I samband med gymnasiereformen 2011 försvann den obligatoriska kursen Estetisk verksamhet (100p) som möjliggjort för alla gymnasieelever i det tidigare systemet att möta något estetiskt kunskapsområde och uttrycksmedel under sin utbildningstid. Att ge unga människor relevanta redskap för att bli visuellt kompetenta i ett modernt samhälle förefaller vara en självklarhet och det blir högst aktuellt att finna nya arbetsformer. När möjligheten inte längre finns att nå flertalet gymnasieelever, ställs viktiga frågor kring bildämnets innehåll och framtid. Genom mitt arbete med designkurser på gymnasiet har jag sett att det finns en möjlighet att nå ut till andra grupper än de som tidigare varit representerade i mer traditionella bild- och formkurser på min skola. Variationen i designgrupperna har varit större vad det gäller kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund och det har väckt min nyfikenhet.    I min studie har jag gjort en undersökning av hur ett praktiskt arbete kring design tas i bruk av en grupp gymnasieelever. Undersökningen har genomförts i form av en workshop där elevgruppen värderar, samtalar om och gestaltar stolar med utgångspunkt i frågor om design, form och funktion. Jag har varit intresserad av att se vilka variationer som går att utläsa i elevernas utsagor och vilka diskurser som framträder. Syftet med studien har varit att få tillgång till ett material som ger en möjlighet att diskutera frågor om design, pedagogik och lärande. Förutom att studera vilka olika aspekter informanterna lyfter fram, har jag även varit intresserad av att studera hur de samtalar om sitt arbete och vilka variationer jag kan finna i deras sätt att beskriva sina synpunkter, val och utformningar.    I resultatet framträder några diskurser tydligare än andra, där informanterna uppehåller sig kring objektens utseende och dess funktioner. Förmågan att uttrycka sig och att använda olika begrepp och formuleringar varierar och skapar olika diskurser. Jag finner även utsagor där informanterna för fram mer personliga upplevelser av att undersöka och arbeta och där de återger känslor av objekten samt beskriver en del privata associationer i relation till sin upplevelse.  Andra utsagor koncentrerar sig på objektens material och konstruktion. Genom att synliggöra dessa diskurser skapas en kunskap och ett breddat synsätt som är värdefull i ett pedagogiskt arbete med ungdomar. Förmågan att belysa olika anspråk inom design ökar och dessa blir tillgängligt för flera oavsett bakgrund och förkunskaper.

Trots att datavetenskap är en relativt ny vetenskap ligger den till grund för mycket av denteknik som idag finns invävd i våra vardagsliv. En central del av datavetenskapen ärprogrammering, att skriva instruktioner i ett programmeringsspråk och på så sätt styramaskinen. Inom många yrken idag krävs det programmeringskompetens. Att det finnssvårigheter med att lära sig programmera är ett väl dokumenterat faktum inomforskningsområdet dataveten-skapens didaktik. Jag har närmat mig problemet medprogrammeringsundervisningen genom att undersöka den kunskapsbeskrivning som visar sigsom diskurser i kursplaner för programmeringskurser. En pragmatisk diskursanalys är utfördoch resultatet ställs mot olika kunskaps- och vetenskapstraditioner. De identifieradediskursena är fundament-, problemlösning- och systembeskrivningsdiskursen.Fundamentdiskursen är dominerande i de undersökta kurs-planerna och den har kopplingartill en kunskapssyn som under 1900-talet har blivit kraftigt kritiserad. Meningserbjudandensom når studenterna genom läraren, vars institutionella aspekt har studerats via kursplaner,kan kanske belysa problemen kring programmeringsundervisningen.

Med utgångspunkt i ett ökat personlighetsfokus i rekryteringssammanhang syftar denna studie till att synliggöra antaganden kring rekrytering och den ideala medarbetaren i tal och skrift. Fältet har avgränsats till apoteksbranschen och specifikt farmaceutyrket då det genomgått stora förändringar till följd av avregleringen. Dessutom är det intressant att undersöka personlighetens roll i ett yrke som ställer höga krav på formell kompetens. Fokus ligger på att undersöka hur idealfarmaceuten konstrueras i platsannonser samt hur rekryterare talar om personliga egenskapers betydelse i apoteksbranschen. Med socialkonstruktionismen och diskursanalys som referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning av platsannonser och intervjuer med rekryterare. Två av dessa intervjuer gjordes med representanter för apotekskedjor, en med en konsult som arbetar med HR-frågor och den sista med en respondent som arbetar med rekrytering mot läkemedelsindustrin. Materialet analyserades med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys. Studien visar att apotekskedjorna konstruerar en liknande bild av idealfarmaceuten i platsannonserna. Personlighet konstrueras i både platsannonser och rekryterarnas diskurs som något bestående medan kompetens ses som formbart. Detta anses legitimera ett större fokus på personlighet vid rekrytering. Idealfarmaceuten framstår i resultatet som utåtriktad och säljande vilket grundas i yttre samhälleliga och ekonomiska faktorer.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som råder vid införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst. Uppsatsen utgår bland annat ifrån tidigare forskning som handlar om hemtjänstens framväxt, New Public Management inom äldreomsorgen och införandet av ny teknik inom äldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, föreställningar om äldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av välfärdsteknologi med hjälp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ”What´s the problem represented to be?”. Av uppsatsens resultat framgår att demografiska prognoser visar att vi i framtiden får ett ökat antal äldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fått en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist på personal inom äldreomsorgen. Det finns också en teknologisk diskurs som lanserar informations- och kommunikationsteknik som lösningen på de ekonomiska utmaningarna. Av resultatet framgår även att införande av välfärdsteknologi motiveras i en övergripande hegemonisk diskurs. Den hegemoniska diskursen består av såväl den ekonomiska diskursen som den teknologiska diskursen och den består även av en diskurs som handlar om vanliga föreställningar om äldre människor. Diskursanalysen visar att införande av välfärdsteknologi motiveras med hänvisning till att äldre får bättre villkor i form av ökad trygghet, delaktighet och självständighet men samtidigt lyser ekonomiska argument igenom. Som ett exempel kan nämnas hemmaboende som i den hegemoniska diskursen framhålls som en positiv möjlighet för äldre. I diskursen anges samtidigt att målet med införande av välfärdsteknologi i form av e-hemtjänst är att äldre ska bo kvar hemma längre och att det ger stora besparingar. Analysen visar att etik diskuteras sparsamt i de undersökta dokumenten och i uppsatsen lämnas några förslag till framtida forskning som handlar om ytterligare problematisering av de etiska aspekterna vid införande av välfärdsteknologi, vad omsorg innebär när den utförs på distans samt vad e-hemtjänst innebär för äldres upplevelse av trygghet.

Om vi människor inte minskar våra utsläpp av växthusgaser beräknas det kunna få katastrofala följder i framtiden. Sverige beskrivs som ett föregångsland inom det klimatpolitiska området men trots det finns nationella svårigheter med att uppnå de klimatpolitiska målsättningarna. Följande väcker frågor kring hur Sverige planerar att hantera och åtgärda klimatsituationen framöver, varför denna studie undersöker och dekonstruerar det nyframtagna klimatpolitiska ramverket En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47) med hjälp av Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Därför undersöker jag vilken/vilka diskurs(er) som förekommer i utredningen, samt vad som legitimeras respektive avlegitimeras i denna/dessa diskursiva konstruktioner. Därutöver studerar jag huruvida det råder diskursiva strider om klimatfrågans meningsinnehåll och klimatpolitikens utformning. I resultaten visas att utredningen primärt underbyggs av en dominerande diskurs, inom vilken klimatfrågan artikuleras som en positiv sidovinst, ett offentligt/statligt/politiskt ansvar samt ett problem som kan lösas via forskning och teknisk innovation. Ekonomisk tillväxt, kommunalt engagemang och en nollutsläppsvision är element som ges en central och strukturerande funktion inom diskursen. De lösningar som fortsättningsvis legitimeras är olika former av forskning och tekniska innovationer, hållbar konsumtion/produktion, tillväxt, statligt/offentligt/politiskt ansvarstagande/engagemang och olika former av ekonomiska incitament. Samtidigt avlegitimeras icke-tekniska lösningar, beteendeförändringar hos privatpersoner/hushåll, minskad produktion/konsumtion, ohållbar konsumtion/produktion och utvebliven/minskad tillväxt. Fortsättningsvis antas de idéer som uttrycks i strategin vara förenliga snarare än motstridiga, vilket tyder på att det kan ha skett en hegemonisk intervention.

Skolinspektionen utför vart tredje år regelbunden tillsyn på landets kommuner och skolor. Syftet med tillsynerna är att skolorna ska utvecklas och främja elevers lärande i en trygg miljö. Denna studie ”Styra eller störa” har granskat helhetsbedömningar från regelbundna tillsyner av kommuner och skolor i syfte att synliggöra eventuella maktrelationer samt vilka eventuella konsekvenser det kan få för lärare. Frågor som besvarades i studien var: 1) Hur åskådliggörs Skolinspektionens styrning i helhetsbedömningarna av skolorna/kommunerna? 2) Vad är centralt i Skolinspektionens helhetsbedömningar och vad brister på skolor och kommuner enligt Skolinspektionen? 3) I vilken mån förekommer i inspektionsrapporterna implicita och explicita krav på åtgärder som påverkar lärares handlingsutrymme? 4) Går det att urskilja vilka kommuner som ligger högt respektive lågt på Lärarförbundets lista i granskningsrapporterna från Skolinspektionen? Studien granskade 36 helhetsbedömningar från Skolinspektionen utifrån en kritisk diskursanalys och kom fram till att Skolinspektionens syfte att förbättra skolor även leder till mer dokumentation hos lärare, rektorer och huvudmän. Dokumentationen gäller främst att skolor och kommuner måste ha ett väl fungerande arbete med det systematiska kvalitetsarbetet.

Mitt syfte med uppsatsen är att beskriva och analysera debatten som föregick beslutet att avskaffa vitsord i uppförande- och ordning i avgångs- och examensbetygen 1954. Empirin utgörs av massmediala texter, en materialtyp som inte analyserats i tidigare forskning om efterkrigstidens reformer av uppförande- och ordningsbetygen. Med hjälp av kritisk diskursanalys söker jag efter återkommande teman i aktörers utsagor och i mediernas beskrivningar. Uppsatsens frågeställningar handlar om hur uppförande- och ordningsbetyg konstruerades, samt vilka diskurser som artikulerades i talet om dessa betyg. Frågor ställs också kring mediernas betydelse och funktion i debatten, både som arena och som självständiga utbildningspolitiska aktörer. Genom att ta reda på vilka föreställningar, bilder och myter om uppförande- och ordningsbetyg som cirkulerade i samhället – i och genom massmedierna – under den aktuella tidsperioden, så synliggörs den dåtida synen på betygen. Därmed hoppas jag kunna säga något om det historiska sammanhang där ett slopande ansågs som nödvändigt. Mitt resultat visar att beslutet att avskaffa uppförande- och ordningsbetygen framstår som begripligt utifrån den starkt kritiska debatten där en av de mest dominerande uppfattningarna var att en sänkning i uppförandebetyget var ett livstidsstraff. Studien visar också att medierna själva orsakade och präglade debatten genom en intensiv nyhetsbevakning av några »betygsskandaler» på olika läroverk runtom i landet.

<p>Denna studie är en diskursanalys av bloggar. Bloggarna är skrivna av unga tjejer med ett aktivt självskadebeteende. Vi har studerat sex bloggar där vi valt att läsa inläggen från en sex-månadersperiod, och kriteriet var att tjejerna skulle vara aktiva både i sitt bloggande samt i sitt självskadebeteende. Syftet var att se hur bloggförfattarna själva beskriver fenomenet självskadebeteende i sina bloggar på Internet. Frågorna vi arbetade efter är hur bloggarna ser ut? Vilka begrepp är vanligt förekommande? Vilka makttendenser kan ses? Vilka subjekttyper finns i bloggarna? Vi fann att vanliga begrepp i bloggarna är ångest, trötthet och andra negativt laddade ord så som värdelös och misslyckad. Genom dessa begrepp framställs diskursen som en absolut sjukdom av psykisk karaktär.Den makt vi fann i bloggarna kom både från själva ”sjukdomen” men också från omgivningen, då i form av föräldrar/pojkvänner och socialen/ psykvården. De subjekttyper vi upptäckte i bloggarna är äcklig/värdelös, sjuk, självkritisk och irrationell. Vi har sammanfattat dessa subjekttyper till en övergripande, nämligen den ”självhatande tjejen”. Vi kan i dagenssamhälle se denna självhatande tjej på flera ställen, då det idag ställs mycket höga krav på kvinnor. Dessa krav är svåra att nå upp till och kan skapa känslan av misslyckande, den känslan växer sig större, till ett självhat.</p>

<p>Syftet är att få en ökad förståelse för hur olika synsätt beträffande genus i Frivården kan förklaras utifrån skapandet av genus, kunskap och makt. Diskursen sätter gränser för vad som är möjligt och inte. Genom att göra en diskursanalys av fyra personutredningar inom Kriminalvården Frivården, har jag fått en ökad förståelse kring hur den rådande genusdiskursen kan fungera återskapande av stereotypa föreställningar kring genus och därmed verka begränsande beträffande våra livsvillkor.</p><p> </p>

<p>Syftet med studien är att belysa vilka möjligheter eller begränsningar arbetsmarknadsåtgärder kan skapa för den arbetssökande ungdomen. Studiens utgångspunkter tas i det strukturella perspektivet och diskursanalytiska förhållningssättet vilka ges stöd av C Wright Mills teori om allmänna problem och personliga bekymmer. Som fördjupande teorier används social styrning och Michael Foucaults teori om makt i det disciplinära samhället. Undersökningens genomförande utgår från diskursanalys som metod där materialet främst är hämtat från regeringen och arbetsförmedlingens skrifter om ungdomsarbetslöshet. I diskursen som instanserna skapat urskiljs att den arbetssökande ungdomen är i behov av bland annat kompetens och vägledning. Orsaken till ungdomsarbetslöshet antyds till största del vara beroende av individens handlande men viss hänsyn tas även till samhället agerande. I studiens analys framgår att åtgärdsprogrammen både utövar makt och social styrning i relationen till de arbetssökande ungdomarna Studien slutsatsen är därför att de arbetssökande ungdomars möjlighet till sysselsättning i hög utsträckning kan ses vara begränsad i åtgärdsprogrammens inramning.</p>