplevelser av mötet med vården och att en viss utveckling i bemötande inom sjukvården fanns. Idag finns kunskapen kring HIV att tillgå och det ligger på vårdpersonalens ansvar att tillgodose sig med korrekt kunskap för att undvika att skapa ett vårdlidande för personer som lever med HIV.

HIV är en kronisk sjukdom som orsakas av ett virus så kallat humant immunbristvirus. Sjukdomen läker inte ut spontant utan finns kvar resten av livet. De människor som lever med sjukdomen står inför ett antal utmaningar bland annat stigmatisering. Syftet med studien var att beskriva hur personer som lever med hiv upplever stigmatiseringen. En litteratursökning genomfördes där två självbiografier som svarade mot syftet valdes ut. Litteraturstudien utgick från en kvalitativ ansats där människors berättelser analyseras med utgångspunkt från ett inifrånperspektiv. Dataanalysen genomfördes med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier; att tvingas ta till lögner för att skydda sig själv, att känna skuld, skam och dåligt samvete, att känna självförakt och längta efter livet som det brukade vara, att känna sig ensam och rädd, att tvingas acceptera sig själv som hivsmittad, att stigmatiseringen var inbillad och uppförstorad. Resultatet visade att stigmatiseringen skapade ett onödigt lidande för dessa personer vilket kunde bidra till lögner, isolering och förnekelse. Slutsatsen var att personer som lever med HIV fick en bättre livskvalitet när de fick stöd från omgivningen. Studien kan bidra till en bättre omvårdnad för dessa personer genom att lägga upp riktade interventioner där man för strukturerade pedagogiska samtal såsom personcentrerad kommunikation. Syfte med sådan kommunikation är att dels hjälpa personerna att hantera självstigmatiseringen samt stödja dom i att våga berätta om sin sjukdom för anhöriga.