Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka vilket stöd det finns i styrdokumenten för att använda stadsvandringen i undervisningen, samt vilken inställning eleverna har till denna undervisningsmetod. I studien har jag utfört en fallstudie i en elevgrupp. I arbetet ingår även en studie av styrdokumenten och annan litteratur av relevans. Resultaten visade att eleverna ställer sig positiva till att använda stadsvandringen som undervisningsmetod, liksom att de är intresserade av att lära sig om sitt närsamhälle. Stöd för att använda stadsvandringen i undervisningen finns i styrdokumenten, främst då det gäller det faktum att undervisningen ska omfatta olika kunskapsformer. Dessa resultat ligger som underlag för den stadsvandring jag sedermera har skapat och som är en del av examensarbetet.

Syftet med följande arbete är att analysera det internationella/interkulturella perspektivet i två textböcker med tillhörande övningsböcker för engelska i år 9. Läromedelsforskningen och de aktuella styrdokumenten presenteras i arbetets teoridel och perspektivets förekomst analyseras sedan. Detta görs först kvantitativt med hjälp av ett analysredskap som är utformat utifrån det internationella/interkulturella perspektivet som det är uttryckt i de aktuella styrdokumenten. Därefter analyseras texter som visat sig vara relevanta för arbetet i den kvantitativa delen kvalitativt i en diskussion understödd med citat. Resultatet visar att det internationella/interkulturella perspektivet inkluderas i en större andel av Happy no.3:s texter än Good Stuff D:s. I båda böckerna finns dock texter som framställer andra kulturer på ett stereotypt sätt. Good Stuff D har fler övningar som utmanar eleverna vidga sina perspektiv, reflektera och se situationer ur andra människors i andra kulturers perspektiv än Happy no.3.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på lärarnas attityder till utomhusmatematik och dess koppling mellan teori och praktik i grundskolans tidigare årskurs 1-3. Vi vill veta hur utomhusmatematik förhåller sig till styrdokumenten, samt hur lärarna som använder utomhusmatematik omsätter styrdokumenten i sin undervisning utomhus. I vår studie har vi använt kvalitativ metod i form av intervju och observation samt videoinspelning som ett redskap för vårt studieresultat. Vi har intervjuat sammanlagt sex stycken lärare, tre som använder utomhusmatematik i sin undervisning, vars lektioner vi även observerat, och två som inte använder det så ofta samt en som inte alls använder utomhusmatematik. Resultatet av vår undersökning visar, att undervisning utomhus i matematik gör eleverna mer verksamma och nyfikna. Det leder också till att elevernas attityder kring matematik vänder sig till det positiva. Vi kom fram till att lärarna anser att styrdokumenten gällande matematikundervisning utomhus inte är tydliga. Dessutom anser lärarna att användandet av utomhusmatematik inte är vanligt i skolorna. Detta beror på lärarnas tolkning av kursplaner, samt vilka aktiviteter de väljer att använda utomhus.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i matematik A på de yrkesförberedande programmen anpassas efter styrdokumenten avseende elevens studieinriktning, vardagssituation och framtida studier. För att göra detta genomfördes en läromedelsanalys på serien Matematik 3000 samt intervjuer med både lärare och elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten mot att Matematik 3000 för de yrkesförberedande programmen endast är anpassad till eleverna som siktar mot godkänt i betyg och inte tänker läsa vidare. Jag har även kunnat se brister i hur böckerna anpassats efter elevens valda studieinriktning. Detta drabbar alla elever men framförallt de som tänkt läsa vidare.

I detta arbete undersöks ett läromedel i engelska 5 för gymnasiet. Läromedlet är publicerat före 2011. Därför är det undersökningens syfte att analysera hur väl läromedlet förhåller sig till de skrivningar i styrdokumenten som gäller för Lgy11.Undersökningen har försökt koppla styrdokumenten i engelska till relevant teori för att sedan undersöka om samma teoretiska underbyggnad finns i själva läromedlet och om detta speglas i läromedlets innehåll och upplägg. Läromedlet undersöks i förhållande till styrdokument och forskning inom språkinlärningsteorier. Resultatet av undersökningen visar att läromedlet, Read and React, engelska 5 för gymnasiet, trots att det inte är författat med hänsyn till de senaste styrdokumenten erbjuder fullgod övning inom de flesta områden som kunskapskraven ska bedöma. Men undersökningen identifierar också områden där läromedlet behöver kompletteras med ytterligare undervisningsmaterial för att elever ska ges möjlighet att visa sitt lärande enligt kunskapskraven.

Skolan styrs av styrdokument vilka alla lärare måste anpassa sin undervisning efter. I dessa finns emellertid ett tolkningsutrymme, och syftet med denna studie är att klarlägga hur ett antal lärare i svenska tolkar och arbetar med ett av målen från kursplanen i detta ämne. Genom att belysa hur en liten del av det regelverk som omger skolan kan tolkas kan förståelsen för vad det innebär att arbeta efter nationellt ställda mål och kriterier öka. För att åstadkomma detta intervjuades fem lärare, alla från samma skola, angående deras syn på uppnåendemålet att kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka. Resultatet av intervjuerna visar på en viss spridning i hur målet uppfattas då alla lärare exempelvis inte menade att målet i sig innebar något krav på läsning. Den spännvidd som syns i hur lärarna tolkar detta mål väcker frågan kring vad en likvärdig skola innebär.

Likvärdighet är ett ord som används frekvent i förskolekontext samt i våra styrdokument som all verksam förskolepersonal är skyldiga att följa. Trots detta viktiga ord och tydliga definition är det svårt att se innanför ramen av likvärdighet och vad det faktiskt är och hur man ska arbeta för en likvärdig undervisning på förskolan. Likvärdighet i förskolan är ett ämne med lite forskning kring och komplext ämne att diskutera eftersom likvärdighet är tolkningsbart inom en stor ram. Därför är likvärdighet något som intresserar oss att forska kring, ett komplext ämne men ack så viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur likvärdighetsbegreppet ter sig ute på förskolor samt tolkas av förskollärare som bär ett ansvar för utbildningen ute i verksamheter. Studien resulterar i en rad olika faktorer som har en stor påverkan på lika väl processen som resultatet i ett arbete för likvärdig förskola.Vi har använts oss av en kvalitativ forskningsmetod där sex stycken intervjuer genomfördes med sex stycken utbildade förskollärare som alla arbetar på olika förskolor i olika geografiska område i Skåne. Intervjuerna hölls på valfri plats där informanterna kände sig bekväma att samtala och intervjun hölls utefter en intervjuguide. Det teoretiska perspektivet som vi valt till studien är Dahlöf och Lundgrens ramfaktorteorin samt analyseras studien med hjälp utav förskolan styr- och policydokument.

The purpose of this paper is to acknowledge similarities and differences between what teachers are educating their students about and what textbooks contains in relation to the Swedish national minority languages (Finnish, Lappish, Yiddish, Romani and Meänkieli). The methods in the study are semi-structured interviews and textual analysis. The result shows a variety in how much space the minority languages are given in the three analyzed textbooks and a variety between how much time the five different teachers are giving the minority languages. In addition to this one can see that at least three of the teachers are using extra material such as movies, books, or websites in their education to give the students another perspective than the ones in the textbooks.

Syftet med det här arbetet är att belysa de maktuttryck som kan skönjas i formuleringar rörande individens ansvar, rättigheter och skyldigheter i läroplaner samt kursplaner för ämnet samhällskunskap för åren 1980, 1994, 2011 och 2022. Utifrån Foucaults definition av makt som processer där individer formas utifrån det handlingsutrymme de erbjuds vill jag bidra med förståelse för den maktutövning som sker genom implementering av styrdokumentens direktiv. Enligt Foucault råder under skilda samhällsepoker olika uppfattning om vad som är sant och rätt och genom valet av diskurser fastställs vad som är värdefullt när det kommer till utbildning. Med stöd av läroplansteoretisk forskning vill jag försöka ge en bild av vilka ambitioner som funnits för elevernas subjektskapande vid olika tidpunkter. Det undervisade kunskapsstoffet och de sociala strukturer som eleverna möter i skolan bildar tillsammans den sfär inom vilken de kan skapa en förståelse för sin omvärld och sin plats i densamma. Sett ur denna synvinkel innehar styrdokumenten en dubbel maktposition, då de både förmedlar tydliga riktlinjer för elevernas fostran och samtidigt bestämmer kursen för deras kunskapsutveckling.

Hur bör gymnasielärare i samhällskunskap bemöta konspirationsteorier? Gymnasieskolans styrdokument ger ett flertal generella riktlinjer för hur en lärare ska bedriva sitt arbete. En lärare förväntas bland annat bedriva sin undervisning med utgångspunkt i såväl vetenskaplighet, som i demokrati och värdegrund. När en elev i en klassrumssituation argumenterar för en konspirationsteori kan det innebära en utmaning för läraren på alla dessa punkter. I den här studien undersöks hur sex lärare på gymnasienivå resonerar kring bemötandet av konspirationsteorier och styrdokumenten. Studien innefattar intervjuer med lärare från både yrkesförberedande och studieförberedande gymnasier, samt från vuxenutbildningen på gymnasienivå. Studien jämför också lärarnas känslor och strategier med aktuell forskning om konspirationsteorier. De två teoretiska utgångspunkterna för studien är det fenomenografiska perspektivet samt det närbyråkratiska perspektivet på implementering av styrdokument. Därmed är lärarnas friutrymme på många sätt i centrum. Resultatet visar att lärarna ser konspirationsteorier som ett pedagogiskt verktyg, som ett hot, som en positiv skepticism, som en del av yttrandefriheten och som ett ansvar att bemöta. Utifrån en diskussion om resultatet i relation till styrdokumenten och aktuell forskning presenteras en sammanfattning och slutsats där lämpliga sätt att bemöta konspirationsteorier i en klassrumssituation lyfts fram. Resultatet befäster också tidigare studier som visat att lärare i sin roll som tjänstemän med friutrymme agerar på ett tämligen snarlikt vis.