No description available.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk. En annan slutsats är att elevinflytande i olika mån och på skiftande sätt är avgörande för den litteratur som slutligen väljs. En fråga vi ställt oss i slutdiskussionen är om elevernas fria val av skönlitteratur får så stort utrymme att det kan inverka på andra moment i svenskämnet.

<p>Detta är en undersökning angående de faktorer som styr lärarnas val av skönlitteratur på gymnasiet samt hur ett införande av en litterär kanon skulle påverka deras yrkesutövning. Syftet med uppsatsen är att se hur gymnasielärare kopplar sina val av skönlitteratur till styrdokumenten samt hur de resonerar kring ett införande av en litterär kanon. En kvalitativ undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lärare på en gymnasieskola i södra Sverige. Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar: Vad styr lärarnas val av skönlitteratur inom svenskundervisningen på gymnasiet och hur motiverar lärarna sitt val? Finns det likheter eller skillnader beroende på program, lärare och elevunderlag, vilka är de i så fall och hur märks de? Hur anser svensklärarna att ett eventuellt införande av en nationell kanon skulle påverka deras och elevernas förutsättningar?</p><p>Resultatet visar att styrdokumenten inte är en av lärarnas huvudsakliga motiveringar. Det som istället angavs som motivering var externa faktorer såsom tillgång och ekonomi tillsammans med tidigare erfarenheter av olika verk. Det existerar en väsentlig skillnad beroende på program, lärare och elevunderlag i både inställning och utförande. Då skolan redan har en inofficiell kanon skulle ett införande av en nationell litterär kanon förmodligen bekräfta de redan valda verken och författarna, något som skapar blandade känslor hos respondenterna.</p>

<p>Skolans styrning genom användande av läroplaner och kursplaner kan skilja mellan två olika länder. Vilka dessa skillnader kan vara mellan Sverige, som ett industraliserat i-land och Kenya som en gammal koloni ännu under utveckling inom ämnet biologi är vad detta arbete är tänk att behandla. För att kunna utföra en bra jämförelse mellan de två kursplanerna har jag valt att studera läroplansteori. </p><p>Läroplansteori formulerar hur innehåll för utbildningar, hur formulering av utbildningens mål och hur innehållet organiseras. Teorierna visar hur samhällets struktur påverkar skolans utformning och styrningsmetoder. Pedagogisk forskning angående hur arbetet bör bedrivas i skolan är en av de många faktorer som påverkar hur en läroplan och kursplan formuleras. </p><p>Utifrån denna litteraturstudie har jag sedan jämfört de två olika kursplanerna i biologi för att se om det finns likheter i vad som anses som viktig kunskap i både Sverige och Kenya. </p><p>Jämförelsen visade att det finns många likheter i grundkunskaperna men att det skiljer sig i hur kursplanern a uttrycker sina mål för undervisningen. Det förekommer mål i den kenyanska kursplanen som är anpassat för Kenya i det utvecklingsstadiet som landet befinner sig på. Den svenska kursplanen innehåller mer kunskapsmässiga mål som inte har en direkt användning för eleverna utan ska ge eleverna större kunskaper senare i livet. Den kenyanska kursplanen uttrycker en större vilja att eleverna ska kunna ha användning av skolans innehåll direkt då många elever slutar skolan tidigt.</p>

<p>Syftet med vår studie är att ta reda på hur demokratibegreppet används i skolan i form av elevinflytande och ansvar. I styrdokumenten finns direktiv om elevinflytande och ansvar, vi vill med den här studien se hur lärarna går tillväga för att omvandla retoriken till praktiken.</p><p>För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där våra respondenter har varit lärare på två olika grundskolor. För att synliggöra skillnaden mellan styrdokumentens retorik och skolans praktik, har vi valt att använda oss av en analysmodell där vi ställer dessa mot varandra. De begrepp vi valt att forma vår analysmodell utefter är de teoretiska utgångspunkter tagna från Robert A. Dahls Demokratin och dess antagonister.</p><p>Utifrån vår analysmodell har vi kommit fram till om begreppen effektivt deltagande, lika rösträtt, upplyst förståelse och kontroll över dagordningen endast är retorik, finns inte med överhuvudtaget eller om det finns på ett konkret sätt.</p>

<p>Syftet med mitt arbete var att undersöka om det går att se något samband mellan Helsingborgselevernas resultat i matematik och skolornas sätt att arbeta med helhetssyn inom matematikundervisningen.</p><p>Denna undersökning har genomförts vid alla kommunala f-9 skolor i Helsingborgs kommun. Undersökningen har gjorts m.h.a både intervjuer och enkäter, och såväl rektorer som lärare har deltagit. Elevernas resultat har bedömts med utgångspunkt i slutbetyg och nationella prov. Min undersökning visar att på tre av elva skolor når över 90% av eleverna G både i slutbetyg i matematik och på det nationella provet i matematik. Samma tre skolor har en tydlig lokal arbetsplan. Två av dessa 3tre skolor har dessutom både lokal kursplan i matematik och ämneskonferenser i matematik från åk 1 till åk 9.</p><p>Detta stämmer väl överens med den undersökning som Skolverket genomförde år 2000 som visar på ett positivt samband mellan helhetssyn på utbildning och kvaliten på verksamheten.</p>

No description available.

<p>Vi har försökt att tolka och förstå sex fritidspedagogers förhållningssätt till styrdokumenten för att få en förståelse för en viktig del av utvecklandet av fritidshemmets verksamhet. Studien har vi genomfört med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer med fritidspedagoger. Med hermeneutikens principer tolkade vi sedan intervjuerna för att få en förståelse för fritidspedagogernas tankar och idéer. Vårt resultat är att fritidspedagogernas förhållningssätt till styrdokumenten inte är något som de upplever att de har naturligt och detta påverkar deras läroplansarbete på de olika fritidshemmen. Samtliga fritidspedagoger i vår studie är medvetna om att detta är något de behöver arbeta på för att få ett bättre förhållningssätt till styrdokumenten.</p><p> </p>

Enligt skolans styrdokument ska skolan aktivt och medvetet främja jämställdhet mellan flickor och pojkar. Skolan har ansvar för att motverka traditionella könsmönster samt med bestämdhet ta avstånd från allt som strider mot dessa grundläggande värden. Studiens syfte har varit att granska grundskolans läroböcker i matematik och svenska ur ett genusperspektiv i relation till skolans styrdokument avseende jämställdhetsmålen. Studien har fokuserat kring frågeställningarna; Hur fördelas läroböckernas bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/män? Hur är fördelningen i bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/män i läroböcker utgivna innan och efter införandet av Lgr 11? Hur fördelas läroböckernas författarskap mellan kvinnor och män? Data har baserats på avkodade bilder från aktuella (2014) läroböcker i skolämnena matematik och svenska, årskurs ett till nio, i en svensk kommun. Bilderna avodades utifrån kategorierna flicka/flickor, pojke/pojkar, både flicka/flickor och pojke/pojkar, ej avkodbar och annat motiv. Data har bearbetats med statistiska analysmetoder och utvärderats i förhållande till aktuell forskning samt genusteori som den har framförts av Yvonne Hirdman. Studiens resultat visar på ett rikt innehåll av bilder i kommunens läroböcker i matematik och svenska. Pojkar avbildas oftare till skillnad från flickor framförallt i skolämnet matematik men även i svenska. Sammantaget följer studiens resultat gängse framkomna nationella och internationella mönster. Pojkar avbildas oftare än flickor i nyare matematikböcker (utgivna efter införandet av Lgr 11) jämfört med äldre läroböcker. Skolämnet svenska visar däremot en jämnare fördelning av bildutrymme för nyare böcker. För kommunens läroböcker i matematik och svenska framkommer dessutom en underrepresentation av böcker utgivna under gällande styrdokument. Avslutingsvis finns en överrepresentation av kvinnliga författare för kommunens läroböcker i skolämnena matematik och svenska. Värdet med denna studie har varit att påvisa möjliga påverkansfaktorer till flickors och pojkars identifikation med skolämnena matematik och svenska utifrån en kommuns befintliga läroböcker. Studien visar en möjlig trend mot tydligare manlig dominans när det gäller bildrepresentation i skolans matematikböcker utgivna efter införandet av Lgr 11. Motsatt möjlig trend visar läroböcker i svenska vilka förefaller vara på väg mot en jämnare fördelning av bildutrymme mellan flickor och pojkar.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka likheter och skillnader det går att finna i den svenska och finska kursplanen i geografi, detta för att få en indikation på om skillnader i kursplanerna kan vara orsaken till Finlands framgång i globala tester medan den svenska skolan går betydligt sämre. Samt att se om det finns indikationer på vilka krafter som kan ha påverkat kursplanernas utformning. För att kunna finna svaren till syftet så används en textanalys av de bägge kursplanerna och dessa ställs emot varandra för att finna hur de två kursplanerna skiljer sig från varandra och vilka likheter de har.  Denna studie visar på att de två kursplanerna har väldigt stora likheter och knappt några skillnader utöver ordval. Studien visar också på att det inte tycks vara de globala testerna så som PISA som har inverkan på kursplanerna i geografi utan att de måste påverkas av andra krafter.