Denna studies syfte är att försöka skapa en bild av hur dagens fritidslärares yrkesidentitet ser ut och konstrueras utifrån teorin identitet som kollektiv ambition och social konstruktion samt därutöver utifrån tidigare forskning och genomförda kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer med sex stycken fritidslärare på olika skolor i Stockholm. Det är den kvalitativa metoden som ligger till grund för insamlandet av data i denna studie. Det finns en viss flexibilitet rörande både intervjufrågorna men också genomförandet av intervjuerna vid kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2002). Forskare i en kvalitativ studie har som främsta syftet att finna svar på de utformade frågorna man har förberett och analyserar därefter och kategoriserar dessa utifrån funna teman eller mönster, vilket jag har gjort. Många av de intervjuade fritidslärarna uttryckte att styrdokumenten är otydliga och majoriteten av de intervjuade fritidslärarna beskrev att det finns en stor variation av arbetsuppgifter under en arbetsdag. Alltifrån att hjälpa till i klassrummet under morgonen, till att ansvara för olika fritidsaktiviteter på eftermiddagen och servera mellanmål. Fem av sex stycken av de intervjuade ansåg att fritidshemmet kompletterar skolan i störst utsträckning och på bäst sätt den sociala fostran vad gäller elevernas utveckling. Bemötandet från omgivningen (kollegor och föräldrar), menade de intervjuade fritidslärarna, är i allmänhet positivt. Fritidslärares yrkesuppdrag är komplext bland annat på grund av otydlighet i styrdokumenten, begränsad handlingsfrihet och ett ständigt pendlande mellan olika verksamheter. Yrkets identitet konstrueras till stora delar av omgivningen, vilket innebär att fritidslärares identitet ses som en social konstruktion.

Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur fritidspedagogerna på en mellanstor grundskola kan tänkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sägas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstäckande kapitlet är en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som fritidshemmet idag lyder under. Det specifika med denna presentation är således att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag. I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sägas vara lika när de återger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna får en möjlighet att bara vara i. De vill erbjuda en utvecklande miljö där eleverna både får göra det de tycker om och bli utmanade i olika aktiviteter de tidigare inte gjort. De anser att de är där för deras elevers skull. Eleven ska vara i centrum och elevens hela dag ska vara i fokus, inte enbart tiden på fritidshemmet utan även den skolsamverkan som de utför. I rapporten framkommer det att de intervjuade pedagogerna tolkar sina uppdrag olika beroende på vilken bakgrund eller utbildning de har. Pedagogerna anser att de inte arbetar tillräckligt ofta med styrdokumenten. Men att en del av uppdraget, exempelvis värdegrundsarbetet, kan sägas "sitta i väggarna". Däremot kommer de att arbeta mer med dessa, nu när en förstelärare kommit till skolan. Denne har förordat ett tydliggörande av deras verksamhet. / This paper analysis conducts a study of how the recreational pedagogue might interpret his or her own, as well as the recreation centers assignment, given by the government. The background of this study describes the history behind the recreation centers, in order to give a clearer description of the assignment that the recreational pedagogues have. This paper provide an analysis of four recreational pedagogue’s thoughts, beliefs and their own interpretation of the earlier mentioned assignment. To have a safe and secure environment is one idea these four pedagogues share with each other, when they describe their assignment. The combination of having a safe and secure environment and to care for their students can summarize what they think is the essence of their assignment. That and to provide an environment that is challenging for their students throughout the whole of the day. They do mention that the learning they are supposed to provide is not based out of a theoretical knowledge, it is more of a practical, more creative knowledge. To play with each other or by your own, in planned or not planned activities, are also highly valued at the recreational center. This essay also examines how the pedagogues make use of the official policy documents. Do they assist them in the interpretation of their assignment, or not? The pedagogues’ use of these documents are to this day poorly executed. A first teacher is now working together with the pedagogues for the purpose to give them guidance and at the same time clarify the organization with help and support from the official documents. The interviewed pedagogues describe the effects of their background, their education in this work, while working at the recreational center as well as providing us a picture of how it has affected their organization and theirs assignment. The above mentioned policy documents are presented with the purpose of giving a clearer image of the assignment for the recreational center, how they affect the center in the planning of activities and the execution of the assignment.

Att vara chef är ett komplext uppdrag som innebär att den personliga uppfattningen ibland får stå åt sidan till förmån för ett professionellt agerande. Under de senaste årtiondena har offentliga organisationer genomgått stora förändringar i syfte att eliminera skillnaden mellan offentlig sektor och näringsliv. Detta har lett till en ökad styrning vilket ofta framställs som negativt och som utsätter chefer för ökad arbetsbörda och stor press. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi förklarar hur chefer inom en kommun använder sig av styrdokument, hur de påverkas av dessa samt om de har möjlighet att påverka styrdokumentens innehåll. Vi genomförde sju semistrukturerade intervjuer med personer i chefsposition, verksamma i Ulricehamn, som är en mellanstor kommun i Västsverige. Vi har använt oss av teorierna KASAM och Krav-, kontroll- och stödmodellen, som vi anser kompletterar varandra, för att förstå och förklara vårt resultat. Vårt resultat förvånade oss då vi trodde att chefer skulle ogilla den styrning de utsätts för, och att de skulle se dokumenten som ett hinder. Istället fann vi att de upplevde styrdokumenten som ett stöd i sitt arbete. De ansåg att styrdokumenten gav dem trygghet i sitt uppdrag och att de garanterar ett rättssäkert agerande gentemot brukare, medarbetare och medborgare.

Skolorna är enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och kränkande behandling, enskilt eller i sammanhängande form. Diskrimineringslagen och skollagen ställer olika krav på vilket innehåll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhängande plan för detta arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor har utformat sina planer och jämföra om det finns avvikelser mellan planerna på skolorna och styrdokumenten från lagstiftarna och myndigheterna. Frågorna som ställs är:   Vad står det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehållet i en likabehandlingsplan ska se ut?   Hur utformar och arbetar de två undersökta skolorna med LBP utifrån de krav som styrdokumenten föreskriver?   Metoden som används i undersökningen är en komparativ, kvalitativ textanalys. Studien visar att båda skolorna har en god beredskap för att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling. Den ena skolan uppfyller samtliga rekommendationer på planens utformning medan den andra skolan brister i beskrivningen av hur man arbetar praktiskt med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder.     Emellertid har Skolverket i en stor studie skaffat sig kunskap om att flera insatser som görs på skolorna för att motverka mobbning har liten eller ingen effekt och i vissa fall till och med ökar förekomsten av mobbning. Inslag av sådana insatser förekommer på båda skolorna. [1] Lagar, förordningar och ansvariga myndigheters rekommendationer.

Uppsatsens syfte är att undersöka en skola i Skåne och dess arbete med integration. Ambition är inte att lösa en eventuell integrationsproblematik, utan att belysa komplexiteten som skapar och upprätthåller den. Den centrala frågeställningen för uppsatsen är: vilka motsättningar finns det mellan skolans, kommunens, lärarnas och styrdokumentens intentioner om integration samt på vilka olika sätt artikuleras de?  Målsättningen är även att lyfta fram styrker och visioner som existerar hos de undersökta som eventuellt kan ge avtryck för framtida arbete.   Uppsatsen bygger på teorier och tidigare forskning om hur och varför integration bör främjas i skolan samt styrdokumentens intentioner i skolundervisningen. Fallstudien är framtagen genom semistrukturerade intervjuer med utbildningsdirektören i kommunen, rektorn på skolan samt sex stycken utvalda lärare. Resultaten visar att tydliga motsättningar existerar mellan styrdokumentens intentioner och vad som faktiskt tillämpas i och runt skolverksamheten. Motsättningar förekommer även mellan och inom parterna och artikuleras i tolkningen av begreppet integration, prioritering i undervisningen, samarbetsformer med andra skolor, hinder för integration, mål och riktlinjer, behov av integration, tid för planering och genomförande samt ansvar för kompetensutveckling. Resultaten visar även att individuella visioner kommer kunna skapa goda förutsättningar för framtida arbete för integrationen på skolan, om dialog och samarbete främjas.

The purpose of this study is to examine how teachers and pupils experience the use of fictional literature as a tool for language development in the teaching of English as a foreign language. Through surveys and interviews and with Vygotsky’s theory on development in a social environment as a theoretical base, I examine which methods are used to promote language development and also which functions pupils and teachers consider fictional literature to have in the teaching of English. Results show that teachers consider fiction to be among the top methods to get pupils to learn English. Teachers and pupils both favour the use of fun and stimulating reading activities as well as group activities where learning is social to go along with the reading of fiction. Furthermore, the syllabus is discussed and the use of it debated from both a teacher and pupil point of view in relation to the teaching of English through fictional literature.

Vi har valt att undersöka progressionen i elevinflytandet i en verksamhet på en skola i Mellansverige, där vi har fokuserat på elevens perspektiv och lärarens roll. Vi har undersökt progressionen i årskurserna 1, 3 och 5 för att se skillnader och likheter i elevinflytandet. Vårt syfte är att undersöka om eleverna har det inflytandet som de är berättigade till utifrån styrdokumenten. Vi har använt oss av både intervjuer med elever och lärare och av observationer. Resultatet visar att elever, oberoende av vilken årskurs som de befinner sig i, vill ha ett ökat elevinflytande utifrån intressen och idéer. Om eleverna får ett ökat inflytande beror på den enskilda läraren. Resultatet visar att lärarna i studien är mer inriktade på att mål och kriterier i styrdokumenten ska uppnås än att elever ska få ett ökat inflytande.

Hur ska språkläraren använda förstaspråket i undervisningen i andraspråk? En länge dominerande syn var att bruket av förstaspråket skulle minimeras och andraspråket skulle spela en dominerande roll i klassrummet. Det är också en syn som återspeglas i rådande styrdokument i Sverige som stadgar att undervisningen i moderna språk i allt väsentligt ska bedrivas på andraspråket. Eftersom den nya skolan dock ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet finns ett intresse att tillgängliggöra aktuell vetenskaplig kunskap på området, för att kunna fatta ett medvetet beslut om förstaspråkets funktion i klassrummet. Därför har denna studie gjorts i form av en systematisk litteraturstudie, med ambitionen att samla och syntetisera vetenskaplig kunskap. Resultaten visar att förstaspråket spelar, oavsett om vi understödjer det eller inte, en avgörande roll för andraspråksinlärning. Det är centralt att undervisningen sker i ett sådant sammanhang att förstaspråket blir ett redskap som språkinläraren kan använda sig av i mötet med ett andraspråk, och inte en flykt från undervisningens innehåll. Här finns olika parametrar, undervisningens innehåll och vissa kontextuella faktorer som lärarens person eller sociala koder, som kan användas för att optimera förstaspråksanvändningen. Men samtidigt visar studien på vissa kunskapsluckor som kommande forskning med fördel kan återkomma till.

Den här undersökningen har jämfört läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) med likvärdiga statliga styrdokument ifrån Slovakien, Norge och Australien. Jämförelsen utgick ifrån fem utvalda begrepp: lek, dokumentation, inflytande, normer och kön. Arbetets syfte var att skapa en möjlighet att få en inblick i hur respektive land har formulerat sitt statliga styrdokument för förskolan, och på så vis styra hur det pedagogiska arbetet i förskolan ska utformas.   Undersökningen har utförts genom en kvantitativ komparativ textanalys med kvalitativa inslag. Metoden som används är diskursanalys och frekvensanalys. Begreppens frekvens har synliggjorts och sedan lyfts i sitt sammanhang. Begreppet lek uttrycks likvärdigt i de styrdokumenten som ligger till grund för denna studie. Samt att alla de fyra berörda dokumenten lyfter jämställdhet mellan könen men i övrigt synliggörs begreppet kön på skilda sätt. Begreppen inflytande, dokumentation och normer, har en frekvens på få eller ingen utsträckning i dessa statliga nationella styrdokument.

Med utgångspunkt i en analysmetod framtagen av The American Association of the Advancement of Science (AAAS) utfördes en läromedelsanalys på två separata utgåvor av ett läromedel författade av Birgitta Thulin och Sten Elm (Religion 1, utgiven 2010 och Religion 1 & 2, specialisering, utgiven 2013). Undersökningen gjordes för att söka svar på följande frågor: 1) Vad står det i ämnesplanen för grundkursen religionskunskap? 2) Vad står i motsvarande läromedel? 3) Hur skiljer sig de två undersökta utgåvorna? 4) Hur väl överensstämmer styrdokument och böcker med varandra? Analysen av materialet upptäckte att det finns en betydande diskrepans mellan innehållet i båda de undersökta böckerna, i jämförelse med styrdokumentets centrala innehåll. / With base in an analytic method developed by The American Association of the Advancement of Science (AAAS) a learning material analysis was performed on two separate editions of a book written by Birgitta Thulin and Sten Elm (Religion 1, published 2010 and Religion 1 & 2, specialisering, published 2013). The investigation was carried out to search for answers regarding the following questions: 1) What is said in the syllabus, for the first course in religion? 2) What is said in matching learning materials? 3) How much do the two investigated editions differ? 4) How well does syllabus and learning materials match? The analysis of the material discovered that there is a considerable discrepancy between the content in the investigated books, in comparison to the central goals of curriculum.