Sammanfattning Vår uppsats syftar till att undersöka hur det skrivs om organisationsförändringar i svenska tidskrifter som riktar sig till företagsledare. Hur organisationsförändringar framställs, hur förändringarna problematiseras och vad som uppfattas som naturligt och självklart. Studiens frågeställning är att studera hur det skrivits om organisationsförändring mellan åren 2000-2014 och den teoretiska förankringen är socialkonstruktionism utifrån Vivien Burr samt Michel Foucaults diskursanalys. De tidskrifter som valts ut som underlag för vår studie riktar sig mot chefer och ledare. Valet motiveras av tidigare forskning där det framkommit att det är chefer som i de flesta fall initierar en organisationsförändring. En ytterligare avgränsning var att enbart inkludera de tre tidskrifter med flest antal läsare. Dessa var Kvalitetsmagasinet, Personal & ledarskap och Chef. Analysen har vi delat in utifrån Foucaults fyra begrepp tystnad, kamp, ritualer och sanning.  Dessa begrepp är starkt sammankopplade till kunskap och makt. Resultaten av vår studie visar att organisationsförändringar framställs som en oundviklig och nödvändig process som organisationer behöver genomgå. Anledningen att förändringen upplevs nödvändig varierar och kan röra organisationens överlevnad, att det går starka trender gällande en viss typ av organisationsförändring och organisationens reaktion på förändringar i omvärlden. Ett annat resultat i studien visar att det ofta skrivs om förhållandet mellan de olika rollerna i organisationen i samband med förändringen, d.v.s. ledning, mellanchef och anställd. Vem som uttalar sig har en betydelse för diskursen då det finns en tendens att i högre grad lyssna och lita på personer med högre status. En annan viktig faktor som framkom var vikten av bra kommunikation för att lyckas med en organisationsförändring. Framförallt skrivs det om vikten av god kommunikationen från ledning till de anställda med syfte att motivera till att genomgå förändringen. Avslutningsvis framkommer i studien att den regerande diskursen beskriver organisationsförändringen som nödvändig och positiv och att det förekommer ett fåtal uttalanden som pekar mot en mer skeptisk syn på förändringar. Oavsett vad förändringen gäller eller hur den ser ut är det kommunikation och meningsskapande processer som är grunden för genomförandet och resultatet av förändringen. Detta syftar på att det i slutändan är människan som är den viktigaste faktorn för en lyckad organisationsförändring; ”it`s all about the people”.

Svensk polis genomför den största organisationsförändringen sedan förstatligandet av polisväsendet år 1965. De 21 polismyndigheterna bildar den 1 januari 2015 en sammanhållen myndighet tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium. Målet med att ombilda myndigheterna till en är att stärka Polisens förmåga att ingripa mot och utreda brott. Omorganiseringen är tänkt att leda till högre kvalitet, ökad effektivitet och ökad flexibilitet för svensk Polis. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Polisens omorganisering framställs i centrala politiska dokument. Materialet i studien utgörs av den statliga offentliga utredningen 2012:13 ”En sammanhållen svensk polis” och den metod som används är diskursanalys. De teoretiska utgångspunkterna är konstruktionism och diskursteori. En konstruktionistisk ansats innebär att vi utgår ifrån att vår verklighet är konstruerad genom sociala överenskommelser och att dessa uttrycks i olika diskurser. Diskursteorin erbjuder ett antal verktyg vilka används i analysen av materialet. Med våra teoretiska utgångspunkter tillsammans med metodvalet studeras mönster i språket som har uppstått genom social överenskommelse och på grund av dess historiska och kulturella kontext. Tre diskurser har identifierats i materialet och dessa är omvärldsdiskursen, problemdiskursen samt lösningsdiskursen.

Personalarbete är ett komplext område med en historisk grund i förhållandet mellan individ och organisation. Det är ett område som är och har varit föremål för ständig förändring. Personalvetare är därför en yrkesgrupp som utmärks av en kontinuerlig anpassning till dessa förändringar. Personalvetare och personalarbete beskrivs idag på en mängd olika sätt och med en stor variation av termer. I en del sammanhang har termer med personal som grund bytts ut mot termen HR (Human Resources). Parallellt med nya sätt att beskriva och benämna yrkesgruppen lever gamla synsätt kvar. Som konsekvens förekommer en otydlighet kring vem personalvetaren är, vad personalvetaren gör samt vem personalvetaren representerar. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personalvetarens yrkesidentitet konstrueras i beskrivningar av yrket och yrkesgruppen. Socialkonstruktionism, Foucaults diskursbegrepp samt antaganden om att kollektiva identiteter är något som diskursivt skapas och upprätthålls, utgör uppsatsens teoretiska ramverk. Materialet som analyserats består av nio stycken strategiskt utvalda yrkesbeskrivningar. Metoden är diskursanalys och med ett antal diskursanalytiska verktyg har konstruktionen av personalvetarens yrkesidentitet undersökts. I analysen framträder motsättningar mellan olika positioner i personalvetarens yrkesidentitet. Personalvetaren framställs diskursivt som en arbetsgivarrepresentant men också som en länk mellan arbetsgivare och arbetstagare. Således skapas olika förståelser av möjligheten att förena dessa perspektiv i personalarbetet. Beskrivna egenskaper hos yrkesgruppen görs till både styrkor och svagheter, och vad andra tycker att de borde kunna eller borde göra blir till en del av personalvetaridentiteten. Övergripande framträder en diffus yrkesgrupp då likheter inom gruppen hamnar i skymundan till förmån för en mängd olika tänkbara sätt att vara personalvetare. Det konstrueras således en personalvetare som inte enkelt kan beskrivas eller förstås.

Med utgångspunkt i orientalism har denna studie granskat framställningen om Mellanöstern i historieläroböcker för gymnasieskolan för att undersöka förekomsten av orientalism inom lärobokstexterna. Med hjälp av en diskursanalys utifrån Laclau och Mouffes diskursteori, har läroböcker för gymnasieskolan undersökts från tre olika tidsperioder; 1980-tal, 1990-tal och 2010- tal. Syftet med studien är att undersöka hur historieläroböcker i gymnasieskolan upprätthåller eller motverkar orientalism samt se hur dessa har förändrats över tid. Den analys som genomförts visar på två huvudteman i de läroböcker som ingått i undersökningen. Dels en dikotomi mellan mellanöstern som ”de andra” eller ”det annorlunda” i förhållande till ”vi”, det vill säga, Europa och västvärlden och dels en framställning av islam som får utgöra en viktig del i skapandet av en över- och underordnad ställning mellan dessa två parter. Detta ger eleverna som läser dessa böcker en bild av världen och dess historia där det moderna och beaktansvärda i världen är skapat av – och viss mån tillhör – Europa och västvärlden medan det omoderna och destruktiva kopplas samman med mellanöstern.

Teaching materials are a constant matter of discussion as they represent the school curriculum and what the students are reading in the classroom. Within religious studies in upper secondary school, a new approach emerged since the new curriculum from 2011, which is to interpret religion in relation to gender. This study aimed to see which gender performances two selected teaching materials represented, in both their texts and images. This study was performed using both discourse analysis for the texts and content analysis of the images. The study showed that traditional gender performances appear both in the chapters that touched human identity and also ethics and morals, and also in the chapters that touched the world religions. However, the main performance in this study was about a male norm in both the material's text and its images as well as how women are presented as an exception to this norm. The result demonstrates the difficulty that authors of teaching materials are facing in explaining religions, which in the base is of a patriarchal structure. The study shows however that this patriarchal structure also is reflected in the sections on identity, culture, ethics and morality, and discusses whether this needs to be included in the teaching materials.

Föreliggande uppsats ämnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av särskilt stöd samt försöka förstå vilka konsekvenser en särskiljande praktik får för dessa konstruktioner. Studien är genomförd på tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frågeområden funnits men samtalen har tagit olika form beroende på vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av en verktygslåda hämtad från kritisk diskursanalys. Resultaten tyder på att pedagogerna konstruerar barnen i behov av särskilt stöd utifrån kategorier kopplade till deras särskilda behov som t.ex. diagnoser. Vid talet om barnen i behov av särskilt stöd är det vanligare förekommande med begrepp hemmahörande i en medicinsk diskurs snarare än i en pedagogisk diskurs. Barnhabiliteringen ses som en viktig instans för att förstå vilket slags stöd barnen i behov av särskilt stöd behöver. Diskursen om barnet i behov av särskilt stöd reproduceras genom, för verksamheten, meningsbärande konstruktioner och utmanas då normen för dessa konstruktioner bryts.

Undervisningen i skolan kan vara utformad på många olika sätt. I vissa fall fungerar läromedel som grunden i undervisningen, i andra fall används läromedel som endast en utgångspunkt vars kärna fördjupas med andra användbara medel. Var man än placerar läromedlets position inom klassrummets ramar är dess användning närvarande på ett eller annat sätt. Det finns därmed ett stort antal elever i den svenska skolan som kommer i kontakt med lärobokstexter. Kunskapsinhämtningen som eleverna gör ger dem perspektiv på vår omvärld. Vilka dessa perspektiv blir beror på hur läroboksförfattarna väljer att utforma sina texter. De svenska läroplanerna förespråkar en tolerant och allsidig undervisning. Den kunskap som finns att hämta i läromedel bör därmed också följa samma linje. I denna studie undersöks läromedlens innehåll inom religionsämnet, riktade till gymnasiet, med en avgränsning till hinduism. Fokus riktas mot huruvida beskrivningarna är värderande eller allsidiga. Detta innehåll ställs också i jämförelse med läroplaners riktlinjer för skolans verksamhet. Med hjälp av en diskursanalytisk utgångspunkt har resultatet visat att de undersökta läromedlen över tid har förändrats till innehållet. Beskrivningar med fokus på jämförelser mellan hinduism och ”vi i västerlandet” har övergått till att fler paralleller istället dras globalt där läromedelsförfattarna försöker hitta likheter. Dessa förändringar har också visat på att läroplanerna tagits i beaktande av läromedelsförfattarna vilket har resulterat i att innehållet i läromedlen över tid hamnat alltmer i linje med läroplanerna. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att lärare behöver vara medvetna om att läromedel inte alltid visar en allsidig version av de kunskaper som finns. Med denna insikt kan läraren utveckla sin undervisning genom att visa på fler perspektiv och på så vis också utveckla sina elevers kunskaper och vyer.

År 2012 formulerade Försvarsmakten ett styrdokument över det interna jämställd- och jämlikhetsarbetet inom organisationen och dess personalstyrka. Kvinnor har under lång tid varit underrepresenterade i allmänhet och befattningsmässigt segregerade från män inom myndigheten. I dokumentet klargörs att diskriminering och missgynnande behandling av personalen aldrig kan vara tillåten, att Försvarsmakten ser sig själv som normgivare inom jämställdhetsområdet och att personalsammansättningen ska spegla det svenska samhället. Försvarsmakten formulerar därmed en önskan om ökad mångfald bland sin personal. Mellan åren 2012 och 2014 har det inte uppvisats någon förändring av den interna personalsegregationen. Kvinnor och människor av annan etnisk härkomst utför fortfarande samma andel av personalstyrkan i stort, och är fortfarande i hög grad exkluderade från många positioner och befattningar. Utgångspunkten för den här studien är att en del av orsaken till denna personalproblematik står att finna redan i rekryteringsskedet, i det material som myndigheten använder för att attrahera framtida medarbetare. Syftet är därför att identifiera hur Försvarsmaktens rekryteringsmaterial väljer att framställa kvinnor och människor av annan etnisk härkomst gentemot hur man väljer att framställa svenska män. Det empiriska materialet består av de fem broschyrerna 1000 möjligheter, Hårt och mjukt, Med omedelbar verkan, Vägen in och Värt att försvara. Dessa har granskats såväl textuellt som visuellt med diskursanalytisk metod. Studien har kommit fram till att Försvarsmaktens rekryteringsmaterial bär på ett diskursivt budskap där män och kvinnor har skilda ansvars- och kompetensområden inom myndigheten. Kvinnor ses som önskvärda medarbetare men bär på skiftande egenskaper och passar därmed bäst i andra befattningar än män. Beträffande människor av annan etnisk härkomst har studien inte funnit något entydigt diskursivt budskap.

I och med kunskapssamhällets framväxt har kunskap fått en förändrad betydelse och kompetensutveckling ses som viktigt för att möta de krav som finns på arbetstagare i dagens arbetsliv. Då arbetstagaren är kompetensutvecklingens målgrupp har ett arbetstagarperspektiv valts för uppsatsen. Syftet är att undersöka förutsättningar för kommunalanställda tjänstemäns arbetssituation som uttrycks sätta ramarna för kompetensutveckling samt för rollerna arbetstagare och chef. Detta görs genom att undersöka följande frågeställningar; Vad konstrueras som syftet med kompetensutveckling? Vilken arbetstagarroll och vilken chefsroll konstrueras i talet om kompetensutveckling? För att besvara frågeställningarna används diskursanalys som teori och metod. Diskursteori är det diskursanalytiska perspektiv som ligger till grund för uppsatsen och moment, element, ekvivalenskedjor och subjektpositioner är de teoretiska begrepp som valts ut. Intervjuer med kommunalanställda tjänstemän utan chefsansvar utgör det material som ligger till grund för analysen. Denna har gjorts med hjälp av de diskursanalytiska verktygen artikulation och interpellation. Analysen av det insamlade materialet visar att politisk styrning och tid är förutsättningar som påverkar den kommunalanställde tjänstemannens arbetssituation. Kompetensutveckling beskrivs ha flera syften, dessa kan kopplas till den gemensamma nämnaren att göra ett bättre jobb. Två arbetstagarroller återfinns i materialet, den första uttrycks ha svårt att få överblick över arbetssituationen och avgöra vad som i slutändan är relevant kompetensutveckling för dem. Den andra arbetstagarrollen skildras som mer självständig och beskrivs därmed vara den som kan avgöra vilken kompetensutveckling som är av relevans. I förhållande till båda arbetstagarrollerna beskrivs chefsrollen vara den som tar det avgörande beslutet ifall arbetstagaren ska ta tid till och delta i något kompetensutvecklande eller inte.

Media brukar kallas den tredje största maktcentrat i Sverige och är både upplysningscentral och påverkar allmänheten att se på det som händer i samhället på ett visst sätt. Under de två senaste åren har antalet asylsökande till Sverige fördubblats. Denna uppsats syftar till att studera hur nyanlända konstrueras, kategoriseras och positioneras i nyhetsmedia. Det har även undersökts vem som kommer till tals i samband med rapporteringen om nyanlända. För att besvara studiens frågeställningar har analysverktyg från kritisk diskursanalys används. Med dessa verktyg analyserades nio nyhetsartiklar från Aftonbladet och nio från Dagens Nyheter, vilka publicerades under perioden februari till april år 2016. Även om nyhetsmedia har kritiserats för att ge en överdrivet positiv bild av nyanlända, visar denna studie på motsatsen, att nyanlända framställs genomgående i negativa ordalag och som en belastning för samhället. De kategoriseras in i positioner som exempelvis bidragsberoende och arbetslös, vilket innebär att de hamnar i en underordnad position gentemot de som inte är bidragsberoende eller har ett arbete. Det empiriska materialet genomsyras av en ekonomisk diskurs som behandlar den ekonomiska aspekten av att nyanlända ska etablera sig i det svenska samhället. De som kommer till tals i nyhetsartiklarna är genomgående politiker som använder media som en arena för att föra fram sitt politiska budskap där de ekonomiska aspekterna blir tydliga.