• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 726
  • 5
  • 1
  • Tagged with
  • 732
  • 177
  • 149
  • 147
  • 125
  • 118
  • 76
  • 72
  • 68
  • 64
  • 56
  • 53
  • 50
  • 48
  • 47
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Med synlighet som ledstjärna : En analys av vilka principer som styr kommunikationsarbetet i nationella förvaltningsmyndigheter

Fredriksson, Magnus, Pallas, Josef January 2013 (has links)
Svenska myndigheter lägger stor vikt vid kommunikation. Många har särskilda kommunikationsavdelningar och i mer än 65 procent av organisationerna sitter kommunikationsdirektören, eller motsvarande, med i myndighetens ledningsgrupp. Som kollektiv är myndigheter bland de största köparna av tjänster från reklambyråer och kommunikationskonsulter, och informatörer anställda i offentlig sektor utgör en betydande majoritet av medlemmarna i branschorganisationen Sveriges kommunikatörer. Samtidigt vet vi relativt lite om hur myndigheter ser på, och förhåller sig till, sin kommunikation som ett medel för att genomföra sina uppdrag. Syftet med analysen som presenteras här är att kartlägga vilka principer som styr myndigheters kommunikationsarbete för att på så vis belysa och åtminstone delförklara de olika problem som det pekas på i myndigheters kommunikation. Vad vi söker svar på är fyra frågor: Vilka principer styr myndigheters kommunikationsarbete? Vad innebär olika principer för hur man ser på när, var, hur, med vem och varför myndigheter ska kommunicera? I vilken utsträckning och på vilket sätt står olika principer i konflikt med varandra sett utifrån ett kommunikationsperspektiv? I vilken utsträckning och på vilket sätt medvetandegörs och hanteras dessa konflikter i strategi- och styrdokument? Utgångspunkten är att myndigheters verksamheter – på samma sätt som andra typer av organisationer – utöver lagar, regler och förordningar, också styrs av normer och principer som beskriver vad som är rätt, vad som är fel, vad som är viktigt, vad man ska sträva efter och på så vis skapar mening i det arbete man utför. Principernas kraft ligger i att det är konstruerade på samhällsnivå och många gånger för givet tagna. Organisationer reflekterar inte över dem, de är självklara. Principerna förekommer på olika nivåer i samhället och de kan knytas till yrkesgrupper, sektorer och branscher men det är också fullt möjligt att peka ut ett mindre antal principer som fungerar i mycket bredare samhällssammanhang och som därför är allomfattande. I analysen utgår vi ifrån Boltanski och Thévenot (2006) som skiljer ut sex principer; kreativitet, tradition, ryktbarhet, det civila, marknaden och produktionen. Tidigare studier visar att en organisation ytterst sällan styrs utifrån en enda princip. Det är snarare regel än undantag att en och samma organisation tvingas hantera att olika principer ställs mot varandra. För att besvara frågorna har vi analyserat myndigheters styrdokument för kommunikation. Inledningsvis tillfrågades samtliga nationella förvaltningsmyndigheter enligt SCB:s förteckning (N=252) om de hade sådana dokument. 173 myndigheter återkom med totalt 357 dokument bland annat profilmanualer, kommunikationspolicys, kommunikationsstrategier med mera. Bakgrunden till valet av styrdokument som material är att det är texter av argumenterande karaktär där myndigheterna beskriver när, var, hur, med vem och varför man ska kommunicera. Vilket också på så vis synliggör – explicit eller implicit – vilka principer myndigheter tar utgångspunkt i för sitt kommunikationsarbete.   Resultaten visar att det är fyra principer som framträder i myndigheternas dokument: Ryktbarhetens principer (85 procent av myndigheterna) – att kommunikationen ska uttrycka myndighetens identitet, göra den synlig, påverka bilden av organisationen och skapa förtroende. Produktionens principer (82 procent av myndigheterna) – att kommunikationen ska bidra till verksamhetens måluppfyllelse, vara välordnad, planerad och strategisk och koordinera verksamheten. Det civilas principer (65 procent av myndigheterna) - att kommunikationen ska fungera som samhällsinformation, ge upplysning och service till medborgare, underlätta för journalisters granskning och faktasökande och redovisa resultat till uppdragsgivare. På så vis ska kommunikationen understödja samhällets demokratiska processer. Marknadens principer (22 procent av myndigheterna) - att kommunikationen ska positionera myndigheten och generera försäljning och utbyten mellan myndigheten och kunder. I första hand en princip som framträder i dokumenten från universitet och högskolor. Kreativitetens och traditionens principer förekommer inte i materialen från någon myndighet. Resultaten visar också att en betydande majoritet (84 procent) av myndigheterna söker stöd i mer än en princip och därför har att hantera olika typer av konflikter. I vissa fall är det högst påtagliga skillnader som också görs explicita som när det civilas ställs mot ryktbarhetens principer. Att vara fullständigt öppen och samtidigt sträva efter att presentera en uteslutande och tillrättalagd bild innebär stora svårigheter. Här finns många exempel på myndigheter som försöker upprätta en gräns för när anställda får kommunicera med omvärlden och vad de kan uttala sig om, samtidigt som de (ofta myndigheters ledning) försöker göra tydligt att detta inte inskränker meddelarskyddet eller offentlighetsprincipen. I andra fall är konflikterna mindre påtagliga - och ter sig sannolikt mindre bekymrande i praktiken - som när myndigheter ställer ryktbarhetens mot marknadens principer. I många sammanhang är ett starkt varumärke intimt förknippat med att stärka sin marknadsposition och på så vis bidra till en ökad försäljning (eller rekrytering av studenter).
92

Didaktiska implikationer vid ADHD – och andra neuropsykiatriska störningar

Tholen, Lennart January 2012 (has links)
Undersökningens syfte har varit att jämföra de statliga styrdokumentens rekommendationer i relation till de identifierade ståndpunkterna inom forskning om didaktik och ADHD. Som design valde jag en systematisk litteraturstudie. Jag hämtade resultat från 15forskningsstudier inom svensk och internationell forskning, från flera vetenskaper. Empirin består av tre delar, där jag först har studerat statliga styrdokument, därefter didaktisk forskning samt forskning om didaktik och ADHD. Tolkningen av resultaten har gjorts med en jämförande design, för att belysa de likheter och skillnader som finns. Resultat visade på likhet mellan statliga styrdokument och forskningom didaktik och ADHD, inom följande områden: metoder oc htillvägagångssätt, medier, samt centralstimulerande mediciners inverkan på inlärningen. Resultaten visar att det fanns skillnader mellan statliga riktlinjer – i förhållande till forskning om didaktik och ADHD gällande: målet med inlärning, organisationsformer och undervisning, samt former för att kontrollera inlärningsresultat och inlärningssätt. Forskningen visar att det inte fanns någon generelllösning för hur man kunde förväntas undervisa elever med ADHD. Det fanns en mängd olika metoder och inlärningsstilar som alltid bör individanpassas till varje elev.
93

Landskap, förvaltning ochbiologisk mångfald : - En studie av styrd okument och insektsochfågeldiversitet, i två naturreservat med olika ägare.

Fredriksson, Karin January 2013 (has links)
Det finns tydliga bevis på att jorden idag är dominerad av människor(Vitousek et al. 1997). Den biologiskamångfalden i tätortsnära naturområden är beroende av att befintliga habitat fortsätter att existera samt attpopulationskorridorer mellan olika habitatområden bevaras eller återställs. I denna studie undersöks kopplingenmellan biologisk mångfald i tätortsnära naturreservat och dokumentation avsedd att styra förvaltningen av dessaområden. Skillnader i biologisk mångfald, samt skillnader i utformningen av styrdokument mellan naturreservatenNorrköpings ekbackar och Tinnerös eklandskapundersöktes. För att uppnå detta, genomfördes fältinventering avinsekts- och fågelpopulationer, samt en innehållsanalys av styrdokument för naturreservaten. Studien utfördes i tvåliknande naturreservat i Östergötland, av naturtyp eklandskap. De undersökta områdena har en likartad historisktmarkanvändning. Båda undersökningsområden är tätortsnära med mänsklig aktivitet runt och inom området.Resultaten från fältinventeringarna visade ingen statistisk signifikant skillnad mellan områdena i tre olikadiversitetsmått; antal arter, Simpsons diversitetsindex samt Shannon-Wieners diversitetsindex gällandeinsektspopulationer. Fågelinventeringarna visade en statistisk signifikant skillnad i antal arter, men ingen statistisksignifikant skillnad i Simpsons diversitetsindex eller Shannon-Wieners diversitetsindex mellanundersökningsområdena. Resultatet från innehållsanalysen av styrdokument visade skillnader i hur värden inomområden framställs och vilka hänsynstaganden som föreslagen utveckling anses bör ta till dessa. Studien visar att ettindirekt samband finns mellan styrdokument och biologisk mångfald samt att skillnader i utformning av styrdokumentkan ge konsekvenser för framtida biologisk mångfald.
94

Fritidshemmets och övrig skolverksamhets samverkansansvar

Andersson, Robin January 2012 (has links)
Syftet med den här studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom såväl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var även att belysa deras åsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet på lärarlegitimation. Studien har utgått från en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt. De upplever ingen statusskillnad mellan yrkesgrupperna där de arbetar men anar en implicit uttryckt sådan runt om i landet. Vad det gäller lärarlegitimation råder det en förvirring bland respondenterna och en osäkerhet inför framtiden. Jag anser mig inte kunna dra några generella slutsatser av studien då de endast är baserade på tre intervjuer och endast berört en yrkesgrupp. Jag vill dock påstå att en god samverkan uppstår där olika yrkesgrupper för en öppen dialog oberoende av yrkesidentitet och där det finns en tro på att alla har något att bidra med.
95

Tänk vad mycket på fritids som är matematik : Informellt lärande på fritidshem

Berglund, Lotta, Petersson, Ann-Catrin January 2011 (has links)
Syftet med vår undersökning var att uppmärksamma och synliggöra den matematik som barnen lär sig på fritidshemmet. Vi valde att genomföra vår undersökning genom enkäter och intervjuer för att få så väl ett kvantitativt som kvalitativt perspektiv på vår undersökning. I enkätundersökningen deltog tolv fritidspedagoger och vi intervjuade två av dessa pedagoger. Resultatet av undersökningen påvisar att det matematiska lärande som sker på fritidshemmet i första hand sker genom informellt lärande i olika autentiska aktiviteter. Det är den vardagsnära och praktiska matematiken som pedagogerna upplever vara matematik. Aktiviteter så som bakning, spela spel och bygga med lego är exempel på aktiviteter som pedagogerna menar har stort värde för barnens matematiska utveckling. Tyvärr anser inte pedagogerna att den matematik barnen möter på fritidshemmet kopplas till skolarbetet i den utsträckning det skulle kunna göra. Detta anser pedagogerna bland annat beror på ett minskat samarbete mellan verksamheterna.
96

Teknik : Tiden, materialet och planeringen

Jansson, Ann, Osman, Zheno January 2012 (has links)
No description available.
97

Det var bättre förr! Eller? : En komparativ textanalys av kursplanen i Religionskunskap A och ämnesplanen i Religionskunskap 1

Hedendahl, Carolin, Löfbom, Sandra January 2011 (has links)
I Det var bättre förr! Eller? En komparativ textanalys av kursplanen i Religionskunskap A och ämnesplanen i Religionskunskap 1 ämnar vi att undersöka vilka likheter och skillnader kursplanen i Religionskunskap A gentemot ämnesplanen i Religionskunskap 1 uppvisar. Dessutom vill vi undersöka vad de eventuella förändringarna kan innebära för läraren i sin yrkesutövning. Metoden för vår undersökning utgörs av en innehållsmässig textanalys med utgångspunkt i Lennart Hellspongs och Per Ledins analysmetod för brukstexter. Vår teori grundar sig i Ulf P. Lundgrens och Göran Lindes Läroplansteori och läroplanskoder. I och med att vi undersöker och jämför likheter och skillnader är det möjligt för oss, att med hjälp av läroplanskoderna, uppmärksamma eventuella förändringar. Det har visat sig att styrdokumenten uppvisar fler likheter än skillnader sett till innehållet i kursen, exempelvis vilka kunskaper eleverna ska tillägna sig.
98

Naturfostran och Experiment : En intervjustudie om förskollärares syn på det naturvetenskapliga innehållet i förskolans läroplan.

Nilsson, Katarina January 2012 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur verksamma förskollärare tolkar de naturvetenskapliga delarna i den reviderade läroplanen. Speciellt fokus ligger på begreppen ”kemiska processer” och ”fysikaliska fenomen”. Studien har även för avsikt att utreda om förskollärare känner sig förtrogna med det naturvetenskapliga innehållet i uppdraget. För att undersöka syftet har 11 kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare genomförts. Urvalet har gjorts utifrån att försöka få så stor spridning på intervjuobjekten som möjligt. Resultatet har redovisats i anslutning till teman som rör frågeställningarna för studien. De slutsatser som framkommer från resultatet är att naturvetenskapen i förskolan kan tolkas som en typ av naturfostran. Där fostransuppdraget framträder tydligare än ett naturvetenskapligt innehållsuppdrag. Kemiska processer och fysikaliska fenomen är svårtolkade för förskollärarna och tolkas främst som experiment i planerade aktiviteter. Vidare visar studien att det finns ett uttryckt behov av fortbildning inom det naturvetenskapliga området för att förskollärarna ska kunna möta barnens behov och kraven från styrdokumenten.
99

När teori möter praktik : En granskning av styrdokument samt lärares upplevda kompetens i ämnet Idrott och hälsa

Arvidsson, Lina, Kearney, Katarina January 2012 (has links)
The aim of this study was to investigate how the content of the syllabus for Physical Education and Health at Uppsala University correlates to selected parts of the core content of the Gy11 syllabus for Physical Education and Health 1 in Upper Secondary School. Furthermore we aimed to investigate the perceived competency of recently graduated and still studying teachers of Physical Education and Health within the selected parts of the core content. The selected parts of the core content are: Exercise, sports and outdoor activities that develop a comprehensive physical ability The adjustment of tension and mental training. The methods used were a qualitative comparative text analysis of the syllabuses for Physical Education and Health at Uppsala University and Gy11 Physical Education and Health 1 in Upper Secondary School, as well as a quantitative survey conducted with recently graduated and still studying teachers of Physical Education and Health. The results were that there is an obvious correlation between the content of the syllabus for Physical Education and Health at Uppsala University and the Gy11 syllabus for Physical Education and Health 1 in Upper Secondary School. Moreover the survey shows that the respondents felt confidence in their ability to teach exercise, sports and outdoor activities that develop a comprehensive physical ability. The survey also shows that the respondents felt less confidence in their ability to teach the adjustment of tension and mental training.
100

Synen på litteratur inom skolans svenskämne : En litteraturstudie om värderingar och syn på litteratur och litteraturläsning i grundskolan under åren 1980-2011

Rönning, Anna January 2012 (has links)
Den här uppsatsen handlar om värderingar och om synen på litteratur och litteraturläsning i grundskolan under åren 1980-2011 och syftet är att undersöka dessa. Uppsatsen är en litteraturstudie där skolans styrdokument i form av läroplaner och kursplaner i ämnet svenska utgör undersökningens primära källmaterial. Frågor som kommer att beröras i uppsatsen är hur synen på litteratur förändrats genom åren och hur introduktioner av nya läroplaner under den aktuella tidsperioden påverkat litteratursynen? Restultat som den här undersökningen ger är att det generellt råder en positiv syn på läsning och litteratur i alla de undersökta dokumenten. Lgr 80 skiljer sig från de övriga två läroplanerna genom att det här finns aspekter som talar för att man vill styra vad eleverna ska läsa genom att ge exempel på boktitlar. Att det introduceras en ny läroplan tycks inte påverka synen på litteratur och skönlitterär läsning nämnvärt. Ett genomgående drag är att litteratur och läsning av litteratur är utvecklande för eleven. Litteraturläsning har en fortsatt stark ställning i skolans svenskämne trots närvaron av ett vidgat textbegrepp. Ett genomgående drag för de tre läroplanerna är att det talas sparsamt om läsning och litteratur i styrdokumenten.

Page generated in 0.0475 seconds