I denna uppsats undersöks S:t Botvids- och Viktor Rydbergs gymnasiums hemsidor utifrån ett multimodalt perspektiv. Syftet med undersökningen är att blottlägga hemsidornas kommunikation med mottagare och granska hur elever representeras i den. Studiens data innefattar både skrift- och bildmaterial från skolornas hemsidor. De teoretiska utgånspunkterna är kritisk diskursanalys och sociosemiotik. Resultatet visar att bägge skolor på ett interpersonellt plan använder framför allt grammatiska metaforer i form av erbjudanden. Den ideationella analysen visar att skolorna representerar eleverna på olika sätt. S:t Botvids representerar eleverna som blivande yrkesutövare medan Viktor Rydberg representerar dem i studierelaterade miljöer. Sammanfattningsvis stämmer skolornas profileringar med tidigare forskning. Detta betyder att både S:t Botvids och Viktor Rydberg använder sig av en marknadsdiskurs i vilket elever behandlas som kunder som skolorna vill locka till sig genom att erbjuda saker.

I den här studien har jag undersökt talet om yrkesgruppen barnskötare i två lärartidningar. Jag har sökt på ’barnskötare’ och läst artiklar från perioden 2010-2017. Varje aktör i de olika utsagorna från artiklarna vill hävda sin föreställning inom talet om barnskötare, en föreställning som återspeglar deras förhållningssätt till barnskötarens närvaro inom förskolans verksamheter. I diskursanalysen kunde två diskurser särskiljas. Diskursen om den oprioriterade barnskötaren, och diskursen om den efterfrågade barnskötaren. Inom dessa diskurser identifierades flera synpunkter och perspektiv som i sig bidrar till att bilda diskurserna som helhet. Dessa perspektiv framhävs genom användning av tecken och språkliga uttalanden. De synpunkter och konflikter som utgör den oprioriterade barnskötaren hävdar att barnskötare saknar kompetens för att kunna anses vara lika kompetent som en utbildad förskollärare. I diskursen om den efterfrågade barnskötaren anses barnskötaren vara en kompetent yrkesgrupp, om än inte med samma färdigheter som förskolelärare. Diskursen föreslår idén om att barnskötarens färdigheter är bra, men den extra utbildningsinsatsen krävs för att kunna göra anspråk på yrkeskunnande. / In this study I examine the talk of the nursery pre-school profession in two teacher magazines with articles dating from 2010 to 2017. Each actor in the various statements from the articles wants to claim their idea of what good childcare is and if the nursery pre-school profession is competent enough. In the discourse analysis two dominating discourses was distinguished. The discourse of the neglected pre-school child nurse, and the discourse of the requested pre-school child nurse. Within these discourses, several views and perspectives was identified which in itself contributes to form the discourses as a whole. These perspectives is argued through the use of signs and linguistic statements. The views and conflicts forming the discourse of the neglected pre-school child nurse argues that the pre-school child nurse lacks the competence to be as capable as an educated pre-school teacher. In the discourse of the requested pre-school child nurse, the idea is that pre-school child nurses are a competent professional group, albeit not with the same skills as a pre-school teacher. The discourse suggests the idea that the nurses skills are good, but that extra educational effort is required in order to claim professional proficiency.

Abstract TITLE Birdflu in the press – a critical discourse analysis on the tabloid newspaper Expressen AUTHOR Per Vågebrant SUPERVISOR Malin Sveningsson PURPOSE The purpose of this essay is to find out how the Swedish tabloid newspaper Expressen writes about the birdflu H5N1. To be more precise the purpose is to find out how the discourse is constructed. The Birdflu or H5N1 witch is its real name is something that could affect us all, yet very few people know a lot about it. To achieve this purpose I constructed one primary research question: o How has Expressen, in the public media discourse, treated the phenomena we know as the birdflu? This primary research question holds three more specified research questions: o What does Expressens discourse about the birdflu look like? o What actors are participating in the articles? o Why does the discourse look like this? THEORY The theory chapter of the essay contains four different parts. First I give the reader a lesson on the critical discourse analysis. This is followed by an explanation of the discourse concept. Then I turn to Kent Asp to explain what kind of power the media possesses. The last part of this chapter deals with the social constructionist perspective. METHOD To answer my questions I used a type of text analysis called the critical discourse analysis. I used the critical discourse analysis to analyse articles about the birdflu written between the first of January 2006 and the fiftieth of February 2006. CONCLUSION The discourse resembles on many occasions to that of fiction and imaginative literature. The journalists use different strategies to make this happen: personification, expertise actors, colourful language, intertextuallity and last but not least a feeling of “we and them”. The reason to why the discourse look like this has to do with the commercialisation of the media. It’s more important to sell then to write “proper” articles. / Sammanfattning TITEL Har Expressen fått pippi? – en kritisk diskursanalys av Expressen rapportering kring fågelinfluensa FÖRFATTARE Per Vågebrant HANDLEDARE Malin Sveningsson SYFTE Syftet med denna uppsats är finna svar på hur tidningen Expressen skriver om fågelinfluensa H5N1. Mer exakt hur diskursen kring fågelinfluensa ser ut. Fågelinfluensa är något som kan komma att påverka oss alla, ändock är det få som vet speciellt mycket om viruset. För att uppnå mitt syfte konstruerades en frågeställning: o Hur har tidningen Expressen, i det offentliga mediesamtalet, behandlat fenomenet fågelinfluensa? I denna mer övergripande frågeställning inryms de mer specificerade frågeställningarna: o Hur ser Expressens diskurs angående fågelinfluensan ut? o Vilka aktörer tillåts medverka i artiklarna? o Varför ser diskursen ut som den gör? TEORI Uppsatsens teorikapitel innehåller fyra delar. Först ges en genomgång av den kritiska diskursanalysen. Efter detta följer en förklaring av diskurs begreppet. Sedan förklara jag, med hjälp av Kent Asp, förhållandet mellan medierna och dess publik och innehåll. Teorikapitlets sista del lämnas åt att förklara det social konstruktivistiska perspektivet. METOD För att besvara min forskningsfråga användes en typ av textanalys nämligen den kritiska diskursanalysen. Jag använde denna metod för att analysera artiklar publicerade mellan den första januari 2006 och den femtonde februari 2006. SLUTSATS Många av de analyserade artiklarna påminner mycket om fiktion och skönlitteratur. Detta uppnås genom att journalisten använder sig av vissa grepp: personifiering, expertaktörer, värdeladdade ord, intertextualitet samt en känsla av ”vi och de andra. Anledningen till att diskursen ser ut som den gör beror på kommersialiseringen av media vilket gör att det blir viktigare att sälja än att skriva ”bra”.

<p>Abstract</p><p>TITLE Birdflu in the press – a critical discourse analysis on the tabloid</p><p>newspaper Expressen</p><p>AUTHOR Per Vågebrant</p><p>SUPERVISOR Malin Sveningsson</p><p>PURPOSE The purpose of this essay is to find out how the Swedish tabloid newspaper Expressen writes about the birdflu H5N1. To be more precise the purpose is to find out how the discourse is constructed. The Birdflu or H5N1 witch is its real name is something that could affect us all, yet very few people know a lot about it. To achieve this purpose I constructed one primary research question:</p><p>o How has Expressen, in the public media discourse, treated the phenomena we know as the birdflu?</p><p>This primary research question holds three more specified research questions:</p><p>o What does Expressens discourse about the birdflu look like?</p><p>o What actors are participating in the articles?</p><p>o Why does the discourse look like this?</p><p>THEORY The theory chapter of the essay contains four different parts. First I give the reader a lesson on the critical discourse analysis. This is followed by an explanation of the discourse concept. Then I turn to Kent Asp to explain what kind of power the media possesses. The last part of this chapter deals with the social constructionist perspective.</p><p>METHOD To answer my questions I used a type of text analysis called the critical discourse analysis. I used the critical discourse analysis to analyse articles about the birdflu written between the first of January 2006 and the fiftieth of February 2006.</p><p>CONCLUSION The discourse resembles on many occasions to that of fiction and imaginative literature. The journalists use different strategies to make this happen: personification, expertise actors, colourful language, intertextuallity and last but not least a feeling of “we and them”. The reason to why the discourse look like this has to do with the commercialisation of the media. It’s more important to sell then to write “proper” articles.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>TITEL Har Expressen fått pippi? – en kritisk diskursanalys av Expressen rapportering kring fågelinfluensa</p><p>FÖRFATTARE Per Vågebrant</p><p>HANDLEDARE Malin Sveningsson</p><p>SYFTE Syftet med denna uppsats är finna svar på hur tidningen Expressen skriver om fågelinfluensa H5N1. Mer exakt hur diskursen kring fågelinfluensa ser ut. Fågelinfluensa är något som kan komma att påverka oss alla, ändock är det få som vet speciellt mycket om viruset. För att uppnå mitt syfte konstruerades en frågeställning:</p><p>o Hur har tidningen Expressen, i det offentliga mediesamtalet, behandlat fenomenet fågelinfluensa?</p><p>I denna mer övergripande frågeställning inryms de mer specificerade frågeställningarna:</p><p>o Hur ser Expressens diskurs angående fågelinfluensan ut?</p><p>o Vilka aktörer tillåts medverka i artiklarna?</p><p>o Varför ser diskursen ut som den gör?</p><p>TEORI Uppsatsens teorikapitel innehåller fyra delar. Först ges en genomgång av den kritiska diskursanalysen. Efter detta följer en förklaring av diskurs begreppet. Sedan förklara jag, med hjälp av Kent Asp, förhållandet mellan medierna och dess publik och innehåll. Teorikapitlets sista del lämnas åt att förklara det social konstruktivistiska perspektivet.</p><p>METOD För att besvara min forskningsfråga användes en typ av textanalys nämligen den kritiska diskursanalysen. Jag använde denna metod för att analysera artiklar publicerade mellan den första januari 2006 och den femtonde februari 2006.</p><p>SLUTSATS Många av de analyserade artiklarna påminner mycket om fiktion och skönlitteratur. Detta uppnås genom att journalisten använder sig av vissa grepp: personifiering, expertaktörer, värdeladdade ord, intertextualitet samt en känsla av ”vi och de andra. Anledningen till att diskursen ser ut som den gör beror på kommersialiseringen av media vilket gör att det blir viktigare att sälja än att skriva ”bra”.</p>

Studien syftar till att belysa synen på arbetslöshet som samhällsproblem, genom att studera begreppet ”arbetslinjen”. Studien har tre fokuspunkter: synen på den arbetslöse, värdet av arbete respektive hur staten kan motverka arbetslöshet.  Studien utgår ifrån en massmedial arena under valrörelsen år 2006 och med ett empiriskt material hämtat från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien tar sin grund i ett socialkonstruktionistiskt synsätt och använder sig av metoden kritisk diskursanalys. I studien framkommer två bilder av synen på arbetslöshet; antingen är det individens skyldighet att vara anställningsbar eller statens plikt att skapa en arbetsmarkand som anpassas till individen. Studien avslutas med en diskussion kring relationen mellan staten och dess medborgare utifrån synen på arbetsmoral samt hur statens åtgärder för att bekämpa arbetslöshet blir legitima.

Syftet med studien är att ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analysera hur fenomenet mobbning, även kallat kränkningar, mellan lärare och elever konstrueras diskursivt på tre arenor. Dessa arenor är forskning om mobbning, läroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lärarvikarier. Studien utgår ifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där man menar att språket konstruerar vår bild av världen och inte endast ”avbildar den som den är”. Så fort vi använder språket tolkar vi även vår omvärld. Genom att titta på språket och hur det talas om fenomenet mobbning har vi synliggjort hur fenomenet mobbning konstrueras och hos vem/vilka ansvaret läggs för mobbningen/de kränkande handlingarna samt vem/vilka som tillskrivs makten i konflikten. Analysen av arenorna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. I analysarbetet sorterades yttrandena från de tre arenorna in i femton olika idealtyper. Idealtyperna sammanställdes under de tre diskurserna ”mobbningsfenomenets grund och uppkomstmekanismer”, ”förebyggande arbete” och ”konfliktslösningsåtgärder” som i arenorna uttryckts som tre starkt åtskiljda sätta att tala om mobbning/kränkningar. Både den utsatta och den som utsätter uttrycks på arenorna kunna vara upphovsmän till att mobbning/kränkningar uppkommer. De som utsätter tillskrivs makten medan den som utsätts ses som ett offer.  Både när det gäller förebyggande arbete och konfliktlösningsåtgärder tillskrivs både den som utsätts och den som utsätter ansvar. Lärare som har dessa roller ges dock ett större ansvar, mindre rättigheter och större skyldigheter att förebygga och åtgärda än elever som har dessa roller.

Genom kritiska diskursanalyser ämnar studien att undersöka nyhetsrapporteringen av ebola i de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Delvis för att få förståelse för hur mediepanik skapas, men även hur relationen mellan nyhetsläsaren och den lidande konstrueras. Undersökningsperioden för studien är oktober 2014. Den tidigare forskningen som belyses i denna undersökning är studier om nyhetsrapporteringar kring svininfluensan, SARS-smittan och salmonellabakterien. Dessa visar på att de intensiva perioderna i nyhetsrapporteringen ofta innefattar användningen av visuella och lingvistiska medel som bidrar till att skapa en mediepanik. De teoretiska ramarna som denna uppsats utgår ifrån är Simon Cottles teorier om hur medier konstruerar mediepaniker i rapporterandet om globala kriser, Roger Fowlers teorier om nyheternas språk vid rapporteringar om kriser och Lilie Chouliarakis teorier om lidandets spektakel. Resultatet visar således att nyhetsmedierna talar om ebolan som hot mot Europa och USA, om regional spridning, katastrofhjälp, geopolitik och sjukvård. De röster som främst får en talan i dessa artiklar är Världshälsoorganisationen, myndigheter, politiker och experter som uttalar sig om olika situationer. Patienter är de som inte får komma till tals även om de nämns i artiklarna. Resultatet av de ingående analyserna i denna studie visar att avståndet till nyhetshändelserna påverkar hur nyheter om ebola skildras i medierapporteringen. I artiklar som behandlade nyhetshändelser om ebola i Afrika, betonades det att ebolasmittan fanns på en avlägsen plats. Samtidigt upptäcktes det att innehållet såsom språket blev intensivare när medierapporteringen skildrade nyheter om ebola i Europa. Därmed skapades även en känsla av kris och risk.

Syftet med den här studien har varit att belysa och analysera de diskursiva konstruktionerna av begreppet pedagogiskt ledarskap i Stockholms stads kvalitetsutmärkelse i kategorin förskola. De frågor som jag har svarat på är vilka diskurser kring pedagogiskt ledarskap kan identifieras i förskolechefers deklarationer i bidragen och hur begreppet pedagogiskt ledarskap konstrueras i dessa bidrag. Metoden jag har använt för att genomföra studien har varit diskursanalys. Studieobjekt har varit de fyra sista tävlingsbidragen som har vunnit kvalitetsutmärkelsepriset. I dessa bidrag har jag fokuserat på de frågorna som förskolecheferna har svarat på i rubriken chef- och ledarskap. I min diskursanalys har jag använt mig av diskursteorin som analysverktyg. Utifrån de redskap som diskursteorin innehåller har jag utvecklat de analytiska begreppen som konstrueras och konstruerar de diskurser som formar begreppet pedagogiskt ledarskap. Studiens resultat har visat att det går att urskilja två dominerande diskurser i relation till pedagogiskt ledarskap, New Public Management och Reggio Emilias approach. Dessa två diskurser formar i sin tur sättet hur ledarskapet framställs i bidragen. Studiens slutsats visar att det pågår en kamp mellan de dominerande diskurserna. I den kampen är New public management den diskursen som på ett kontingent sätt har en hegemoni i de analyserade bidragen.

The purpose of this study was to investigate how the teaching materials in the history subject reflects men and women. With discourse analysis as a tool, to study the language, the result intends to see the structures and categories that men and women are assigned. The idea is also that the result will be seen in a identity theoretical perspective to see how it can affect students in their identity formation. The result showed how men are the norm in the teaching material, and that women often end up in the margins of the text . The text shows that the portrayal of men and women shows a separated relation, where women are what men are not. Women are reflected to have the main responsibilaties for the household and children while the men are reflected as war heroes and scientists. The result also shows that men are more often called by names and that women often aren´t. This study´s outcome is similar to the previous research that showed that women are marginalised in the teaching materials in the history subjects.

Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) genomgick år 1990 en uppdatering. Rekvisiten som behöver föreligga för att lagen ska kunna tillämpas ändrades från att ha behövt uppnå graden fara och allvarlig fara för den unges hälsa och utveckling, till att endast behöva uppfylla påtaglig risk för den unges hälsa och utveckling. Denna förändring medförde att det idag inte krävs lika allvarliga omständigheter för att ett beslut om LVU ska kunna fattas, vilket påverkar beskrivningarna av ärendena i sig men även beskrivningarna av barnen och föräldrarna. Syftet med denna studie är att utifrån ett jämförande perspektiv belysa likheter och skillnader i LVU-domar från två olika årsperioder, 1985-1989 och 2012-2016. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med avstamp i det socialkonstruktivistiska perspektivet. Teorierna som studien utgår från är diskursteori och barndomssociologi. Det empiriska materialet består av LVU-domar som har inhämtats från en förvaltningsrätt i en medelstor svensk kommun. Det empiriska materialet har bearbetats genom kodning vilket har resulterat i fyra genomgående teman: Barnets beteende, Barnets behov och barnets vilja, Föräldraförmåga och Domstolens bedömning av samtyckets tillförlitlighet. Materialet har analyserats med hjälp av diskursanalys och studiens resultat presenteras i resultatkapitlet. Det som framkommit i resultatet visar på både likheter och skillnader i domarna mellan tidsperioderna. Diskursen och språket i domarna gällande barnet, föräldrarna och deras föräldraförmåga samt den språkliga framställningen av föräldrarnas och barnets vilja skiljer sig åt mellan tidsperioderna. De likheter som framkommit mellan informationen i domarna gäller bland annat den normativa synen på vad som är ett avvikande problembeteende. De skillnader som framkommit gäller bland annat att i de nyare domarna får barnet och föräldrarna mer utrymme att uttrycka sin åsikt. Likaså ger även språkbruket en mer uttömmande beskrivning av barnets och föräldrarnas situation.