No description available.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur gymnasielärare ser på de villkor som råder för elevers produktion av skriftliga och muntliga texter i svenskämnet i skolan. Den teoretiska bakgrunden till studien är bland annat forskning om text som interaktion mellan skribent/talare och läsare/lyssnare och synen på svenskämnet som ett stoffämne. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Fem lärare vid två olika gymnasieskolor har intervjuats. Resultatet visar att de fem lärarna uttrycker sig positivt om de tillfällen då deras elevers texter framställs och används i autentiska sammanhang. Trots det är det sällsynt att sådana autentiska villkor råder i textarbetet. Lärarna menar dock att eleverna genom att träna i olika fiktiva situationer skaffar sig verktyg att hantera olika typer av texter och därmed en beredskap för framtida studier och yrkesliv.

Som rektor i kommunal verksamhet förväntas man vara ledare, chef, utvecklare och arbetsgivare samtidigt som man är anställd. Rektorers roll är ofta förknippad med begrepp som komplexitet och otydlighet vilket gör att det inte är enkelt att kunna axla denna typ av roll. Dessutom har tidigare forskning visat att det är vanligt att arbetet skiljer sig mellan organisationens formella dokument, så som arbetsbeskrivningar och organisationsschema, och det faktiskt utförda arbetet. Med bakgrund av detta har uppsatsens frågeställning varit ”hur rektorer förstår och förhåller sig till sina arbetsbeskrivningar i relation till den egna rollförståelsen”. För att kunna besvara forskningsfrågan valdes en kvalitativ metod med intervjuer som tillvägagångssätt. Fyra rektorer inom förvaltningen skola och förskola i Örebro kommun intervjuades. Resultatet från intervjuerna visade att rektorerna har olika uppfattningar om arbetsbeskrivningarna och hur de använder dem i sitt dagliga arbete. En förklaring till deras skilda uppfattningar kan vara att rektorerna har varierad praktisk erfarenhet. Intervjupersonerna har även gått olika rektorsutbildningar som kan vara en ytterligare förklaring till deras olika åsikter. Intervjupersonerna hade en bra och tydlig förståelse av deras uppdrag som rektor. Gemensamt var att alla rektorer var lärare i bakgrunden, vilket delvis kan förklara deras förståelse av uppdraget. Rektorsutbildningen ansågs även vara en förklaring till deras insikt i uppdraget, då de får med sig mycket kunskap och förståelse via utbildningen. En annan intressant aspekt utifrån intervjuerna var att alla intervjupersoner beskrev rektorsuppdraget som en roll och att de är noga med att befinna sig i rollen på arbetsplatsen.

Syftet med studien att skildra hur idrottslärare undervisar om doping och hur dessa lärare uppfattar kunskapskravet gällande doping angivet i gymnasieskolans läroplan. Frågeställningarna i studien behandlar hur två lärare skildrar att de undervisar om doping och hur de uppfattar kunskapskravet angivet i gymnasieskolans läroplan. Undersökningssättet har varit semistrukturerad intervjumetod. I studien framkommer att lärarna undervisar om doping inom idrott och hälsa som en del av kost eller ANT- undervisning. Lärarna anser att kunskapskravet i dopingundervisningen är komplext och tycker att kunskapskravet behöver bli mera tydligt. I undervisningen om doping ligger fokus på att förmedla vilka effekter och bieffekter som anabola androgena steroider medför för individen. Lärarna upplever att det finns en tidsbrist och att detta leder till att undervisningen om doping blir begränsad. En annan problematik är att lärarna upplever att deras kunskaper om doping inte är tillräckliga. Lärarna anser att undervisningen om doping skulle befrämjas om det fanns möjligheter att i vissa moment ta hjälp av expertis utanför skolans värld för att utöka elevernas kunskaper och höja deras medvetenhet om hälsoriskerna med doping. De använder läroboken "Idrott och hälsa 1 & 2 - Praktisk och teoretisk tillämpning" av Paulsson och Svalner ifrån 2011 i undervisningen om doping. Dessutom tillämpar de aktuella artiklar och dokumentärfilmer som berör området.

Vår erfarenhet är att skolan i Sverige har en tendens att sortera ut elever när problem uppstår, snarare än att titta på hur undervisningen organiseras och hur resurser fördelas. Skolan behöver ta ett helhetsgrepp på organisation, resurs och miljö så det kan bli en skola för alla.   Syftet med vårt arbete är att öka kunskapen om och söka möjligheter för inkludering i grundskolan av elever med utvecklingsstörning, genom att undersöka hur pedagogers syn på detta är i deras arbete och hur de arbetar med elever som läser efter grundsärskolans mål i grundskolan.   När det förs diskussioner kring En skola för alla ute på våra skolor kan man se en tendens att både lärare och rektorer är obekanta med många av de statliga styrdokumenten som reglerar rätten till undervisningen. Vår teoretiska grund vilar på Dewey, Goffman, Hattie, Skrtic och Vygotskij. Med stöd av deras teorier har vi undersökt hur elever, utvecklas genom undervisning i sociala sammanhang. Vår undersökning innehåller en kvalitativ metod i form av en webbenkät. Respondenterna är pedagoger som arbetar med elever som läser efter grundsärskolans mål och är inkluderade eller delvis integrerade i grundskolan. Resultatet visar att elever gynnas av att inkluderas och att det är viktigt att säkerställa kvalitet genom att öka kunskapen på skolorna kring utvecklingsstörning. Men även att hitta tid för samarbete och reflektion.

Bakgrund: Föreliggande studie grundar sig i tanken om att människan formas av den politiska, sociala och kulturella kontext som hen befinner sig i. På så sätt blir frågan om vad ett medborgarskap är och hur detta i sin tur förankras hos individen, en tämligen intressant fråga. Med skolans styrdokument i allmänhet, och kursplanen för samhällskunskapsämnet i synnerhet, verkar dessa dokument som statens huvudsakliga verktyg när det kommer till att fostra den, i deras ögon, ideala medborgaren. Genom att mäta etablerade medborgarskapsteoretiska ideal mot de mer moderna målorienterade kursplanerna erbjuder studien en nyanserad infallsvinkel som tillåter författarna att närma sig ämnet med ett utforskande och analytiskt förhållningssätt. Syfte: Syftet är att synliggöra hur statens medborgarskapande direktiv gestaltas i de kunskaper och värden som förmedlas i högstadieskolans kursplaner för samhällskunskap genom att kartlägga de medborgarskapande direktiven utifrån fyra idealtypiska positioner i det medborgarskapsteoretiska fältet. Med empiriska nedslag i Lpo94, Lgr11 och den kommande reviderade versionen av Lgr11 som blir gällande hösten 2021 (Lgr11/21), är syftet även att kartlägga skolans medborgarskapande direktiv i dåtid, nutid och framtid, och på så vis åskådliggöra vilka förändringar som skett sedan de målorienterade läroplanerna introducerades år 1994. Metod: I studien används kvalitativ textanalys för att identifiera, kartlägga och jämföra hur medborgarskapsteoretiska idealtyper gestaltas i de värden och kunskaper som förmedlas i Lpo94's, Lgr11's, och Lgr11/21'skursplaner för högstadieskolans samhällskunskap. Här görs en tolkning av vilka medborgarskapsideal som gestaltas i de värden och kunskaper som identifieras, något som visuellt kartläggs och jämförs genom de navigationskartor sompresenteras för varje kursplan. Resultat: En avgörande upptäckt är att idealtypen deltagande republikanism, med värden och kunskaper som syftar till att motivera eleven till ett aktivt deltagande i den samhälleliga utvecklingen, fundamentalt genomsyrar alla de empiriska material som undersöks. Ytterligare visar studien att moderat postmodernt pluralistiska värden och kunskaper med fokus på ett normkritiskt förhållningssätt i relation till sociala och partikulära förutsättningar, varit ett betydande medborgarskapsideal för alla kursplaner, men som även sett en ökning under årens gång. Slutligen visar studien att kursplanen för Lpo94 kännetecknades av vaga formuleringar som kunde tolkas ur flera olika medborgarskapsteoretiska perspektiv till skillnad från senare kursplaner där mer preciserade formuleringar förtydligat vilka medborgarskapsideal som förmedlas i Lgr11 och kommer att förmedlas i Lgr11/21.

No description available.

Uppsatsen belyser hur verksamheten på två förskolor, en i Tyskland och en i Sverige, struktureras, organiseras och genomförs i praktiken. Uppsatsen beskriver styrdokumentens innehåll och läroplanernas transformering i en jämförelse. / The essay illustrates how two preschools, one in Germany and one in Sweden, organised the activities and transformed the curriculum into practice. The essay describes the curriculums contents and the transformations in a comparison.

Studiens övergripande syfte har varit att studera vad som över tid ansetts vara viktigast att svensk förskoleverksamhet förmedlar till barnet utifrån styrdokumenten. Under analysen av dokumenten framträdde en skillnad i språkbruket kring vad som är ”normalt” mellan de dokument som publiceras under 1980- talet och de som sedan kommer under slutet av 90-talet och 2000-talet. Därmed kom studien även att behandla hur normalitet och normalisering tar sig uttryck över tid i dokumenten. Resultatet av studien visar att det i första hand är tre mikroteman som utgör makropropositioner i dokumenten; Normalitet/ nomadisering, Framtidsfokus samt Gruppen/ individen. Vidare fann vi att i formuleringarna rörande barn förändras och antar en mer individinriktad form i början av 1990- talet. Vi har analyserat detta, och kommit fram till att det rör sig dels om en ansvarsförskjutning av förskolan från Socialstyrelsen till Utbildningsdepartementet men även att det 1990, av James & Prout utkommer en text som lägger grunden för en ny barnsyn, barnet och barndomen får nu ett värde i sin egen rätt och författarna argumenterar för att ”vuxenhet” inte skall ses som det slutgiltiga målet, det färdiga resultatet av barndomen. Detta medför ett nytt sätt att forska, inte bara om, utan för och med barn, ett nytt paradigm tar alltså plats i de nyare styrdokumenten.

Denna studies syfte har varit tvådelat. Vi ville granska svensk och åländsk förskolas styrdokument för att se hur de uttrycker förskolans uppdrag och förskollärarnas ansvarsområden i relation till övriga i arbetslaget. Studiens huvudfokus låg dock på att ta reda på hur det ser ut i praktiken. Vi ville granska styrdokumenten för att se hur arbetslagen delar upp de ansvarsområden som formuleras mellan förskollärare och barnskötare, samt utforska hur pedagogerna upplever arbetslagssamarbetet. För att svara på våra frågeställningar har intervjuer genomförts med såväl förskollärare som barnskötare både i Sverige och på Åland. Svaren från intervjuerna har kompletterats med en textanalys av aktuella styrdokument. De resultat vi hittade vid textanalysen visar att både svenska och åländska styrdokument gör skillnad på förskollärare och barnskötare gällande krav och förväntningar. De resultat som framkom vid intervjuerna visar att olika förskolor tolkar styrdokumenten på olika sätt. Vissa arbetar enligt styrdokumentens riktlinjer mer strikt, med en tydlig uppdelning av vad som är förskollärarens och barnskötarens ansvarsområden. Andra fokuserar i stället på faktorer som arbetslagets samlade kompetens, erfarenheter och intressen snarare än profession. Den viktigaste faktorn för välfungerande arbetslagssamarbete som identifierades var kommunikation.