71 |
Professionalitet- att våga förändra, förbättra och bli tydligare : Studie- och yrkesvägledaryrkets proffesionaliseringsprocess ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektivLehninger, Jeannette January 2015 (has links)
No description available.
|
72 |
Vargen i ett polariserat Sverige : En kritisk diskursanalys av 2015års vargjakt i lokal och rikstäckande press / The wolf in a polarized Sweden : A critical discourse analysis of 2015’s wolf hunt in local and nationwideprintpressCecilia, Burström, Agnes, Hellstrand January 2017 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur diskursen i nyhetsrapporteringen av vargjakt såg ut på både lokal och nationell nivå och huruvida rapporteringen var vinklad på ett sätt som påverkade relationen mellan landsbygd och storstad. Detta undersöktes genom följande frågeställningar: 1. Hur representeras jakten, vargen och andra aktörer i rapporteringen? 2. Hur upprätthåller eller förändrar diskursen traditionella maktförhållanden som påverkar relationen mellan stad och landsbygd? 3. Med hänsyn till ovanstående punkter, finns det skillnader, och i sådana fall vilka är de, i den lokala och rikstäckande rapporteringen? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes en kvalitativ innehållsanalys där 20st artiklar om vargjakt behandlades. Artiklarna kom från den värmländska lokaltidningen Värmlands Folkblad och från den rikstäckande Dagens Nyheter. Analysen som genomfördes är baserad på Faircloughs kritiska diskursanalys. Utöver den kritiska diskursanalysen begagnade sig studien även av gestaltningsteorin och teorin representation. Resultatet visade att de olika rösterna i artiklarna ofta ställdes i kontrast mot varandra genom konjunktioner som “men”, “trots” och “däremot”. Att det rörde sig om en konflikt var alltså någonting som tydligt accentuerades i artiklarna. Den här konflikten kunde också uttydas i de outtalade antaganden rörande jakten som artiklarna byggde på. Studiens slutsatser var att jakten framställdes som omtvistad och ifrågasatt, framförallt av djur- och miljöorganisationer och av EU. Framställningen av vargen var motsägelsefull och innefattade element som att den var en hotad art, att den inte var en hotad art, att det fanns anledning att vara rädd för den, att det inte fanns anledning att vara rädd för den, att det fanns alldeles för många vargar i Sverige och att det fanns alldeles för få vargar i Sverige. Vidare framställdes aktörerna jägare och boskapsägare som kompetenta, respektive missgynnade. Därutöver framkom det att vargjaktsrapporteringen visserligen representerade grupper som känner sig förbisedda i vargjaktsfrågan, såsom boende på landsbygden, men att de inte representerades på ett sätt som förändrar traditionella maktförhållanden. Avslutningsvis var de huvudsakliga skillnaderna som framträdde mellan Värmlands Folkblad och Dagens Nyheter att olika aktörer gavs olika stort utrymme i rapporteringen. I Värmlands Folkblad var jägare en kategori som ofta fick uttala sig, medan de sällan fick göra det i Dagens Nyheter. I Dagens Nyheter fick däremot forskare inom olika områden flera chanser att komma till tals, något som sällan skedde i Värmlands Folkblad. Därmed kunde en skillnad urskiljas i vem som gav möjlighet att beskriva vargen och vargjakten utifrån sina ord och uppfattningar. / The aim of this study was to analyze the discourse about wolf hunting in both local and nationwide newsmedia and whether the reporting was framed in a way that affect the relationship between the urban and rural. The following questions were asked: 1. How do the newspapers represent the hunt, the wolf and other main figures? 2. Does the discourse maintain or challenge traditional relations of power that affect the relationship between the urban and rural? 3. With question 1 and 2 in mind; Are there differences, and if so what are they, in the local and nationwide newsmedia? In order to answer these questions a qualitative content analysis of 20 articles about wolf hunting was performed. The articles were from the local newspaper Värmlands Folkblad and the nationwide newspaper Dagens Nyheter. The analysis was based on Fairclough’s theory and method critical discourse analysis and in addition the theories framing and representation was applied for further depth and understanding. The result showed that voices were put in contrast to each other with conjunctions such as “but”, “in spite of” and “however”. Thus the newspapers framed the issue as a conflict. This conflict also manifested itself in various presuppositions. The study conclude that the hunt was represented as controversial and questioned by animal- and environmental organizations as well as the UN. The representation of the wolf was full of contradictions, such as being an endangered species/not being an endangered species, it should be feared/should not be feared and there are too many wolves in Sweden/there are too few wolves in Sweden. The main interest groups hunters and livestock owners were represented as competent (the hunters) and disadvantaged (the livestock owners). Other groups, who previous research mean feel overlooked, are represented in the newspapers but not in a way which challenge traditional relations of power. Lastly, the main differences in the local and nationwide newsmedia was how much influence the different voices had in the articles. In Värmlands Folkblad’s atricles the hunters were the prominent voice whereas in Dagens Nyheter’s articles hunters were neglected. However, scientists were one of the most salient voices in Dagens Nyheter’s but were absent in Värmlands Folkblad’s articles. Thus a difference could be found in who were given the opportunity to comment the issue.
|
73 |
Offer eller offer? : En kvalitativ studie av den svenska nyhetsrapporteringens framställning av terrordåd / Victim or victim? : A qualitative study of the Swedish news coverage of terror attacksOhlsson, Elin, Martinsson, Julia January 2017 (has links)
Studien behandlar hur den svenska nyhetsrapporteringen konstruerar terrordåden i Paris respektive bombattentaten i Bagdad för att belysa eventuella skillnader. Syftet är att genom en analys av diskurserna skapa en medvetenhet kring rapporteringens konstruktioner av terrordåd i en större kontext. Studiens teoretiska ramverk består av kritisk diskursanalys som teori, postkolonialism, orientalism och medielogik för att skapa förståelse för varför det finns likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen kring terrordåden i Paris respektive bombattentaten i Bagdad. För att ta sig an det utvalda materialet används kritisk diskursanalys som metod. Valet av nyhetsmedier gjordes utefter en effektorienterad urvalsprincip där Sveriges största morgon- och kvällstidning ligger till grund för det insamlade materialet som sammanfattat består av 12 artiklar. Resultatet består av fyra teman: förövare, offer, orsak och hot. Studien innefattar också en analys av aktörer och diskursiva strategier. Det orientalistiska perspektivet med vi och dem-tänket i fokus, samt medielogikens tekniker, tillämpas sedan i slutdiskussionen för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet bevisar att skillnader i rapporteringen kring terrordåd i olika geografiska och kulturella områden existerar. Rapporteringen om dåden i Paris intensifieras och uppmärksammas därför mer. Vidare framställs offer och offer, samt förövare och förövare väldigt olika, vilket det orientalistiska perspektivet i slutdiskussionen spekulerar kring.
|
74 |
Stormaktskonflikt i svenska medier : En kritisk diskursanalys av nyhetsrapporteringen om Irakkriget och KrimkrisenAndersson, Elfrida January 2019 (has links)
The aim of this study is to examine how two Swedish newspapers, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, described the US occupation of Iraq (2003) and the Russian annexation of Crimea (2014). The questions examined are: How did DN and SvD form their news report regarding the US occupation of Iraq and the Russian annexation of Crimea? How were the involved countries (The US, Russia, Iraq and Crimea (Ukraine) etc.) portrayed? What kind of ideological messages can be told from the articles? Using the analysis method of Berglez (2019), as well as the method of critical discourse analysis (CDA) by Norman Fairclough (1995), ten news articles from each newspaper were analyzed. Theories used are the Gramscian theory of hegemony, the Bourdieu field theory and framing theory. The study shows that there are differences in how the two interventions were portrayed. The newspapers correspondents appeared to picture the conflicts in a way that may reflect the reporters own view of the conflict. Especially the SvD reporters appeared to be critical of the US war in Iraq. Both newspapers were prone to portraying Russia in a negative way as well as the US as a legitimate power. DN, to a greater extent than SvD, reproduced Russian stereotypes.
|
75 |
Värdegrunden i läromedlet : Hur läromedel i engelska 6 behandlar värdegrundsfrågor i arbetet med äldre skönlitterära texter / Civic Values in Textbooks : How Textbooks for English 6 Deal with Civic Values in Work Involving Older Literary TextsHansson, Patrik January 2019 (has links)
This study investigates how the civic values of gender equality, and social and economic equality, are represented and implemented in three different textbooks designed for the course English 6, in chapters that are centred on older literary texts. The study uses critical discourse analysis to analyse these texts based on the above-mentioned values, and Bloom’s taxonomy to categorise the associated exercises according to learning processes. The study seeks to find whether the textbooks provide means for working with the above-mentioned values, whether the exercises encourage this work, and how pupils are expected to engage with the texts. The results show that all analysed texts provide means for some value-related work, and that most analysed chapters include exercises with a potential to encourage it, but that some further adaptation is often needed to reach this potential. The results also show that the majority exercises are centred around reading comprehension, and that further adaptation is generally needed to engage pupils in additional ways.
|
76 |
Vågar jag be socialtjänsten om hjälp? : En kritisk diskursanalys av medias beskrivning av socialtjänstenBroman, Nora, Sättare, Sanna January 2019 (has links)
Socialtjänsten uppmärksammas i samband med individfall i såväl tidningar och sociala medier som television och radio. Medias granskande roll är central när det gäller en enskild individs upplevelse av statens agerande. Sällan har socialtjänsten möjlighet att bemöta kritik som framförs i media med tanke på den starka sekretess som myndigheten omfattas av. Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt media beskriver socialtjänsten i medialt uppmärksammade fall under olika tidsperioder samt undersöka om det går att utläsa en förändring i beskrivningen av socialtjänsten över tid. De teoretiska utgångspunkterna för studien vilka hjälper till att besvara syftet är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, dagordningsteori samt Ulrich Becks teori om risksamhället. Kritisk diskursanalys används även som metod. Studiens resultat visar att medias beskrivning av socialtjänsten främst är negativ. Media spelar en roll i att porträttera socialtjänsten på ett negativt sätt och bilden överförs till allmänheten. Över tid förändras beskrivningen av socialtjänsten och blir än mer negativ. Resultatet förstås bland annat som att vi lever i ett risksamhälle.
|
77 |
Hel, halv eller kvart? : En kritisk diskursanalys om vilka egenskaper, beteenden och utseenden som tillskrevs resande i Jönköping under 1930- och 1940-talet / A whole, a half or a quarter? : A critical discourse analysis of the characteristics, behaviors and appearances attributed to Travelers in Jönköping during the 1930s and 1940sKarlsson, Anton January 2019 (has links)
Denna studie berör hur Fattigvårdsstyrelsens föreställningar om resande tog sig i uttryck i Tattarutredningen. Materialet består av Tattarutredningen och 36 monografier, ett opublicerat underlag till utredningen, som alla är inhämtade från Arkivhuset i Jönköping. Studiens syfte är att undersöka föreställningarna om resande och vilka egenskaper, utseenden och beteenden som tillskrevs dessa människor med utgångspunkt i den så kallade Tattarutredningen. Metoden som använts för att besvara detta är en CDA, kritisk diskursanalys. Studiens teoretiska ramverk är inspirerat av diskursanalysen, forskningen om ”bilden av den andre” och begrepp som etnicitet och ras. Materialet har analyserats med hjälp av Norman Faircloughs CDA, där studiens teoretiska ramverk har styrt analysen. Dessa analysverktyg har möjliggjort en kvalitativ kritisk studie av språket i materialet. I studien identifierades olika mönster i materialet som har delats in i fem olika teman. ”Tattare” är inte som svenskarna, ”Tattare” är mindre begåvade, ”Tattare” är våldsamma, ”Tattare” är lata och ”Tattare” är orena. Dessa teman går att koppla till de föreställningar som Fattigvårdsstyrelsen hade om resande utifrån studiens metod, teori och den tidigare forskningen. Studiens resultat visar att resande tillskrevs olika egenskaper, utseenden och beteenden som byggde på föreställningar och fördomar. Resultatet visar också att det fanns en önskan om att särskilja resande och svenskar från varandra. / This study views how Fattigvårdsstyrelsen conceptions about Travelers where expressed in Tattarutredningen. The material in this study is based on Tattarutredningen and 36 monographs, all of which have been obtained from Arkivhuset in Jönköping. The purpose of this study is to investigate the conceptions about Travelers and the characteristics, appearances and behaviors that was attributed to these people on the basis of the so-called Tattarutredningen. The method used to answer this is CDA, critical discourse analysis. The theoretical framework is based on the CDA, the image of the other and concepts such as ethnicity and race. The material has been analyzed with the help of Norman Fairclough’s CDA, where the study’s framework has guided the analysis. These analytics tools have made it possible to do a qualitative critical study of the language of the material. In the study, various patterns have been identified in the material that have been divided into five different themes. “Tattare” are not as Swedes, “Tattare” are less talented, “Tattare” are violent, “Tattare” are lazy and “Tattare” are dirty. The most essential theme is that Travelers are not as Swedes, where Fattigvårdsstyrelsens conceptions about Travelers is exemplified trough out the study. The study’s results shows that the attributes characteristics, appearances and behaviors were based on beliefs and perceptions. The result also shows that there was an underlying desire to distinguish Travelers and Swedes from each other.
|
78 |
Stapplande steg mot ökad mångfald : En multimodal diskursanalys av texter om familjer och relationer i sfi-läromedel / Stumbling steps towards increased diversity : A discourse analysis of texts about families and relationships in sfi textbooksWalldén, Robert January 2014 (has links)
SammanfattningNationell och internationell forskning belyser att familjer och kärleksrelationer konstrueras på ett ensidigt sätt i läromedel, med ett starkt kärnfamiljsideal. Det rör sig exempelvis om att det främst är kvinnor som skildras i den privata sfären (Mahamud 2005), samtidigt som det problematiseras att vara ensamstående eller leva tillsammans som ogifta (Mohammed 2007) Samkönade relationer tenderar att utelämnas (Hickman 2012; Mattlar 2006), och i de fall hbt-teman behandlas sker det snävt och distanserat (Larsson & Rosén 2006).Studiens syfte är att analysera hur familjer och kärleksrelationer konstrueras genom text och bild i läromedel inom sfi och anknyter till kritisk diskursanalys. Den behandlar tre nybörjarläromedel för sfi. I analysen används Kress och van Leuweens (2001) multimodala diskursanalys i kombination med Hallidays funktionella grammatik (Halliday & Mathiessen 2014). Utgångspunkten för analysen är frågeställningar utarbetade från språkets ideationella, interpersonella och textuella metafunktion (Kress & van Leuween 2006). Analysen har även ett transdisciplinärt anslag, då den lutar sig mot begreppet hegemoni samt relaterade koncept.Resultatet visar att den vita kärnfamiljen med olikkönade föräldrar utgör subjektet och utgångspunkten i läroböckerna. Frånsteg från detta ideal används som en pedagogisk resurs för att mana till diskussion och förmedla berättelser på ett sätt som sätter de avbildade grupperna i objektposition samt stärker deras minoritetsstatus. Samkönade relationer inkluderas i endast ett av läromedlen. Där konstrueras de som objekt för diskussion och analys samtidigt som personerna varken framträder som individer eller får ta plats i läromedlets narrativa huvudfåra. Denna selektivitet präglar även läromedlens avbildning av etnisk och kulturell variation samt ensamstående föräldrar. Ur ett genusperspektiv är slutligen kvinnor mest framträdande i processer som anknyter till barn och relationer. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete
|
79 |
”Arbetet handlar faktiskt om mer än att bara stämpla ut böcker och vara trevlig.” Arbetsuppgifter på svenska folkbibliotek 1990-2000 ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv / ”The work is about more than just stamping out books and being nice”. Tasks in Swedish public libraries 1990-2000 from a critical discourse analytical perspectiveLeino, Taru, Lundmark, Elin January 2006 (has links)
The aim of this Master’s thesis is to examine the profession of librarianship by studying tasks in Swedish public libraries. The method is a textual analysis of articles inspired by the critical discourse analysis of Norman Fairclough. The theory applied consists of the profession theory of Andrew Abbott and the gender theory of Yvonne Hirdman. The questions raised are: how do librarians speak about their tasks, which discourses can be constructed and how can profession theory and gender theory explain the result. 61 articles from three Swedish library journals, Biblioteksbladet, DIK-Forum and bis, from the period 1990 to 2000 are analysed. Three discourses concerning the tasks of librarians are identified: a traditional discourse, an information technology discourse and a market economy discourse. The traditional discourse focus on traditional public librarian values with an anxiety towards the new technology as threatening to the profession. The information technology discourse sees the new technology merely as a tool to simplify the work and to make time for more demanding professional tasks. The market economy discourse centres on service and satisfying the demands of the users, who are seen and treated as customers. Application of profession theory results in showing how the information technology discourse is being part of a progress of the librarian profession, whereas the traditional discourse indicates a remaining position and the market economy discourse results in a professional decline. Application of gender theory results in showing how the gender contract is being renegotiated when information technology is introduced at the workplaces. / Uppsatsnivå: D
|
80 |
Webbaserade kurser : traditionell förmedlingsundervisning i ny förpackning? En undersökning av den pedagogiska diskursen i webbaserad användarundervisning / Webbased courses : traditional instruction in a new package? A study of the pedagogical discourse in webbased user educationEriksson, Ann Catrine, Quesada, Greta January 2008 (has links)
This Master’s thesis examines library courses, a relatively new form of user education. Our focus is on the pedagogical point-of-views reflected in the text in these library courses. The primary purpose of the study is to analyze the pedagogical discourse displayed in the library courses to determine if the perspective is behavioural, cognitive, constructive or socio cultural. We are investigating if the pedagogical discourse differs from course to course, and if so, how are they different? In addition we aim to find out how the pedagogical discourse in the library courses relates to university websites and governmental and legal texts, at the discursive and social practice level. As a methodological point of departure we use critical discourse, and more specifically, Norman Fairclough’s analytical model. Our conclusion is that the pedagogical discourse is behavioural, cognitive, and constructive. The socio cultural pedagogy is absent. The pedagogical discourse on the discursive and social practice level is cognitive and constructive as was the discourse in two of the library courses. The majority of the library courses had a behavioural pedagogic discourse, which was not found at the discursive or social practice level. We also found that on the discursive and social practice level the socio cultural pedagogic discourse was present. We believe that the library courses make the librarians as educators visible to the public, which could be positive for the pedagogical role of the librarian. From this point of view we find it unfortunate that the majority of the courses contains a behavioural pedagogical discourse, which according to us, mediates an obsolete pedagogical discourse. / Uppsatsnivå: D
|
Page generated in 0.0751 seconds