BAKGRUND:I ett sociokulturellt perspektiv utgår man ifrån att elever lär i samspel med varandra ellertillsammans med en vuxen person. En lärare som planerar sin matematikundervisning kangenom att ha en varierad undervisning skapa dessa lärandesituationer för eleverna. Det ärockså viktigt att läraren har kunskaper om, i detta fall algebra och vilka svårigheter elevernakan ha då bokstavssymboler ersätter tal. Tidigare forskning beskriver att lärare kan ställa sigfrågorna vad, hur och varför då de planerar sin undervisning. Planeringen, som inkluderarbåde undervisningen och utvärderingen av elevernas kunskaper, skall enligt styrdokumenten,göras tillsammans med eleverna.SYFTE:Syftet var att undersöka lärares utsagor om sin planering och undervisning av algebra i åk 6-9.METOD:Forskningsmetoden var kvalitativ eftersom undersökning och datainsamling gjordes genomintervju av sju stycken lärare.RESULTAT:I studien visade sig att samtliga lärare utgår från läroboken då de planerar undervisningen ochutvärderar elevernas kunskaper. Detta beror, enligt lärarna, på förutsättningar som tillexempel tid, gruppsammansättningar och klassrumsklimat. / Uppsatsnivå: C

BakgrundI början av 2000-talet hade barngrupperna i fritidshemmen enligt Hansen (2000) antingenförökats eller flerdubblats utan några mer resurser i form av personal. På grund av de stora barngrupperna har fritidshemmen enligt Skolverket (2000) små möjligheter att erbjuda barnen en varierad fritid. I Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem (2007) finns det ett avsnitt där det står att fritidspersonalen på fritidshemmen ska komplettera skolan ocherbjuda barnen en meningsfull fritid, samt stödja barnens sociala, fysiska, emotionella och intellektuella utveckling. Skolinspektionen (2010) har gjort en rapport där de kommit fram till att de flesta fritidshem erbjuder barnen ett innehåll som med små förändringar ser nästan likadant ut över tid. Det verkar enbart finnas ett litet utrymme för flexibilitet.SyfteSyftet med undersökningen är att ta reda på hur fritidspedagoger planerar och lägger upp sin verksamhet på fritidshem i förhållande till rådande styrdokument.MetodUtifrån syftet med undersökningen har jag valt intervjuer som metod för att det ger bäst resultat med tanke på mitt syfte. Sex fritidspedagoger intervjuades på tre olika fritidshem.ResultatStudien visar att fritidspedagogerna upplever att det är väldigt mycket skola och att fritidshemmet mer eller mindre har försvunnit. Fritidspedagogerna känner att de inte fått någon extra tid att sätta sig in i vad som står i nuvarande styrdokument, Allmänna råd och Kommentarer kvalitet i fritidshem (2007). Det får ske på eget initiativ och efter eget intresse. Hurfritidspedagogerna synliggör för barnens föräldrar vad de gjort på fritidshemmet varierar. / Program: Lärarutbildningen

The purpose of this thesis is to investigate the outreach services for children and youths in a specific area, in this case Västra Götalandsregionen. In particular this thesis will examine the development in the outreach services for children and youths from 1990-2010. Our thesis will also examine if the financial crises affected the outreach services for children and youths, and how control documents influence the work of the librarians. This study is based on interviews, document and literature studies. For the analyses we used Torgil Persson’s theoretical model. We modernized Persson’s model so it would fit our study better. The results of our study showed us that the outreach services for children and youths don’t rely on control documents. The financial crises did affect the outreach services for children and youths, but the interviews gave us the information that the librarians didn’t really think it was because of the financial crises. We also found out that the outreach services for children and youths depend on changes in society. The document and literature studies showed us that libraries closed during the 1990s.

SammanfattningUndervisningen i matematik är starkt beroende av läroböcker. Tidigare granskades läroböcker av staten, men i samband med decentraliseringen av skolan avskaffades denna granskning.Läroböckernas innehåll och upplägg skall styras av styrdokument och kursplaner. Detta inger en stark tilltro till läroböckernas tillförlitlighet. Tidigare forskning visar att undervisningen i matematik har mer fokus på inlärning av strategier på bekostnad av begreppsförståelse, på grund av läroböckernas proceduella karaktär. Dock ser läroböckernas upplägg olika ut, både vad gäller innehåll, begrepp och procedurer.Vår studie innebär att genomföra en komparativ läroboksanalys med fokus på skriftliga räknemetoder som matematiskt område. Syftet är att belysa hur olika läroböcker i matematik för årskurs 3 behandlar skriftliga räknemetoder inom addition och subtraktion samt hur detkan relateras till Lpo94 och Lgr11.Metoden för studien består av en analys där läroböcker i matematik analyseras.Analysredskapet har vi själva konstruerat för att möta studiens syfte. Analysen är avkomparativ karaktär, där de olika läroböckerna jämförs, i form av en kvantitativ innehållsanalys. Utifrån resultatet av analysen framkommer en stor variation av hur stor del de analyserade läroböckerna tillämpar skriftliga räknemetoder. Variationen gör sig ocksåtydlig i hur många olika strategier läroböckerna erbjuder vid utförande av skriftliga räknemetoder. Samtliga läroböcker använder uppmaningar, frågor eller exempel som formulerar vad som förväntas av eleven under utförandet av olika uppgifter. Slutsatsen visar att samtliga läroböcker går i linje med rådande styrdokument och aktuell forskning men i olika omfång. Detta innebär att lärare bör inta ett kritiskt förhållningssätt till val av läroböckeroch dess roll i undervisningen. / Program: Lärarutbildningen

The aim of this study is to examine and map out the different ways that theconception of information literacy (IL) is used in the governing documents ofthe Swedish elementary school. IL is a controversial concept around which thereis no proper consensus. Despite that fact, the word is used in a vast number ofcontexts. In the school world as well as in the library sphere the different waysof using the concept often appear to overlap although rarely in ways that seemconducive to one another. My work therefore, is aimed at finding out how theconcept is used within these two discourses and if or in what ways the usagescoincide and are compatible. Using five ideal types constructed out of fivedifferent theoretical notions of IL I have carried out an idea analysis of thegoverning documents for the Swedish elementary school. The study implies thatthe concept of IL is used frequently within the governing documents, althoughwithout ever referring to the word itself. It also implies that the schooldocuments make use of the concept in a certain school manner as opposed to theditto library one and that the fact that the two fields essentially operate towardthe same goal therefore gets neglected. I claim that this may result in that theschool and the library possibly fail to benefit from each others competencies.The aim of my thesis is therefore throwing light on how the notion is expressedwithin the two discourses, possibly facilitating and bringing the two professionscloser together. / Program: Bibliotekarie

This thesis is about how the library can help immigrants integrate into theswedish society. By studying leading documents of the libraries in Malmö,Stockholm and Umeå in search for how the relate to work consideringimmigrants and integration I have studied the library as a bridge betweenbeing included and excluded in the society. The thought is that the libraryopens the door to new worlds both for immigrants and born swedes toobtain knowledge about a culture different from their own.In my thesis I reached the conclusion that library on a day to day basisworks with the integrationprocess for immigrants. Although the leadingdocuments should evolve since they show gaps and seem somewhatmisguiding in their presentation of the libraries function. The librariesshould work more with analysis of the environment that they are active in sothat they are more individualized for the people around it. They should alsoprovide activities that shows more of the swedish society for those whomight come from another cultural environment, and this should be availableon their on language. / Program: Bibliotekarie

Studiens syfte var att undersöka hur undervisning, som den förklaras i kapitel 4 i Lgr 11, beskrivs av några pedagoger vid några fritidshem. Studien gjordes med sociokulturell ansats och kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. De empiriska resultaten analyserades med delar av Wengers teori om praktikgemenskaper och indikerade att en delad repertoar kring begreppet undervisning saknades och att det ömsesidiga engagemanget ibland var bristfälligt. Pedagogerna tycktes trygga i att genomföra sitt uppdrag, men uttryckte att de fått minimal fortbildning kring Lgr 11. Stor vikt lades vid värdegrunden och relationer. Brist på planeringstid, personalbrist, icke ändamålsenliga lokaler och stora barngrupper sågs som hindrande för arbetet. Resultatet överensstämmer i stort med aktuell forskning i ämnet. I resultatdiskussionen diskuterades att fortbildning kring Lgr 11 och ett mer aktivt läroplansarbete skulle kunna vara gynnsamt för undervisningen i fritidshemmet. Ett intressant ämne för fortsatt forskning vore pedagogers syn på balansgången mellan omsorg, utveckling och lärande.

Denna studie handlar om svenska grundskolerektorer och deras pedagogiska ledarskap. Syftet är att bringa klarhet till begreppet pedagogiskt ledarskap samt undersöka hur rektorer upplever utövandet av det pedagogiska ledarskapet i realiteten. Tidigare forskning visar på att det existerar en problematik inom området som härstammar från begreppets svårförståeliga karaktär. Vår teoretiska utgångspunkt för denna studie är ramfaktorteorin och studien har genomförts enligt en kvalitativ design med en induktiv synvinkel. Vi har använt oss av ett inspirerat förhållningssätt till den grundade teorin för att skapa resultatet. Resultatet visar att begreppet pedagogiskt ledarskap är besvärligt och därför svårt att definiera vilket leder till individuella tolkningar, där tiden är en rektors främsta förutsättning för att utöva det pedagogiska ledarskapet. Studiens resultat visar även att rektorn upptas av väldigt mycket administrativt arbete samt att rektorerna delger även att de upplever att det finns ett korstryck som påverkar deras arbete. Vi kan tyda att det pedagogiska ledarskapet begränsar rektorns arbete eftersom begreppet upplevs som diffust och därför skapas en missuppfattning hos användarna hur det pedagogiska ledarskapet skall praktiseras / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur verksamma pedagoger på förskolan och gymnasiet tolkar och i praktiken omsätter styrdokument i relation till dramapedagogiskt arbete. Studien berör även pedagogernas uppfattningar om vilket slags lärande de får syn på i dramapedagogiska situationer och hur detta formativt bedöms och pedagogiskt dokumenteras. Metoden vi använt oss av för att besvara dessa frågeställningar har varit kvalitativa forskningsintervjuer. Fyra förskolepedagoger och tre dramalärare på gymnasiet har intervjuats för denna studie. De data som framkommit genom dessa intervjuer har vi sedan tolkat utifrån ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Resultatet har visat på skillnader och likheter – både inom och mellan de olika verksamheterna - när det gäller tolkningen och omsättningen av de aktuella styrdokumenten. Dessa skillnader har av naturliga skäl till stor del berott på styrdokumentens olika utformning och innehåll. En viktig likhet har dock varit att samtliga pedagoger anser att styrdokumenten är abstrakt formulerade, vilket enligt dem både leder till frihet och begränsning i planeringsarbetet och i samarbetet med andra pedagoger. Studien har även påvisat skiljaktigheter i hur pedagogerna uppfattar och exemplifierar begreppen pedagogisk dokumentation och formativ bedömning.</p>

No description available.