Titel:              Media som arena för provocerande konst - en diskursanalytisk studie om konstfackdebatten   Kurs:             C-uppsats 15p Journalistikvetenskap JKAND Ht11   Institution:    Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMK Stockholms Universitet   Framlagd:      20 jan. 2012   Författare:     Charlotte Råsbrant - Bergström   Handledare: Andreas Widholm   Uppsatsen behandlar media som arena för provocerande konst – en diskursanalytisk studie om konstfackdebatten   Bakgrund: Studiens syfte är att utifrån ideologikritisk diskursanalys undersöka konstfackdebattens konstruktion och representation i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under år 2009.  Ett delsyfte är att med utgångspunkt från två konstfackelevers examensarbeten; Anna Odells Okänd, kvinna 2009-349701 och NUGs Territorial pissing, belysa likheter och skillnader avseende medierapporteringen inom olika genremässiga strukturer.   Frågeställningar: Hur konstruerades konstfackdebatten och representation av Anna Odell respektive Magnus ”NUG” Gustafsson och deras konstprojekt i svensk storstadspress år 2009? Delfrågor är: Vad publicerades, när, var (i vilka medier), av vem och hur? a)      Vad skrevs om händelserna? Vilka diskursteman uttrycktes? b)      När och var (i vilka medier) publicerades materialet? Hur utvecklades medierapporteringen över tid? c)      Vem uttalade sig och hur gestaltades händelserna inom ramen för kultur- respektive nyhetsjournalistik? Vilka fokusområden och flöden mellan genres kan urskiljas?    Metod: Uppsatsen är kvalitativ, deskriptiv i sin karaktär där diskursanalys använts för att granska mediepublicitet i förhållande till ett socialt sammanhang.   Resultat: Studien behandlar Konstfack, konst och kontrovers. Incidenter kring de analyserade projekten av Anna Odell och NUG, gav upphov till mest publicitet i februari och maj 2009. Debatt och redaktionell text handlade i huvudsak om konst, ansvar, samhällsekonomi och juridik. Inom nyhetsgenren baserades rapporteringen på händelsen, brottsaspekten och de ekonomiska konsekvenserna, där dagspressen främst inriktade sig på Konstfack och juridiskt ansvar. Kvällspressens nyhetsrapportering var till övervägande del mer sensationsinriktad, med fokus på enskilda individer i direkt anslutning till deras handling. Kulturredaktionerna stod bakom flera opinionsorienterade artiklar. De handlade om konsten i sig, dess utveckling och samhällsinstitutionernas ansvarsroll, ofta ensidigt ur författarens eget perspektiv. Inom kulturgenren var konstteoretiska och historiska referenser frekvent förekommande. Artiklarna rymde också en mer komplex diskussionen som ställde högre krav på läsarnas förkunskaper.   Nyckelord: Konstfack, Anna Odell, NUG, diskursanalys

This thesis makes available, in as complete a collection as it has been possible to assemble, the poetry of Jonathan Odell, the first Provincial Secretary of New Brunswick, who was also a clergyman, doctor, and worker for the Loyalist cause during the American Revolution. Until now, Odell has been known almost wholly as a writer of political satire, comparable to Philip Freneau on the Revolutionary side. Further investigation, however, proves that Odell’s literary activity continued long after the Revolutionary period and besides satire, included patriotic verse, occasional pieces, and descriptive and reflective poems. It was also confirmed that he wrote an essay on prosody which was published in England in 1805. The manuscripts from which Odell’s work has been transcribed are located at Saint John in the New Brunswick Museum, where they were made available for research for the purpose of this thesis. The Odell Collection consists of more than 870 items which include newspapers, books, portraits, and about two hundred pieces of manuscript material. This material comprises such documents as land transfers, grants, deeds, business letters, and miscellaneous correspondence, appointments, genealogical information, and poetry written by Odell. The collection is not confined only to material relating to Jonathan Odell, but includes also material relating to his son, the Honorable William F. Odell, and other members of the family. The thesis includes a biographical sketch of Odell, a brief commentary on his work, and the complete poems. The biographical and critical remarks are compiled from items in the Odell Collection as well as from references in published material. The poems are represented chronologically according to the stages of Odell’s literary activity: The Pre-Revolutionary Period (1759-1775), the Revolutionary Period (1776-1783), and the New Brunswick Period (1784-1818). In addition to the poems from the Odell Collection, a number of others have been included which were not found in manuscript form, but which were taken from contemporary newspapers and later publications. All the poems given are presumed to be by Odell, although there is sane question about "The American Times," "To Sir James Wallace,” and "The Old Year and the New: a Prophecy." These have been placed, therefore, in an appendix. The thesis shows that the scope of Odell’s work is far wider than the revolutionary satire which literary historians have so far recognised. That Odell had done same writing before the war began and that he continued to write after hostilities ended are clearly demonstrated. The greatest body of his poetry, moreover, revealing the most variety in subject matter and style, and having direct reference to the Canadian scene, was written during the thirty-three years of his residence in New Brunswick. / Arts, Faculty of / English, Department of / Graduate

Hur kommer det sig att en etablerad konstnär, fortfarande student vid konsthögskolan Konstfack, satte igång en av de mest intensiva konstdebatterna i modern svensk tid? Hur kommer det sig att okonventionella yttringar i konsten provocerar mer än ett liknande arbetssätt inom ett annat arbetsområde? Jag syftar på konst kontra journalistik. Jag syftar på att det är acceptabelt att wallraffa inom journalistiken men när en konstnär gör det, då blir det rubriker. Konstnären Anna Odell satte 2009 igång en diskussion som främst kom att handla om vad man får, och vad man inte får göra i egenskap av konstnär, alltså den konstnärliga friheten. Bakgrunden till detta var att hon som en del i sitt examensarbete vid konsthögskolan Konstfack iscensatte en självupplevd psykos på Liljeholmsbron i Stockholm. Odells syfte var att uppmärksamma psykiatrins arbetsmetoder och bädda för en diskussion om hur psykiatrins tvångsomhändertaganden ser ut. Reaktionerna blev enorma och syftet med denna uppsats är att undersöka dem. Jag har läst debattinlägg skrivna av kritiker från olika håll, de som varit oerhört kritiska och anklagat Odell för att vara moraliskt oansvarig samt de som varit positiva och menat att det  Odell gjorde var viktigt och intressant. Jag har undersökt receptionen av ”Okänd Kvinna 2009 – 349701” som verket kom att kallas. Metoden har varit en objektiv närläsning av olika debattinlägg, recensioner och artiklar från främst året 2009. Min teoretiska utgångspunkt har varit att wallraffande som undersökningsmetod inte är allmänt accepterad inom konsten – det provocerar i högre utsträckning än inom journalistiken. Jag baserar detta på att Anna Odell blev åtalad och dömd för sitt verk, medan det inom journalistiken finns få exempel på journalister som blivit åtalade och dömda för sina undersökningar. Istället betraktas deras avslöjanden oftast som samhällskritiska och intressanta. Min teoretiska utgångspunkt har varit att Wallraff-metoder i konsten provocerat i högre utsträckning än inom journalistiken. Det är enligt mig svårbegripligt, då min slutsats i så fall blir att det inte är metoden i sig som provocerar, utan det diffusa begreppet konsten. Kanske är det just därför, att konst är diffust som leder till att det provocerar. Uppsatsen behandlar också hur konstteoretiker och konstnärer resonerat kring konstbegreppet – detta för att jag under min läsning stött på kommentarer från olika debattörer i stil med att ”detta är inte konst”. <jag har försöka undersöka om de kan få stöd för sina åsikter om det konstnärliga värdet hos konstteoretiker – men måste nog medge att jag misslyckats, om man inte backar så långt tillbaka som filosoferna Humes och Kants 1700-tal, vill säga. Min slutsats och förkortade sammanfattning är att allt inte är tillåtet i konsten, eller snarare, att allt som en konstnär gör, att allt som accepteras av konstvärlden inte accepteras utanför den. Det kan bero på att den bedöms som brottslig eller att den inte uppfattas som konst överhuvudtaget.

This thesis is an analysis of the media attention concerning the artist Anna Odell and her artwork Okänd, kvinna 2009 – 349701. The main materials I have used come from newspapers and articles where critics discuss Odell´s artwork in the period 2009 to 2015. The theoretical and methodological framework is based on Arthur C. Danto, George Dickie and Howard Beckers understanding of the art world and how artwork and artist receive their status. Another theoretical tool I have used is a discourse theory of Mara Lee. Lee helped me to understand the language and the relations between power and institutions. My aim with this thesis has been to understand how Okänd, kvinna 2009 – 349701 achieved its value and its transformation from a bad to a good evaluation. Why did Odell, in the beginning, get blamed for using tax money, tricking people in to believing that she was mentally ill resulting to the attention of the police, but in the end became an appreciated artist for this very same action? Odell was criticized for her behavior and was accused of stepping over a line for using art in a questionable way. A discussion started about the question of what art is. And what the purpose of art in society is. A few years later, in 2015, Odell was called one of the most interesting artists in Sweden by art critics when they wrote about Okänd, kvinna 2009 – 349701. What changed in the eyes of the critics? What is artistic quality and how can we understand the transformation that Odell´s artwork underwent? My analysis shows that esthetic quality depends on the situation and in ethics and morality. At the beginning the critics compared Okänd, kvinna 2009 – 349701 and the profession of psychiatry and in that comparison the psychiatry profession is more important than art. People attributed more confidence to a doctor than to a student of art regarding the truth about what happened at the psychiatric institution of St: Göran´s on the 21th of January 2009.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / The Antler and Sonoma orogenies occurred along the southwest-trending passive Pacific margin of North America during the Paleozoic concluding with the accretion of the McCloud Arc. A southeast-trending sinistral transform fault truncated the continental margin in the Permian, becoming a locus for initiation of an east-dipping subduction zone creating the Sierran magmatic arc. Constrained in age between two early Triassic tuff layers, the volcanic clasts in the breccia of Frog Lakes represent one of the earliest records of mafic magmatism in the eastern Sierra Nevada. Tholeiitic rock clasts found in the breccia of Frog Lakes in the Saddlebag Lake pendant in the east central Sierra Nevada range in composition from 48% to 63% SiO2. Boninites produced by early volcanism of subduction initiation by spontaneous nucleation at the Izu-Bonin-Mariana arc are more depleted in trace element concentrations than the clasts while andesites from the northern volcanic zone of the Andes produced on crust 50 km thick have similar levels of enrichment and provide a better geochemical modern analogue. Textural analysis of the breccia of Frog Lakes suggest a subaqueous environment of deposition from a mature magmatic arc built on continental crust > 50 km thick during the Triassic. The monzodiorites of Saddlebag and Odell Lakes are temporal intrusive equivalents of the breccia of Frog Lakes and zircon geochemistry indicates a magmatic arc petrogenesis.