Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff. Eleverna konstruerar motivation som något som främst är ett resultat av yttre drivkrafter. Eleverna arbetar för att uppnå höga betyg vilket ger möjligheter till högre studier och ett bra arbete i framtiden. Utan betygen som sporre ses det dagliga arbetet i skolan som meningslöst. Motivationsforskningsdiskursens konstruktioner av fenomenet motivation för diskussioner baserade på skolans organisatoriska former. I diskussionen av studiens resultat tolkas de olika konstruktionerna av fenomenet motivation även med kulturella skillnader i diskurserna avseende syn på ansvar och lydnad.

No description available.

This paper aims to demonstrate how the imperial attitude of the British Empire not onlycirculated within the British Isles, but also to and within the colonies, namely Australiain this case. It also shows how the discourse in an australian newspaper, The SydneyMorning Herald, might affect the people reading it and how thoughts about "the other"is reproduced in the media. The years 1947-1950 has been chosen because those werethe years of the Dominion of India, when India first became independent from theBritish Empire, to the formation of the Republic of India in 1950.All this is done by using postcolonial theory and discourse analytic method hand inhand to de-veil the structures of Empire within the media.

In media the debate about discipline and order in school is widely heard. A politician, some teacher or a representative from the teacher´s union, most often speaks these words. The interest for these issues seems to be persistent. This study is primarily about the expression “discipline and order”. The aim is to find out how the expression “discipline and order” is used in the investigated material. Furthermore, how these definitions create certain discourses and in which social field (area, institution) these discourses exits. The theoretical basis of the study is discourse analysis, and more specific Critical Discourse Analysis (CDA) by Norman Fairclough. With support from a model and method for CDA four newspapers articles will be analyzed. These articles are dealing with the main subject, “discipline and order” in school and represent various backgrounds according to school issues. The result of the analysis is that many different words are used to explain and talk about “discipline and order”. The identified discourses are fewer as well as the social fields. Many of the words used are similar but in some articles they differ. In conclusion the study will show that there are several ways to write about “discipline and order” and sometimes the discourses overlap and sometimes they are separate. All in all the use of “discipline and order”-discourse seems to rather reproduce than change. Finally, this investigation shows that the problem sets of order in our schools are multiplied and complex, therefore the solution needs to be as complex as that.

Bakgrund: När man talar om en skola för alla menar man att alla elever oavsett problematik skall inkluderas i den ordinarie undervisningen. Elevers olikheter skall ses som en naturlig variation och som en tillgång i skolan och undervisningen. I såväl Lpo94 som Lgr11 framgår att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning och få möjlighet att utvecklas på bästa tänkbara sätt utifrån de individuella förutsättningar man har. För att skolan skall kunna säkerställa att varje elev får det stöd han/hon är berättigad till används olika former av dokumentationsverktyg och åtgärdsprogrammet är ett väletablerat sådant. Ett åtgärdsprogram skall upprättas då en elev riskerar att inte nå upp till målen för utbildningen och dokumentet skall behandla såväl individ-, grupp- som organisationsnivå. Svårigheten skall alltså inte ses som enbart individburen utan som en produkt skapad av de olika faktorer som eleven omges av. Dokumentet skall fungera som ett redskap för pedagogerna när det gäller att planera, utforma, utvärdera och utveckla det pedagogiska arbetet. Handlingen blir en skriftlig bekräftelse på vilket stöd eleven är i behov av och en beskrivning av de insatser som skall vidtas. Syfte: Varje skola har djupt nedärvda normer och traditioner som genomsyrar verksamheten och dess utformning. Den kultur som råder påverkar därmed också skolans sätt att beskriva skolsvårigheter och formulera sig kring stödinsatser i åtgärdsprogram. En annan faktor som har inflytande på textens form och innehåll är de diskurser som skolan omges av. Genom denna studie vill vi synliggöra dessa bakomliggande diskurser och de invanda mönster och förhållningssätt som uppenbaras i dessa dokument. Vårt preciserade syfte är att undersöka vad som föranleder att åtgärdsprogram upprättas samt hur man språkligt uttrycker sig kring eleven och de insatser som ämnas vidtas. Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi valt att använda oss av diskursanalys som metod. Genom att studera språket i åtgärdsprogrammen är tanken att få syn på vilka bakomliggande förgivettaganden och diskurser som konstruerar de "sanningar" som skrivs fram. Vi vill försöka urskilja de mönster som framträder i åtgärdsprogrammen för att se vad språket underförstår, förhindrar, respektive medför. Målet med diskursanalysen är att kartlägga sambanden mellan språkbruk och social praktik. I kombination med diskursanalysen har vi använt oss av Perssons (2008) modell med kategoriskt/relationellt perspektiv. Modellens funktion är att fungera som ett verktyg i resultat- och analysprocessen samt för att ge studien en tydlig inramning. Resultat: I denna studie synliggörs hur rådande skolkultur och olika diskurser påverkat åtgärdsprogrammens innehåll och form. Exempel på diskurser som finns synliga i dokumenten är maktdiskursen, diskursen om en skola för alla samt diskursen om inflytande och delaktighet . Vidare visar studien att skolan lägger stort fokus på de mål eleverna skall uppnå och att kunskapsutveckling prioriteras framför den sociala utvecklingen. I motsättning till visionen en skola för alla kan vi även se att det kategoriska perspektivet dominerar i stor utsträckning. I och med att texterna behandlar elever med behov blir utgången att insatserna som beskrivs nästintill enbart ligger på individnivå. Studien bekräftar att det finns ett glapp mellan ideologi och praktik och att målet en skola för alla befinner sig långt bort från den verklighet vi har granskat.

Titel:              Media som arena för provocerande konst - en diskursanalytisk studie om konstfackdebatten   Kurs:             C-uppsats 15p Journalistikvetenskap JKAND Ht11   Institution:    Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMK Stockholms Universitet   Framlagd:      20 jan. 2012   Författare:     Charlotte Råsbrant - Bergström   Handledare: Andreas Widholm   Uppsatsen behandlar media som arena för provocerande konst – en diskursanalytisk studie om konstfackdebatten   Bakgrund: Studiens syfte är att utifrån ideologikritisk diskursanalys undersöka konstfackdebattens konstruktion och representation i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under år 2009.  Ett delsyfte är att med utgångspunkt från två konstfackelevers examensarbeten; Anna Odells Okänd, kvinna 2009-349701 och NUGs Territorial pissing, belysa likheter och skillnader avseende medierapporteringen inom olika genremässiga strukturer.   Frågeställningar: Hur konstruerades konstfackdebatten och representation av Anna Odell respektive Magnus ”NUG” Gustafsson och deras konstprojekt i svensk storstadspress år 2009? Delfrågor är: Vad publicerades, när, var (i vilka medier), av vem och hur? a)      Vad skrevs om händelserna? Vilka diskursteman uttrycktes? b)      När och var (i vilka medier) publicerades materialet? Hur utvecklades medierapporteringen över tid? c)      Vem uttalade sig och hur gestaltades händelserna inom ramen för kultur- respektive nyhetsjournalistik? Vilka fokusområden och flöden mellan genres kan urskiljas?    Metod: Uppsatsen är kvalitativ, deskriptiv i sin karaktär där diskursanalys använts för att granska mediepublicitet i förhållande till ett socialt sammanhang.   Resultat: Studien behandlar Konstfack, konst och kontrovers. Incidenter kring de analyserade projekten av Anna Odell och NUG, gav upphov till mest publicitet i februari och maj 2009. Debatt och redaktionell text handlade i huvudsak om konst, ansvar, samhällsekonomi och juridik. Inom nyhetsgenren baserades rapporteringen på händelsen, brottsaspekten och de ekonomiska konsekvenserna, där dagspressen främst inriktade sig på Konstfack och juridiskt ansvar. Kvällspressens nyhetsrapportering var till övervägande del mer sensationsinriktad, med fokus på enskilda individer i direkt anslutning till deras handling. Kulturredaktionerna stod bakom flera opinionsorienterade artiklar. De handlade om konsten i sig, dess utveckling och samhällsinstitutionernas ansvarsroll, ofta ensidigt ur författarens eget perspektiv. Inom kulturgenren var konstteoretiska och historiska referenser frekvent förekommande. Artiklarna rymde också en mer komplex diskussionen som ställde högre krav på läsarnas förkunskaper.   Nyckelord: Konstfack, Anna Odell, NUG, diskursanalys

Föreliggande uppsats behandlar ämnet växelundervisning och hur denna undervisningsmetod presenterades i Sverige mellan åren 1820 och 1846. Det studerade materialet är lärarhandledningar i metoden som utgavs mellan dessa år, vilka har analyserats med fokus på de diskurser som framträder i texterna. Studien är gjord utifrån ett foucauldianskt perspektiv, vilket innebär att frågor om maktutövning och social kontroll står i fokus. Huvudresultaten visar att växelundervisningen inte var en statisk metod utan genomgick olika förändringar under den studerade tidsperioden, särskilt gällande lärarens roll och metodens lämplighet för olika ämnen och skolor. Även hur man talar om metoden i handledningarna förändras och går från idel lovord till en mer nyanserad och måttfull bild. Att fler idéer än kunskapsöverföring genomsyrar växelundervisningen framkommer också bland annat genom att det finns såväl en vetenskaplig som nationalistisk diskurs i texterna. Den ökade sociala kontrollen vid den här tiden motiverades på olika sätt, men klart är att växelundervisningen spelade en viktig roll i den process som avsåg att skapa en disciplinerad befolkning.

Den här uppsatsen är en diskursteoretisk analys av debattören Johan Norbergs författarskap, med ett i stora drag enbart deskriptivt syfte som ämnar på ett strukturerat vis presentera det bakomliggande meningarna i Norbergs författarskap som ett uttryck för en politisk diskurs och beskriva dem i enighet med de teorier för diskursers formerande av Laclau och Mouffe som presenteras i uppsatsens teori och metodkapitel. Uppsatsens frågeställningar handlar om att identifiera de nodalpunkter och ekvivalenskedjor som utför centrala delar av Norbergs diskurs, vilket också görs i resultatdelen. I den mån uppsatsen går utöver en deskriptiv ansats så handlar det om att utifrån en ytlig analys av tidigare forskning kring John Lockes tyckande, jämföra Norberg med detta för att se i vilken mån Norbergs påstående om sig själv som en klassisk liberal överensstämmer med resultaten av analysen. De nodalpunkter som identifieras under analysen är frihet, kapitalism, globalisering och välstånd tillsammans med förklarande ekvivalenser. Resultaten tyder också på att Norbergs beskrivning av sig själv som en klassisk liberal är riktig även om det framkommer en del ganska stora avvikelser från Lockes synsätt.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur samt hur framställningen kan påverka läsarens syn på barn med funktionsnedsättning. En textanalys, utförs på tre barnlitterära verk, publicerade mellan 2005 och 2010, som går att finna på bibliotek i en svensk storstad. Undersökningens primära utgångspunkt är sprungen ur diskursteori och förutsätter därmed att språket i barnlitteratur påverkar hur barn ser på och agerar i världen. Diskursteori, tillsammans med semantisk kategorisering, ligger till grund för den metod som används, där beskrivande ord och fraser från undersökningens källor kategoriseras efter vissa kriterier. Analysen visar varierande resultat mellan de tre böckerna och det dras därmed inga generella slutsatser angående hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur. I analysen förs resonemang angående den undersökta barnlitteraturens möjliga påverkan på läsarens normer och värderingar, samt vikten av sammanhanget som litteraturen förekommer i när det gäller dess möjlighet till påverkan av sättet att se på barn med funktionsnedsättning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ”goda levnadsvillkor” i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet består av domar från högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och Regeringsrätten. Dessa domar har analyserats med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sägas komma till uttryck i rättens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebär. Jag har använt mig av teorier om sociala konstruktioner och språkets betydelse för vår förståelse av omvärlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstås och hur det konstrueras. Dessa teoretiska perspektiv utgör ramen för analysen och har använts för att tolka resultaten. De huvudsakliga resultaten som presenteras i denna uppsats rör de fyra diskurser som kunnat urskiljas i texterna. Dessa diskurser konstruerar ”goda levnadsvillkor” i termer av demokrati och social rättvisa, normalitet, en fråga för expertutlåtanden och professionella bedömningar samt en organisatorisk fråga i kommunerna. Resultaten får tolkas med försiktighet då materialet är litet till omfånget. Diskurserna är möjliga exempel på vad som skulle kunna återfinnas i ett större material.