<p><p>I denna uppsats har jag analyserat hur naturvetenskap och naturvetaren konstrueras i olika sammanhang. Detta har gjorts i tre sociala och kulturella praktiker, som representerades av Dagens Nyheter, Svenskt Näringsliv respektive grundskolans styrdokument, där valda texter och artiklar under året 2005 utgjort ett empiriskt material. Undersökningen är kvalitativ till sin karaktär och utgår ifrån Faircloughs kritiska diskursanalys, med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet visar att det i dessa sociala och kulturella praktiker går att urskilja tre olika naturvetenskapliga diskurser: naturvetenskap som marknadsekonomisk diskurs, naturvetenskap som vetenskaplig rationalitetsdiskurs och naturvetenskap som etik och moral. Inom dessa tre diskurser aktualiserades olika subjektpositioner gällande naturvetare. Naturvetaren i marknadsekonomisk diskurs blev en man, en gemensam positionering bland de övriga diskurserna, men här presenterades naturvetaren även som en kunnig person, oerfaren inom näringslivet. Förankrat i naturvetenskap som vetenskaplig rationell blev naturvetaren bland annat en akademiker, naiv och originell man. I diskursen naturvetenskap som etik och moral valdes subjektpositioneringar där naturvetare konstruerades som en humanist eller politiker med naturvetenskaplig bakgrund. </p></p><p> </p>

I denna uppsats har jag analyserat hur naturvetenskap och naturvetaren konstrueras i olika sammanhang. Detta har gjorts i tre sociala och kulturella praktiker, som representerades av Dagens Nyheter, Svenskt Näringsliv respektive grundskolans styrdokument, där valda texter och artiklar under året 2005 utgjort ett empiriskt material. Undersökningen är kvalitativ till sin karaktär och utgår ifrån Faircloughs kritiska diskursanalys, med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet visar att det i dessa sociala och kulturella praktiker går att urskilja tre olika naturvetenskapliga diskurser: naturvetenskap som marknadsekonomisk diskurs, naturvetenskap som vetenskaplig rationalitetsdiskurs och naturvetenskap som etik och moral. Inom dessa tre diskurser aktualiserades olika subjektpositioner gällande naturvetare. Naturvetaren i marknadsekonomisk diskurs blev en man, en gemensam positionering bland de övriga diskurserna, men här presenterades naturvetaren även som en kunnig person, oerfaren inom näringslivet. Förankrat i naturvetenskap som vetenskaplig rationell blev naturvetaren bland annat en akademiker, naiv och originell man. I diskursen naturvetenskap som etik och moral valdes subjektpositioneringar där naturvetare konstruerades som en humanist eller politiker med naturvetenskaplig bakgrund.