<p>Syftet med studien är att få reda på hur barn upplever sin förskolegård och deras tankar om den. Studien tar även upp vilken betydelse sinnen och fantasi har och har haft för barns utveckling och lärande under deras utevistelse på förskolegården. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i barns perspektiv för att försöka lyfta fram hur saker och ting ser ut från barns synvinkel. Som metod användes kvalitativ analys av ett intervjumaterial där intervjuerna genomfördes enskilt med barn från två olika förskolegrupper. Svaren som barnen gav ledde till resultatet om hur de upplever sin förskolegård och nästan alla barnen i undersökningen tycker bra om sin förskolegård. Barnens svar tyder även på att de är aktiva när de vistas ute på sin förskolegård. Forskare anser att barns tankar när det gäller planering av förskolegården är betydelsefull då det är de som är experter på vad de vill ha.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser på utevistelsens betydelse för barns lärande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lär sig genom att praktiskt tillämpa kunskaper i utevistelsen beskrivs också.  Intervjuer av fyra pedagogers syn på utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar. Resultatet visar att de medverkande pedagogernas huvudsyfte med utevistelsen är motorikträning för barnen. Det visar även att verksamheterna inte bara använder utevistelsen för att barnen ska få frisk luft utan för att barnen behöver röra på sin kropp och träna sin motorik på olika sätt. En slutsats som kan dras är att pedagogens förhållningssätt till utevistelse påverkar barnens attityd till att vistas ute då pedagogen är en förebild.</p>

<p>Studiens syfte är dels att undersöka vilken förståelse för matematik ur ett samhällsperspektiv som elever på en mellansvensk kommunal gymnasieskola har, utifrån den beskrivning av ämnet som finns i de svenska styrdokumenten. Syftet är också att undersöka vilken inställning till ämnet eleverna har, hur attityden påverkas av vänner och familj, samt vilken betydelse media har i synen på matematik.</p><p>Studien bygger på en enkätundersökning där 130 respondenters svar har behandlats. Genomgående i analysen har gruppen med elever som läser ett yrkesinriktat program jämförts med de elever som studerar på ett mer teoretiskt inriktat program.</p><p>Resulatet visar att elevernas förståelse för matematikens roll i samhället är fullt acceptabel, men att det är få som nått ett fördjuad insikt. En klar majoritet anser att de förstår syftet med matematikundervisningen.</p><p>Trots att en dryg trejedel tycker att matematik är det viktigaste ämnet så finner cirka hälften inget intresse för ämnet. En sjundedel säger sig t.o.m. uppleva ångestkänslor i samband med matematik.</p><p>Både närmiljö (familj, vänner) och media påverkar i viss utsträckning attityden till ämnet.</p> / <p>The aim of the study is to examine the understanding of mathematics from a societal perspective among pupils at a Central Swedish municipal upper secondary school, based on the subject's description found in the Swedish regulatory policies. The study also aims at investigating the pupils' attitude towards the subject, how this attitude is affected by family and friends and what influence the media has in the construction of these views.</p><p>The study is based on a survey containing the answers of 130 pupils. Throughout the analysis the group containing students on vocationally-oriented programs have been compared to the student on the academic programmes.</p><p>The result of the study shows that the understanding of mathematics and its role in society is quite acceptable, but also that few pupils show a deeper comprehension. A substantial majority think that they understand the purpose of mathematics at upper secondary school.</p><p>Even though more than a third of the pupils regard mathematics as the most important subject half of the pupils find no interest at all in the subject. One out of seven pupils even considerers mathematics to provoke feelings of anxiety.</p><p>The study further shows that both the close environment (family and friends) and media to some extent affect the attitude towards mathematics.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur blivande gymnasielärare i samhällskunskap ser på sitt kommande uppdrag som lärare. Syftet är vidare att titta på vad styrdokumenten säger om lärarens uppdrag. Undersökningen bygger på fyra intervjuer som genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med tematisk analys. Undersökningen bygger också på en analys av läroplan och kursplan för samhällskunskap.</p><p> </p><p>Den tidigare forskningen visar att lärarens uppdrag har förändrats de senaste 20-30 åren till att innefatta alltfler uppgifter. Lärarens uppdrag i dagens skola fokuserar särskilt på sociala uppdrag vilket innebär nya och stora krav på lärarna. Detta är en utveckling som har skett samtidigt som resurserna i skolan har minskat samt att nya direktiv för skolan har kommit.</p><p> </p><p>Resultatet visar att de blivande lärarnas syn på sitt kommande uppdrag i många avseenden överensstämmer med tidigare forskning och styrdokumenten.  Lärarnas syn på läraryrket är att det är ett fritt yrke med många uppgifter och att detta innebär både negativa och positiva aspekter.  Resultatet visar också att lärarna framför allt ser två huvuduppdrag inom läraryrket, kunskapsuppdraget och det sociala uppdraget. Samtliga lärarna i undersökningen anser att båda är viktiga men att det sociala uppdraget blivit allt mer viktigt i dagens skola</p>

No description available.

<p>I skolan använder sig lärare av skriftliga prov som ett av underlagen vid betygssättning, men det finns dåliga och bra prov. Ett bra prov utvärderar det som avses. Kan det vara så att betyg på skriftliga prov i dagens skola grundas på annat än vad som avses i betygskriterierna? För att granska detta gjordes en kvalitativ samstämmighetsanalys av autentiska prov och betygskriterier gällande organisk kemi, kemi b på gymnasiet. Till detta användes Blooms reviderade taxonomi. Undersökningen ämnade visa om skriftliga prov i var konstruerade på sådant vis att eleverna tilläts visa på kvalitéer som motsvarar Väl Godkänt (VG) och Mycket Väl Godkänt (MVG). En kompletterande enkätundersökning genomfördes med avsikten att ta reda på ifall lärarna använder sig av skriftliga prov för att bedöma VG och MVG. De skriftliga proven i vår undersökning och betygskriterierna för VG och MVG visar mycket dålig samstämmighet. De skriftliga proven betonar en lägre kognitiv nivå än betygskriterierna. Samtidigt visar enkätundersökningen att de skriftliga proven endast är en av flera underlag vid betygssättning.</p>

<p>Syftet har varit att undersöka vad meningsfull matematik är och hur lärare arbetar med det från förskola till år 5. Syftet är även att undersöka vad styrdokumenten har att säga runt begreppen meningsfull, motivation, lust och arbetsglädje och hur det har förändrats. Vad är meningsfull matematik? Hur gör lärare matematiken meningsfull? Vad finns skrivet i de tidigare styrdokumenten kring meningsfull matematik? Hur ser dagens styrdokument Lpo 94 ut med fokus på meningsfull matematikinlärning? För att svara på frågeställningarna har jag genomfört en litteraturstudie och intervjuer. Lärarna tolkade att meningsfull matematik var när eleverna fick utgå ifrån sin egen kapacitet och känna att de klarar av det. Att låta eleverna använda laborativt material för att de ska förstå vad de gör. Detta kan hjälpa eleverna att se varför matematiken är meningsfull. Eftersom matematiken finns överallt måste man som lärare ta vara på de tillfällen som dyker upp. Sammanfattningsvis beskriver jag meningsfull matematik på följande sätt utifrån styrdokumenten: Det krävs en varierad matematikundervisning, att använda vardagsanknytning för att eleverna ska förstå varför de bör kunna räkna och att låta eleverna vara med och utforma matematiklektionerna. Fånga arbetslusten genom att ge varje elev den utmaning som behövs. Meningsfull matematik är inte ett begrepp som direkt används i styrdokumenten men det gör däremot motivation, lust och att förstå verklighetsanknytningen till matematiken.</p>

<p>I studien undersöks hur matematikundervisningen bedrivs i två klasser, motsvarande år fem i Sverige, i en skola på Nya Zeeland, samt elevernas och lärarnas uppfattningar om densamma. Data har samlats in med hjälp av frågeformulär till samtliga elever, samt genom intervjuer med de båda lärarna var för sig, samt enskilda intervjuer med fem av eleverna. Därtill har även egna observationer genomförts vid fyra lektionstillfällen, två för vardera klassen. Några generella slutsatser kan ej dras, men man kan konstatera att en kombination av olika undervisningsmetoder är något som samtliga elever föredrar. Dock finns det metoder som eleverna hellre arbetar med än andra, såsom matematiska spel och undersökningar som relaterar till det vardagliga livet. Även lärarna föredrar undersökningar, men också gruppövningar i små grupper. Vidare föredrar de att göra undervisningen så praktiskt inriktad som möjligt för att försöka uppnå bästa möjliga förståelse hos eleverna.</p>

<p>I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger använder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser på barns egen kultur. Den frågeställning jag hade var: I vilken utsträckning använder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel på det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna på att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte känner till det vidgade textbegreppet som står beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan är välkommet hos en pedagog, men barnen måste lämna sina älsklingsfigurer i hallen tills skoldagen är slut. De andra pedagogerna har förbjudit barnen att ta med egna leksaker.</p><p>Slutsatsen är, att pedagoger som inte använder olika uttrycksformer i undervisningen och som inte släpper in barnkultur i skolan, inte följer styrdokumenten som finns för skolans verksamhet.</p>

Sammanfattning Lpo-94 är lärarnas främsta styrdokument, och det är ett dokument som har vida mål och som är öppet för allas olika tolkningar. Min undersökning handlar om detta ämne, inriktat på främst individualiseringskraven i läroplanen. Den är uppdelad i två delar. I den inledande litteraturgenomgången går jag igenom äldre läroplaners syn på individualisering samt de formuleringar om individualisering som finns i Lpo-94. Jag presenteraransvarsfördelningen för skolan och nämner kommunaliseringen och den nya ansvarsfördelningen samt de brister som kommunerna har uppvisat i sitt arbete med skolan. Vidare handlar det om faktorer som styr arbetet i klassrummet, läroplanens språk, olika sätt att individualisera, olika individualiserartyper bland lärare, orsaker till varför läroplanens visioner ibland inte kan verkställas samt förespråkare och kritiker i individualiseringsdebatten. I intervjudelen presenteras åtta intervjuer i form av lärarporträtt för att försöka reda ut om det finns någon skillnad när det gäller antalet tjänstgöringsår och på vilket stadium på grundskolan man arbetar, när det gäller hur man tolkar och efterlever Lpo-94:s tankar i allmänhet och individualiseringstankarna i synnerhet. Enligt resultatet finns vissa skillnader.