Sammanfattning Utanförskap är ett begrepp som förekommer flitigt i massmedia. Syftet med denna uppsats är att studera och analysera hur begreppet utanförskap konstrueras i media, närmare bestämt i ledarartiklar från dagstidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Vi svarar på följande tre frågeställningar: Vad betyder ”utanförskap” i texten? Vilka andra begrepp tycks utanförskap inkludera eller associeras med? Samt: Finns det någon skillnad mellan de två tidningarnas konstruktion av begreppet ”utanförskap”? Teorierna som används i studien är socialkonstruktivism samt diskurs som teori. Som båda tillämpas i analysdelen. Där vi med hjälp av teorierna kunnat se hur begreppet utanförskap konstrueras. Det empiriska materialet består utav tio ledartiklar ifrån Aftonbladet och Svenska Dagbladet som vi analyserat med hjälp av textanalys. Genom att utgå ifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som metod så har vi med hjälp av en noggrann textanalys kunnat framhäva de diskurser som ständigt sammankopplas till utanförskap. Uppsatsen viktigaste slutsats är att begreppet utanförskap får sin betydelse genom diskurserna arbetslöshet, bostadsområde, samt fattigdom. Begreppet tycks inkludera människor som saknar vissa resurser som anses vara viktiga för en delaktighet i samhället. Där kriminalitet och ohälsa konstrueras som konsekvenser av utanförskap. För det andra fann vi att begreppet utanförskap många gånger skrivs som ett problem på individnivå, där även kulturella skillnader och egenskaper presenteras som utlösande faktorer till utanförskap snarare än något som politiken har ansvar för. För det tredje fann vi mer likheter än skillnader i användningen av begreppet utanförskap mellan Aftonbladet och Svenska Dagbladet trots tidningarnas olika politiska inriktningar. Däremot så presenterar Svenska Dagbladet mer åtgärder och lösningar på utanförskapsproblemet tillskillnad ifrån Aftonbladet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan talar om inkludering och vilka dilemman som kan uppstå. För att ta reda på detta har vi genomfört fokusgruppsdiskussioner och när vi har analyserat har vi använt oss av diskursanalytisk metod. Inkludering är ett komplext begrepp och pedagogerna har svårt att förklara inkluderingens betydelse. Pedagogerna kommer fram till att inkludering är att ”Alla barn ska vara med”, vilket blev vår huvudtes. Att alla barns ska vara med är en vision som pedagogerna har. Samtidigt talar de om att de inte kan tvinga ett barn att vara med. Det uppstår motsättningar och dilemman till denna inkluderingsdiskurs. Det uppkommer vissa teman av pedagogernas vision och dessa är: delaktighet, anpassning, positiv uppmärksamhet, verksamhetens måste fungera, pedagogens profession, barn med särskilda behov, religion, barns behov, barns ålder och drömbilden av inkludering. I samband med dessa teman har dilemman uppkommit och inkluderingen har blivit problematisk i relation till: barns egen vilja, barns särskilda behov, religion, barns behov och barns ålder.

Den här uppsatsen har sitt fokus på identitet inom skönlitteraturen och jag har studerat tvåskönlitterära texter. De texter som har analyserats är en roman av Jonas Hassen Khemiri och ennovell av Alejandro Leiva Wenger där olika uttryck för identitet har studerats och identifieratsmed diskursanalys. Huvudfrågorna har varit hur identitetsfrågor och relaterade fenomenkommer till uttryck i texterna och med vilka medel författarna skildrar dem. Detsammanfattande resultatet visar att litteraturen skildrar identitetsarbetet som i form av dialogmed ett inre jag och i form av kampen mot omvärlden. Litteraturen ger en mängd olikatolkningsmöjligheter och diskussionsunderlag till frågor om identitet.

Denna studie har syftat till att undersöka vilka särskiljande teman och ämneskonceptioner som innefattar Finlands motsvarighet till svenskämnet; Modersmål och litteratur, svenska som modersmål för gymnasiet ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. För att på bästa sätt uppnå studiens syfte har en diskursanalytisk metod tillämpats där kursplanen för Modersmål och litteratur i Finlands läroplan Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 varit studieobjekt. Utifrån de tre urskiljda teman eller nyckelbegreppen Litteratur och analytiskt tänkande, Språk och Retorik och kommunikation har det vidare i den ämneskonceptionella analysen av kursplanen kunnat utläsas att samtliga tre svenskämneskonceptioner; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne tas i uttryck. I och med detta är kursplanen svåridentifierad, men med ett visst övertag av svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne i interaktion med svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne. Resultatet utifrån analysen har vidare i diskussionen ställts i jämförelse med tidigare forskning, som fokuserat på analyser av kursplanen i svenskämnet i Sverige. I diskussionen har slutsatsen dragits att skillnaden mellan de svenska och finska kursplanerna för svenskämnet inte är särskilt stor. Detta har fastslagits eftersom tidigare forskning av den svenska kursplanen har påvisat att svenskämnet även där är ett ämne där samtliga tre ämneskonceptioner yttras till relativt lika stor del. Dock har svenska som färdighetsämne kommit att betonas eftersom samtliga avhandlingar påvisar det faktum att svenskämnet till största del är ett ämne som handlar om språket.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever samt tidningarna Aftonbladet och Sydsvenskan beskriver Zlatan Ibrahimovic. För att få svar på studiens frågeställningar har en enkätundersökning gjorts, där 60 gymnasieelever fick ingå. För att analysera det insamlade materialet har Faircloughs tredimensionella modell inom den kritiska diskursanalysen använts. De centrala teorier som studien utgått ifrån är dagordningsteorin, framing, sensationsjournalistik samt diskursanalys. Studiens viktigaste slutsats är att det främst är en positiv bild av Zlatan som målas upp, både hos eleverna och i de valda artiklarna. Det har också framkommit att artiklarnas och elevernas bild av Zlatan är väldigt samstämda.

Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte var att undersöka hur läromedelsböcker framställer hälsa. De frågor som ställs i denna uppsats är: Hur gestalts hälsa i läromedelsböckerna? Vilka perspektiv på hälsa lyfts fram? Metod Tre (3) stycken läromedelsböcker, skrivna utefter LGR/LGY 11, analyserades utifrån kritisk diskursanalys. De identifierade diskurserna och perspektiven sorterades in och analyserades sedan med utgångspunkt från Antonovskys teori om hälsa, men också utifrån Quennerstedts vidareutveckling av begreppen, salutogent och patogent hälsoperspektiv. Resultat Böckerna ansågs alla ha, och även förmedla, en patogen syn på hälsa vilket även var den dominerande synen. Vissa böcker hade även inslag av salutogena ansatser. De tydligaste diskurserna som framkom i böckerna var stressdiskurs samt fysisk aktivitetsdiskurs. Detta kan ge ensidig bild av böckernas innehåll. Slutsats De diskurser som framträder tydligast är stressdiskursen kopplat till psykisk hälsa samt fysisk aktivitet/motionsdiskursen. De perspektiv på hälsa som framträder i böckerna var salutogenes och patogenes, varvid det dominerande perspektivet var patogenes. För undervisande lärare så är det av relevans att denne bör granska det material som används, och lyfta fram alternativa synsätt och diskutera där möjlighet finns. / Aim This study set out to investigate how printed curriculum teaching materials depict health. The research questions are as follows: How is health described in the books? What perspectives on health do the books convey? Method Three (3) printed curriculum teaching books, based on the latest syllabus LGR/LGY11, were analysed from a critical discourse perspective. The identified discourses and perspectives were sorted, and then analysed using Antonovsky's health theory, but also Quennerstedt's elaboration on salutogenic and pathogenic health perspectives. Results All of the books were considered to retain, and convey, a pathogenic view on health. Some of the books displayed salutogenic approaches as well. The most conspicuous discourses appearing in the books were the stress-discourse and the physical activity-discourse. This may convey a one-sided picture of the books' content. Conclusions The most noticeable discourses appearing are the stress-discourse connected to psychological health and the physical activity-discourse. Regarding the perspectives on health, both salutogenic and pathogenic views appear where the dominating perspective is pathogenic. This is of relevance for practicing teachers, as they should scrutinise the materials used and provide different aspects and discussions where possible.

The purpose of this study was to analyze how the discourse of immigrants and immigration has changed since 1965 and expose what mechanism control the discourse. The time periods that we choose to analyze were: 1965-1975, 1985-1995 and 2010-2016. These three eras were chosen based on the historical premise of Swedish immigration which concerns labor, refugee and family immigration. To shed light on this issue we used a mixed method of content analysis, more particularly, discourse analysis and argumentationsanalysis for the processing of our empirical data. Our empirical collection consisted of articles from the Swedish daily newspaper Dagens nyheter and the tabloid Aftonbladet. For our analysis we selected four different debate articles for each time period, newspaper or tabloid concerning immigrants and immigration. Altogether 24 articles were analyzed. To understand the discourse of immigrants and immigration we used the classic theorists Foucault and Marx in the formation of our theoretical perspective. Based on our empirical data we found that the welfare state were closely connected to the discourse and that the discourse of immigration and immigrants could be understood through a dynamic model. The model shows the balance of power between an establishment and an opposition. The establishment, opposition and welfare are the mechanisms that do not only control the discourse but also causes the discourse to change.

Syftet med studien är att undersöka och förstå hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamånaden år 1995 samt införandet av den andra pappamånaden år 2002. Vidare är syftet att jämföra de båda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förändrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter åren 1994-1996 samt åren 2001-2003. För att utläsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin används en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak är tre diskurser som är rådande vid de jämförda tidpunkterna: jämställdhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen. Förhållandena inom diskurserna och förhållanden mellan de rådande diskurserna har förändrats över tid.  Framförallt har jämställdhetsdiskursen fått ett mer feministiskt perspektiv och valfrihetsdiskursen är vid pappamånad två mer fokuserad vid individens valfrihet och mindre vid familjens självbestämmande. Pappadiskursen har förändrats minst och fokus vid pappans ”lust och önskan” finns vid båda tidsperioderna och diskursen om pappans rättigheter är den som starkast står mot förändringar. Resultatet tolkas dels utifrån Foucaults teori om diskurser samt ställs mot tidigare forskning inom området. Studien visar att diskurser skapas och reproduceras på ett strukturellt plan där välfärds statens organisering, dess institutioner och massmedia är en del i den normering som sker och påverkar hur vi förhåller oss till och ser på vår omgivning.

This study examines the representation of different forms of realizations of attraction as an expression of sexual orientation and attitudes in connection to these in two textbooks for the upper secondary school. A constructionistic view and critical discourse analysis create the theoretical basis for the study coupled with quantitative and qualitative methods to answer the research questions. The result shows that realizations of heterosexual expressions are the most common and realizations of other forms of attraction are scarce. However, the attitudes presented in connection to certain heterosexual relationships are not homogenous or entirely unproblematic. The main conclusion that can be drawn from this study is the importance of an active effort to include people of different sexual orientations in textbooks as a part of the Swedish National Agency for Education’s equality goals.

<p>Syftet med studien är att<strong> </strong>analysera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras; i en lärardiskurs, i diskursen i skriftliga omdömen samt historiskt i styrdokumenten Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94<strong>.</strong> För att studera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras har kritisk diskursanalys använts. Datainsamling har skett med hjälp av en fokusgruppsintervju med lärare. Även skriftliga omdömen och styrdokument har studerats. I en fokusgruppsintervju får en grupp diskutera ett på förhand givet ämne; i denna studie har ämnet varit omdömen och bedömning. Resultatet av datainsamlingen har analyserats utifrån Faircloughs tredimensionella modell som används i kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen visar att trots att lärare arbetar på samma skola kan arbetet med bedömning se mycket olika ut. Tidigare läroplaner lever kvar i undervisning och bedömning samt i de skriftliga omdömenas kommentarer. De nu gällande styrdokumenten ger också stort tolkningsutrymme av undervisningen vilket kan vara en förklaring till att lärare kan fortsätta att arbeta som de alltid har gjort. I studien lyfter lärarna fram och hänvisar till ord och begrepp i styrdokumenten. Även de skriftliga omdömena förhåller sig normativt till styrdokumenten. Vidare visar resultatet att det är av stor vikt att tid ges till reflektion och pedagogiska diskussioner så att gemensamt språk utvecklas inte bara vid implementering av nya riktlinjer utan kontinuerligt i lärarnas fortsatta arbete.<strong> </strong></p>