Den här studien tar upp problematiken kring studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Då forskarna uppfattat att vägledningen ofta nedprioriteras i de skolor som inte har någon anställd vägledare, blev ämnet studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar på mellanstadiet intressant att utforska. Vårt syfte är att undersöka hur mellanstadielärare ser på studie- och yrkesvägledning i undervisningen som en del av hela skolans ansvar. Med grund i kommunala styrdokument diskuterar vi hur detta påverkas. De frågor som besvaras i studien är: Hur ser mellanstadielärare på sin roll och ansvar för att främja elevernas valkompetens genom studie- och yrkesvägledning i klassrumsmiljön i förhållande till aktuella kommunala styrdokument? Har lärarna behov av stöd för att tillgodose skollag och läroplan gällande studie- och yrkesvägledning? Vilka är dessa isåfall? De teoretiska begrepp forskarna utgått ifrån var symbolisk interaktionism, roller, handlingshorisonter samt habitus. Med hjälp av dessa kunde resultatet analyseras utifrån hur den sociala interaktionen mellan kollegor samt kunskap kan påverka arbetet med studie- och yrkesvägledning. Genom den kvalitativa metoden kunde forskarna använda semistrukturerade intervjuer där informanterna tilläts berätta sina uppfattningar. Resultatet av de intervjuer som genomfördes innebar i sin helhet en kunskapsbrist. Kunskap om vad studie- och yrkesvägledning innebär och hur det kan implementeras i mellanstadiet. Forskarna drar slutsatser om lärarutbildning, kommun och ledning som bristande.

Hur bör gymnasielärare i samhällskunskap bemöta konspirationsteorier? Gymnasieskolans styrdokument ger ett flertal generella riktlinjer för hur en lärare ska bedriva sitt arbete. En lärare förväntas bland annat bedriva sin undervisning med utgångspunkt i såväl vetenskaplighet, som i demokrati och värdegrund. När en elev i en klassrumssituation argumenterar för en konspirationsteori kan det innebära en utmaning för läraren på alla dessa punkter. I den här studien undersöks hur sex lärare på gymnasienivå resonerar kring bemötandet av konspirationsteorier och styrdokumenten. Studien innefattar intervjuer med lärare från både yrkesförberedande och studieförberedande gymnasier, samt från vuxenutbildningen på gymnasienivå. Studien jämför också lärarnas känslor och strategier med aktuell forskning om konspirationsteorier. De två teoretiska utgångspunkterna för studien är det fenomenografiska perspektivet samt det närbyråkratiska perspektivet på implementering av styrdokument. Därmed är lärarnas friutrymme på många sätt i centrum. Resultatet visar att lärarna ser konspirationsteorier som ett pedagogiskt verktyg, som ett hot, som en positiv skepticism, som en del av yttrandefriheten och som ett ansvar att bemöta. Utifrån en diskussion om resultatet i relation till styrdokumenten och aktuell forskning presenteras en sammanfattning och slutsats där lämpliga sätt att bemöta konspirationsteorier i en klassrumssituation lyfts fram. Resultatet befäster också tidigare studier som visat att lärare i sin roll som tjänstemän med friutrymme agerar på ett tämligen snarlikt vis.

Syfte Syftet är att utforska organisatoriska förutsättningar mot ett hållbart ledarskap (HBL) för att förebygga utbrändhet inom den svenska idrottsrörelsen. Frågeställningarna är: (1) På vilket sätt är Riksidrottsförbundet och Svenska Olympiska Kommittén kompetensstarka organisationer? (2) Erbjuds tränare social support och samhörighet av Svenska Olympiska Kommittén och Riksidrottsförbundet? (3) På vilket sätt erbjuds tränare strukturell stöttning och verktygsarbete från Svenska Olympiska Kommittén och Riksidrottsförbundet? Metod Metoden var en kvalitativ textanalys utifrån fyra steg: Identifiera ett problemområde, val av texter som ska analyseras, skapa ett analytiskt tema och göra en detaljerad analys (Fejes &amp; Thornberg 2009). En analys gjordes där tre underrubriker under hållbart ledarskap blev analysens fokusområden (Milen &amp; Lange 2000). Meningar, begrepp och stycken relevanta till dessa underrubriker lyftes ut och redovisades i resultatdelen. Resultat Ökad kontroll och styrning sker efter ekonomiska föreningars riktlinjer i brist på annat. Detta skapar en intressekonflikt, vilket syns tydligt i måluppföljningen av utvecklingsarbetet. Det har bidragit till att Riksidrottsförbundet (RF) utlyst en utredning av den, vid tillfället, sittande regeringen. Utredningen skulle handla om hur ideella organisationer kan utvecklas och kompetensstärkas. Tränare erbjuds social support och samhörighet av Svenska Olympiska Kommittén (SOK) och RF. Hur de går tillväga med detta arbete eller hur uppföljningsarbetet ser ut finns inte mycket offentlig dokumentation kring. Däremot kan vi utifrån de dokument vi tagit del av konstatera att sociala mål inte följs upp, skrivs ner eller skapas. SOK håller i ett individanpassat topp- och talangprogram som ska förmedla och erbjuda tränaren resurser, kunskap och information. På vilket sätt de gör detta eller med vilka verktyg är otydligt. RFs dokument tar inte upp tränaren i samma omfattning som SOK. Slutsats Det finns i officiella dokument ingen information om på vilket sätt tränare erbjuds social support och samhörighet samt verktygsarbete av SOK och RF, eller hur en kompetensstark organisation skapas och utvecklas inom dessa två organisationer. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Skolan ska enligt skollagen bedrivas likvärdig över hela landet, där styrdokumenten ska fungera som ett verktyg för att upprätthålla en likvärdig svensk skola. En del av lärares arbete är att betygsätt elever utifrån Skolverkets styrdokument. Systemet förutsätter att alla lärare på alla skolor arbetar på precis samma sätt. Problematik för likvärdigheten kan därmed uppstå ifall styrdokumenten tolkas olika av lärare, ifall skolor arbetar på olika vis eller när lärare låter sig påverkas av yttre omständigheter. I uppsatsen har fem gymnasielärare inom samhällskunskapsämnet på olika skolor, såväl fristående som kommunala skolor, intervjuats för att undersöka deras upplevelser av betygsättning utifrån styrdokumenten, arbetsplatsen och samhället. Studien är kvalitativ och har en fenomenologisk forskningsansats, där resultatet av intervjuerna syftat till att beskriva de fem lärarnas upplevelser av betygsättning. Principal-agent teorin har satts in i ett skolsammanhang, vilket inneburit att studien undersökt hur lärare (agent) upplevt sin roll som betygsättare och hur de förhållit sig till Skolverkets (principalen) styrdokument samt sin arbetsplats. Resultatet i studien har visat att de intervjuade lärarna sett betygsättning som ett komplicerat hantverk, där lärarnas erfarenhet spelar stor roll vid tolkning och förståelse av styrdokumenten. Lärarna har upplevt att skolans arbetssätt gällande betyg varit väsentligt för deras betygsättning, då arbetsplatsen ska fungera som ett stöd för lärarna. Skolornas arbetssätt har däremot visat sig variera mellan de intervjuade lärarnas nuvarande arbetsplatser, samt skolor som de tidigare arbetat på. Lärarna har även förklarat att samhällets bild av skolan idag är negativ, vilket påverkar hur människor uppfattar lärares arbete i allmänhet och betygsättning i synnerhet.

Syftet med detta arbete är att kartlägga och analysera hur begreppet konflikt beskrivs i förskolans nationella styrdokument mellan åren 1985-2015 för att därigenom nyansera förskollärares och forskares förståelse av begreppet konflikt som politiskt innehåll. Metoden för att generera ett resultat och besvara arbetets första två frågeställningar är en läroplansteoretisk textanalys och för att besvara den tredje frågeställningen består metoden av en summativ innehållsanalys. Nationella styrdokument från regering, Skolverket och Socialstyrelsen har legat till grund för resultatet. Resultaten visar att synen på konfliktbegreppet har ändrats under de senaste trettio åren i förskolans nationella styrdokument. Synen på konflikter har gått från något som barn ska lära sig att hantera och förstå genom att betrakta lärare som förebilder till något som pedagoger och personal stöttar och utvecklar tillsammans med barnen. Konflikthantering omnämns senare år som en del i det förebyggande arbetet mot kränkningar, mobbing och diskriminering och som en del av förskolans värdegrundsarbete.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka lärare och elevers inställning till teknikämnet i skolan och om lärarna når ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda på detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkäter. Lärarna intervjuades med hjälp av intervjuguide för att kunna låta intervjun gå i olika riktningar. Eleverna fick enkäter med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar på att undervisning i teknik sker i större utsträckning än förväntat. Både lärare och elevers svar tyder på att lärarnas tankar om teknik når fram till eleverna. Alla lärare i studien tycker att tekniken är ett viktigt ämne i skolan och nästan alla elever tycker att det är roligt med teknik.</p>

Följande undersökning berör sångpedagogers förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen på gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma lärare på olika gymnasier i Stockholm. Syftet med undersökningen är att ta reda på om och i vilken utsträckning digitala verktyg används i den enskilda sångundervisningen på gymnasiets estetiska program. Vidare lyfts lärarens fördelar och nackdelar fram, men även hur lärarna ser på elevens användande av de digitala verktygen. Som utgångspunkt i studien nämner jag digitaliseringen som tidsfenomen där konstarterna står i beroende. Vidare ställs sjungandet i kontrast till digitaliserad elektronik, där frågan om framtidens sångundervisning får svar.

The study examines how multimodal texts in the Swedish subject in the upper secondary school is assessed. The first two issues investigates through a hermeneutical text interpretation how multimodal texts are described in policy documents and how they are reflected in the assessment base. The last issue examine how teachers today assess students work with audiovisual elements trough interviews with three Swedish teachers. The analysis of policy documents shows an inconsistency in how multimodal texts are described and assessed. The inconsistency is causing a limitation in how multimodal texts are used in teaching. The results of the interviews confirm this and highlights how the design of teaching is largely controlled by the assessment base and its interpretation. The study shows how the absence of clear wording in policy documents prevents recognition of multi-modal texts in school, at the same time as the National Agency for education emphasize its relevance. Furthermore it shows how audiovisual texts have the potential to deepen and expand on the content instead of merely act as support to spoken and written text. And finally how a multimodal approach contributes to creating an equal education for all students regardless of background.

I den här studien har vi undersökt hur fyra olika lärare i årskurs 4-6 tänker kring hur de väljer ut skönlitterära böcker till sin undervisning samt hur uppföljningsarbetet går till i de intervjuade lärarnas klassrum. Vi har intervjuat fyra olika lärare och låtit deras elever svara på enkäter och därpå har vi analyserat och gjort en sammanställning av det material vi fått ta del av. Utifrån intervjuerna och enkäterna har vi kommit fram till att lärarna väljer högläsningsboken medan de låter sina elever välja den enskilda läseboken själva. Detta eftersom de anser att det är viktigt att eleverna får välja utifrån sina egna intressen. Vi har kunnat se att lärarna ser stora möjligheter med användandet av skönlitteratur av skönlitteratur i undervisningen vid arbete med ett specifikt tema eller arbetsområde. Svårigheterna med valet av skönlitteratur har visat sig vara bristande tid till att hjälpa alla elever med sitt skönlitterära bokval, sätta sig in i barn/ungdomslitteratur och finna klassuppsättningar. Genom studien har vi kunnat se att det brister kring uppföljningsarbetet av skönlitteraturen som läses i undervisningen eftersom eleverna inte får tid till reflektion av det lästa.

Teaching is a complex profession. From planning to evaluations and classroom interaction with students, not to mention the administrative work that is part of a teacher’s duty. Everyday work consists of input from student/teacher relations in the classroom and also from the school organization, the policy documents and school laws and regulations, the media and, of course, from the teacher's own pedagogical knowledge and experience. This essay examines what factors play a key role when teachers make their decisions in the work of planning lessons. As a consequence, the research questions are: - According to teachers, what factors do they experience affect their didactic choices while planning their work? - What awareness does the teachers show when it comes to those factors that have an impact on their planning? The method used for data collection is semi structural interviews with three Swedish teachers at an upper secondary school in Stockholm, Sweden. With a sociocultural perspective the teacher’s situation in school is framed as it illustrates a way to look at how knowledge is gained in the interaction between individuals in an institutional setting. Critical discourse analysis is used to identify and examine the key discourses that are at work in the interviews with these teachers. The conclusion is that all three teachers’ experience that three major discourses affect their planning: student’s needs, national policy documents and national testing and time factors. Both the planning of how work is organized in the classroom and the subject content is affected, but to different extents. To a certain degree all of the teachers express knowledge of the fact that their planning is affected by different factors. They feel that they are limited by national policy documents to the extent that they do not experience the curriculum to be as creative as they first envisioned it. They also express that a shortage of time is a factor that has negative impact on their work, explaining that they have too little time to plan their lessons. Each teacher also express that they very much adapt their teaching to meet their students’ needs.