The aim of this study is to identify factors, which decide wheter you choose to commute with bicycle to work in the winterseason. The study is conducted in Umea, in the norhtern part of Sweden. The study is based on 509 answers from a webbased survey, conducted on municipal employees. The study has investigated which factors that affect different commuting groups from a gender perspective. The groups, which has been compared is motorists, wintercyclist and summercyclists. Further the study has analyzed the municipal policydocuments on winterroadmaintainance. The results are summed up around different kinds of maintenance at winterroads. A better snowclearance would induce more to choose the bicycle, which is a very important finding. As it comes to the policydocuments of Umea municipality, the maintainance of bicyclewinterroads of paths has been less prioritized the last years. The summercyclist is found to be the group, which is easiest to convert to wintercyclist, due to their longer travel time in the winterseason with other travelmodes than bicycle. The study has also found a differens of deciding factors between men and women.

Vår studie handlar om barns valmöjligheter i förskolan. Studien går ut på att få kunskap om barns olika valmöjligheter i förskolan. För att få svar på detta använde vi oss av intervju som metod i studien. Förskollärarna fick möjlighet att sätta ord på begreppet barns valmöjligheter genom att dem fick beskriva praktiska exempel på hur barns val kan ske i praktiken. Vi  kan sedan i analysen jämföra dessa svar och därmed belysa hur förskollärarna förhåller sig till barns val.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagogernas syn på yrkesrollen har förändrats mellan 1990-2017. Tidigare forskning talar om hur fritidspedagogens yrkesroll har uppfattats som otydlig. Studien visar på förändrade förutsättningar som ett resultat av den integrering med skolan som skedde på 1990-talet. Studien bygger dels på en textanalys av styrdokument för att synliggöra förändringar i uppdraget, men även på intervjuer med nio fritidspedagoger som varit yrkesaktiva under tidsperioden som undersökningen berör. Resultatet av studien pekar på en gemensam grund i styrdokumenten som inriktar sig på värdegrundsarbete och pedagogisk omsorg. Rekommendationer i form av allmänna råd och pedagogiska program har utvecklats till ett eget kapitel i den läroplan som är aktuell idag, som också innebär en större kravbild. Förändringarna har sett olika ut mellan deltagarna, det beror på varierande förutsättningar som skola, lokal och barngrupp. Deltagarna har även påverkats olika beroende på yrkeserfarenhet, kommun och arbetsplats.   Gävle den 31/5-2018 Anders Larsson och Oliver Sjudin.

Sammanfattning: Förskolan styrs av specifika styrdokument, däribland läroplanen för förskolan (lpfö98). Läroplanen lyfter bl.a fram värdegrunden som uttrycker de etiska förhållningssätt som är en viktig del av verksamheten. Den belyser begrepp som rättvisa, jämställdhet, rättigheter, omsorg och hänsyn till andra människor. "/.../ utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler /.../", Lpfö98. Sid. 9 Min studie har utgått ifrån yngre barns sociala samspel i förskolan. Studien belyser olika situationer som har analyserats utifrån tre begrepp: inkludering, exkludering och språk. Studien utfördes i en förskola i Ale kommun, Västra Götalands län på en avdelning mellan åldrarna (1,4)* år och (3,8)* år under en period på ca. 6 veckor. Studien genomfördes med hjälp av fältanteckningar och videoobservationer. *År och månad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur barn leker i förskolan och genom detta synliggöra hur barn interagerar med varandra och hur man kan tolka deras handlingar i leken. Metod: Jag valde att använda mig av fältanteckningar kombinerat med videografi. Denna metod var mest relevant för mitt syfte och mina frågeställningar. Genom att göra fältanteckningar och videografi kunde jag undersöka förskolans verksamhet och barnens lek för att få ett tillförlitligt resultat. Resultat: Resultatet visar att det sker både medveten och omedveten inkludering respektive exkludering i förskolan. Resultatet visar också att språket kan ha en stor betydelse i barns lek men att det inte alltid är ett måste att ha det verbala språket. I studien synliggörs flera olika metoder barn använder sig utav i lekarna när de inkluderar och exkluderar varandra. Studien visar också att det skiljer sig i de styrda lekarna och de styrda miljöerna gentemot de fria.

I fritidshemmets verksamhet möter lärare och pedagoger stora elevgrupper varje dag, och har till uppgift att möta både individens och gruppens behov. Syftet med denna studie är att undersöka fritidspedagogers upplevelser av hur elevgruppens storlek påverkar fritidshemmets verksamhet i relation till styrdokumenten. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua sju verksamma fritidspedagoger i fritidshem. Resultatet visar att det utifrån styrdokumentens krav är flera faktorer som brister och att pedagogerna upplever utmaningar med att behålla kvaliteten i arbetet med stora elevgrupper i fritidshemmets verksamhet.

Studien syftar till att undersöka hur livsfrågor konstrueras i två valda läroböcker i SO för årskurs 1-3, med avseende på elevperspektiv och social kontext, med hjälp av forskningsfrågorna Hur konstrueras livsfrågor i elevuppgifter?; Hur konstrueras livsfrågeperspektivet i de textavsnitt som behandlar ett ämnesinnehåll?; Hur är sambandet mellan ämnesinnehåll och elevuppgifter?; Hur korrelerar konstruktionen av livsfrågor i de utvalda läroböckerna med den som finns i  Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2018)?. Det empiriska materialet samlades in genom en analys av två läroböcker anpassade för årskurs 1-3: Boken om SO 1-3 (2013) av Annica Hedin & Elisabeth Ivansson med och PULS SO-boken (2011) av Maria Willebrand och Göran Körner. Läroböckerna är valda mot bakgrund av att de är utgivna på stora förlag och därför kan antas ha stor spridning i skolor. Ytterligare empiri utgörs av Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet? (Skolverket, 2018).  Studiens teoretiska ramverk, en kritisk diskursanalys, utgör skäl till en teoridriven studie. Ramverket används vid en djupgående analys av den slutgiltiga empirin där resultaten visar att de valda läroböckerna inte tar vara på livsfrågornas naturliga relation till reflektion och samtal i aktiveringen av eleven, utan snarare lämnar företräde för faktainlärning och läsförståelse. Analysen visar även att läroböckerna betonar livsfrågor med en elevnära kontext medan en bredare samhällelig kontext lämnas utanför. Här kan studien urskilja en differentiering mellan hur livsfrågor konstrueras i de utvalda läroböckerna i förhållande till hur de konstrueras i läroplanen. Resultaten visar således, i enlighet med tidigare forskning, att läroböcker inte utgör en direkt reflektion av läroplanens innehåll och föreskrifter. En slutsats av resultaten är att läraren behöver besitta förmågan att gå bortom texter i syfte att implementera livsfrågor i sitt arbete, då de två valda läroböckerna tycks ge ett begränsat stöd.

Studiens utgångsläge är att bidra till att öka kunskapen som läroböckers innehåll i relation till styrdokumenten. För att studera hur väl fyra läroböcker för kursen samhällskunskap 1b på gymnasiet överensstämmer med styrdokumenten har läroböckers innehåll granskats utifrån hur väl de överensstämmer med det centrala innehållet samt kunskapskraven. Vidare har även hur läroböckerna behandlar de analytiska förmågorna som är framskrivna i kunskapskraven undersökts. Metoden som använts är en kvalitativ riktad innehållsanalys. En deduktiv kodningen utifrån styrdokumenten har applicerats på läroböckernas innehåll. Resultatet visar på att det förekommer, ofta flertalet, skillnader mellan styrdokumenten och läroböckernas innehåll. När det kommer till förmågor skiljer det sig stort mellan förmågorna i läroböckerna. Alla läroböckers innehåll har en svaghet i att presentera förmågor men även i förklaring samt exemplifiering av dem. Avslutningsvis är några av de slutsatser man kan dra av studien är att som elev bör man inte förlita sig på läroboken då den inte är ett välfungerande verktyg för att utveckla de kunskaper som finns beskrivna i styrdokumenten. Även lärare bör vara mer medvetna om läroböckernas svagheter och avvikelser från styrdokumenten för att kunna göra medvetna val i sin läroboksanvändning samt vid framtida läroboksinköp för att säkra kvalitén på undervisningen.

Studiens syfte var att undersöka vilka diskurser om vikingar som konstitueras i avsnitt om vikingatiden i samhällsorienterande böcker ämnade för grundskolans årskurs 1-3. För att svara på studiens syfte utfördes en kritisk diskursanalys på två utvalda läroböcker. Vi använde oss av nodalpunkter för att sortera empirin och analyserade texterna i läroböckerna på olika nivåer för att avslutningsvis jämföra resultatet mot de sociala praktikerna: den populärhistoriska vikingen, den vetenskapliga och styrdokument. Ur analysen framkom det att böckerna förmedlar både en gemensam och en säregen bild av vikingen. Vi kan konstatera att framförallt den vetenskapliga framställningen av vikingen konstitueras i läroböckerna, men vi tolkade det som att läroböckerna ständigt förhåller sig till den populärhistoriska vikingen och denna framställning gick också att skönja i läroböckerna. Jämförelsen mot styrdokumenten visade att läroböckerna har försökt att förhålla sig till styrdokumentens olika delar samtidigt som de har försökt att förhålla sig till de olika framställningarna av vikingen. De konsekvenser vi fann med detta förhållningssätt var att innehållet kunde framstå som ospecifikt och otydligt eftersom diskurserna föreföll att motsäga varandra.

Studien undersöker elevers syn och förväntningar på musikundervisning och hur dessa förhåller sig till kursplanen i ämnet. Historiskt har det visat sig ge negativ inverkan på arbetsmiljö och måluppfyllelse när avståndet mellan dessa olika förhållningssätt blir för stort. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex stycken elever i årskurs fyra till sex, och därtill en jämförelse med vad som står att finna i Skolverkets styrdokument för musikundervisning i grundskolan. Studien söker även efter möjliga orsaker och förklaringar till elevernas tankar och önskemål i ämnet. Iden till arbetet bottnar i en osäkerhet kring min egen undervisning kombinerat med en intention om ökad didaktisk förståelse och utveckling i ämnet. Jag har dessutom varit intresserad av att ta reda på vilket utrymme och vilka möjligheter man har som lärare att utforma undervisningen efter elevernas önskemål. Tidigare forskning har visat att kursplaner och undervisning bör utformas följsamt gentemot samhällets förändringar för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för lärare och elever att samverka i. Resultatet av studien visar att eleverna har många förslag, tankar och synpunkter på musikundervisning. Sammantaget önskar de sig en mer disponibel och kreativ miljö där de kan interagera, upptäcka och experimentera inom ämnet på såväl lektions- som uppgiftsnivå. Elevernas berättelser eller beskrivningar liknar eller påminner inte nämnvärt om varandras. Sannolikt utgår de således från sina egna musikupplevelser och erfarenheter när de resonerar kring ämnet, vilket gör att deras tankar och behov skiljer sig åt beroende på vilka intressen eller mål de har, samt var de befinner sig i sin utveckling. Jag konstaterar att elevernas tankar och idéer om musikundervisning är förenliga med den nuvarande kursplanen eftersom elevernas inflytande, påverkan och demokratiska rättigheter framstår som betydelsefulla delar av styrdokumenten. Skolverket anger att eleverna genom undervisningen ska få möjlighet att utveckla sin kreativitet, vilket i förlängningen ska främja en entreprenörsanda. Att få lov att påverka och samverka genom att tillföra undervisningen egna idéer överensstämmer väl med sådana ambitioner. En olikhet som framträder i studien är att eleverna, till skillnad från Skolverket och styrdokumentens kunskapskrav, inte verkar vara intresserade av att summera, jämföra eller gradera sina kunskaper. Det verkar således troligt att det existerar ett avstånd mellan skol- och ungdomskultur när det handlar om värdering och betygsättning i ämnet. Sökord: förväntningar, jämförelse, styrdokument, musikundervisning.

Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar om hur digitaliseringen förändrat undervisningspraktiken i svenska som andraspråk och främmandespråk när det gäller planering, genomförande, efterarbete och bedömning. Studien genomfördes på gymnasie-och grundskolor som har 1:1-dator. Fem lärare blev intervjuade om vilka val de gjorde för att främja elevers lärande med IKT, vilka hjälpmedel de använde, hur de såg på digitaliseringen generellt i skolan och vilken betydelse styrdokumenten hade i bedömningssituationen. Likvärdighetens betydelse, skolans anpassning till samhället i övrigt ansågs viktigt och en klassfråga om det inte gavs möjligheter till digitalisering i skolan, framför allt på grundskolan. De direkta vinster lärare såg var utveckling av skriftspråket, speciellt för pojkar, och elevers inlärning av engelskan. Andraspråkselevers lärande kunde höjas med de kognitivt mer utmanande uppgifter som lärare uppfattade att de kunde framställa i den digitala miljön. Man ansåg att det var enklare att överbrygga kulturella skillnader genom att arbeta med multimodal litteracitet. Studien ger en kort historisk tillbakablick på skola och pedagogik, beskriver datorernas intåg i skolan och den snabba teknologiska utvecklingen vilket påverkat och förändrat skolan mycket. Studiens nytta är att få en inblick i och inspiration av andra lärares uppfattningar om sin digitala undervisning och vardag och en ökad förståelse för läraruppdragets komplexitet.