No description available.

Detta examensarbete avslutar två års studier på yrkeslärarutbildningen. Som blivande yrkeslärare har jag valt att blicka in i kommande förändringar inom gymnasieskolan. Höstterminen 2011 träder reformen Gy2011 ikraft med ett flertal förändringar. Efter avslutad utbildning på yrkesprogrammen kommer eleverna att få en yrkesexamen och ett uttryckt önskemål i arbetet inför reformen är att gymnasieskolans yrkesutbildning ska leda till högre grad av anställningsbarhet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur väl styrdokumenten i Gy2011 stämmer överens med arbetsgivarnas krav på blivande administratörer för att bli anställningsbara efter avslutad gymnasieutbildning. Hur väl stämmer skolans krav på kunskaper överens med arbetslivets krav på kunskaper? Min undersökning avgränsar sig till yrkesutgångarna ekonomi- och personalassistent inom inriktningen Administrativ service på Handels- och administrationsprogrammet samt avgränsar sig till tre län i södra Sverige. Med en jämförande dokumentanalysmetod studerar jag läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, examensmålen för Handels- och administrationsprogrammet, ämnes- och kursbeskrivningar samt platsannonser utifrån gjorda avgränsningar och urval. Resultatet av min undersökning visar att styrdokumenten ställer mer krav på generella kunskaper medan platsannonser anger mer specifika krav på kunskaper. En stor skillnad är de krav på erfarenhet och de personliga egenskaper som efterfrågas i platsannonserna. För att bli anställningsbara är arbetet som ligger bakom under utbildningstiden fram till examen av betydelse. Det handlar om vilka kunskaper som förmedlas inom skolan och vilkakunskaper som förmedlas under elevernas arbetsplatsförlagda lärande. Det handlar om att skolan kan ge de rätta förutsättningarna för att eleverna ska få kunskap om yrket och inte minst att eleverna själva tar tillvara på givna förutsättningar och gör det bästa av dem.

Policy document conversion in practice – a qualitative study of five upper grade teachers approach to the 2011 policy documents in history.This essay examines five upper grade teachers approach to the new 2011 policy documents in the history school subject, as well as it’s impact on the teachers class room activities. Also, the study examines what factors have influenced this conversion process. Colleagues, the school management and the Swedish Skolverket (the Swedish school management organisation, controlled by the Swedish government) are in this study the main external influences that are studied. The study is carried out with an organisation theoretical approach, witch states that controlling the schools practical activities is hard, taking in to account a great variety of “problems” that follow a teachers every day work. Aspects like shortage of time, a lack of economic backing and school tradition are thought to be negating factors that make a political “top-down” control of the school necessary in order to force school political ideas to get hold in school classroom activities.Through five qualitative interviews with the teachers, mixed views takes shape. Most of the teachers are slightly torn, but mainly positive, to the changes that has followed with the new policy documents in the history subject. The grading system is mainly considered to be an improvement since the one before, considering it’s way of describing students subject qualities on a relative scale. Also, the subjects more analysing soul is mainly thought to make it more relevant in general. The main result shows that all teachers, in various degree, have reformed their class room activities, leaning school history to a slightly more advanced and academic oriented subject, with a greater proportion of analytic segments to carry the subjects narration through the courses. Throughout this study, source validation is by far shown to be the most prominent class room activity that causes this effect. Studies in how history has been used by individuals, groups and governments are also revealed to be an important factor, leading the subject in a more advanced direction.The study of external factors that had influenced the conversion process clearly stated that the teachers colleagues was the main source of reliance and support when interpreting the new policy documents. All five teachers claimed to have been discussing and comparing their work with their colleagues throughout the passed year. The schools managements had not –3with the exception of one, that were – been directly involved in the interpretation process. Nor had they been generous in their disposal of time given to discussion with colleagues. Though, the school managements had been underlining the importance of a interpretation collaboration and had made sure that the teachers had been given time to attend introduction seminars. The influence and support from Skolverket was amongst the teachers mainly considered to have been insufficient. Some introduction seminars to the 2011 school reform – previously mentioned – had been given on different locations, but these had mainly described the reforms intentions in general and lacked a more practical oriented support that the majority of the teachers considered necessary for a correct interpretation of the documents. The main problem with the shortage of support from Skolverket was without a doubt thought to be the lack of examples connected to the grading system. Its relative nature was amongst the teachers thought to have required further instructions, making it possible for them to tie subject qualities to specific grades.Thus, this study describes a reality that opposes the top-down view of school control and its problems. A vast majority of the five teachers studied seemed to have done their best – on their own and together with their colleagues – to keep up with the changes in the 2011 policy documents in history. Instead, possible reasons for differences between the classroom activities and the subjects juridical intention could partly be tracked to a lack of controlling measures (also known as support to the teachers), carried out by the “top” in a top-down perspective.

Syftet med denna studie var att se hur pass medvetna medarbetarna på vuxenförvaltningen inom Eskilstuna kommun var om de jämställdhetsmål som finns i kommunens egna styrdokument om jämställdhet. En webbaserad enkätundersökning har genomförts där 130 enkäter skickades ut. Respondenterna har fått svara på olika frågor runt styrdokumentet och fått ge förslag på förbättringar.  En kvantitativ metod har använts och materialet har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet social konstruktivism samt tidigare forskning. Tidigare forskning har visat att det kan vara svårt att implementera en handlingsplan eller styrdokument i stora organisationer på ett tillfredsställande sätt. Resultatet av den genomförda undersökningen visar att få av respondenterna är medvetna om att styrdokumentet finns och bara ett fåtal har läst dokumentet och är medvetna om målen som finns uppsatta. / The purpose of this study was to see how aware employees in a management in Eskilstuna municipality was about the gender equality targets in the city's own policy document on gender equality. A Web-based survey was implemented in which 130 questionnaires were sent out. Respondents have been responding to various queries around the policy document and they have given suggestions for improvement. A quantitative method has been chosen and analyzed the material from the theoretical perspective around social constructivism and previous research. Previous research has shown that it can be difficult to implement a plan of action or a policy document in large organizations in a satisfactory way. The result of the survey shows that few of the respondents are aware of the document and only a few have read it and are aware of the goals that are posted.

Syftet med min studie är att kartlägga och granska möjliga konkreta åtgärder i klassrumssituationen kring elever i ett problemskapande beteende. Fokus riktas framförallt mot elever i åk 1-6. Specialpedagogens syn på problemskapande beteende, förebyggande insatser och de åtgärder som kan nämnas i ett åtgärdsprogram gällande en elev i ett problemskapande beteende lyfts fram.  Studien ger en vid översikt kring elever i ett problemskapande beteende, dels vad som kan läggas i detta begrepp och dels vilka åtgärder som är möjliga att använda i mötet med ett problemskapande beteende. En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem utbildade specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar studien på att några få ord kan ringa in det som behövs för att förebygga och bemöta ett problemskapande beteende. Det handlar om tid för samtal med eleven, tid för att möta elevens nätverk och tid för att kompetensutveckla och reflektera kring förhållningssätt och strategier i mötet med eleven. De konkreta åtgärderna som lyfts fram att använda inom klassrummets ramar handlar i stor utsträckning om tydlighet, struktur och skapandet av förutsägbarhet. Relationens betydelse lyfts också fram. Samtliga intervjuade gör kopplingar till miljöns inverkan då det gäller vad som kan uppfattas som problemskapande eller ej.

Background: Pupils’ responsibilities are presented in the curriculum Lgr11 as a given thing. There has been some research in the field of pupil responsibility, but research covering school grades 1-3 could not be found. The study investigates theories of responsibility, pupil responsibility, power and pupil influence. Purpose: The purpose of this study is to find out the teachers’ views on pupil responsibility. The study will answer two questions; firstly what is the interviewed teachers’ view on the concept of pupil responsibility in primary schools (grade 1-3)? Secondly what do the interviewed teachers’ see as responsible behavior and what do the teachers expect from pupils’, regarding pupil responsibility in primary school (grade 1-3)? Method: In order to investigate this, five structured qualitative interviews were made, with five teachers from primary schools. The study is based on these five teachers’ views, which means that the study can not give an overall view of pupil responsibility. Result and conclusions: The study shows that these teachers have similar views on the concept of pupil responsibility. Pupil responsibility involves responsibility for their studies and to be disciplined, for themselves and the collective. Teachers expect responsible behavior, keeping in mind the age and the mental level the pupils are at.

The purpose of this examination paper has been to examine the situation for Swedish as a Second Language Programs in relationship to their interaction with the parents of the stu-dents. This case study was performed at two schools in the county of Stockholm. A com-parative analysis of both national and local documents for school governance was used to analyse the contents for incidents of parental involvement in schooling. Furthermore, qualitative semi-structured interviews were carried out with five staff-members holding key positions. The findings of the study are that schools tend to practice parental involve-ment only to the level that it is recommended in the national documents. As Sweden has a growing population of citizens with a foreign background it is vital that schools are in the forefront of the move to include these citizens in a manner which behoves a democratic equal society.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer när officiella ideal om jämställdhet och jämlikhet möter vardaglig praxis i den svenska skolan. Genom att intervjua elever och lärare har jag fått deras syn på frågor som rör jämställdhet och jämlikhet i deras tanke och praktik. För att kunna få en mer nyanserad bild utav informanternas berättelser har jag även varit på den skolan där studien bedrivits för att genomföra observationer samt låtit eleverna i klass 8 skriva en kort uppsats om deras tankar kring jämställdhet och jämlikhet. Min undersökning visar att de styrdokument som skolan har beträffande dessa frågor inte tas tillvara på gemensamt sätt för lärarkåren. Konsekvensen av detta kan förstås av att många elever inte har så stor kunskap om begreppen eller verktygen att se dess verkan i deras egen vardag. Det är dock inte enbart problemen för skolan och lärarkåren att skapa en gemensam ståndpunkt utan en stor del av det osynliga motståndet ligger i elevernas egen process av att förhålla sig till normer och normalitet som rör kön, genus, sexualitet och etnicitet.

Denna studie har som syfte att utreda hur förskollärare ser på dans inom förskolans och förskoleklassens verksamhet, att öka kunskapen om vilka förutsättningar som skapas för dansen inom ramen för förskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har även avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika förutsättningar och möjligheter för att dansa. Vi har använt oss av intervjuer för att uppnå detta syfte, och har intervjuat 11 förskollärare verksamma i förskola och fem förskollärare verksamma i förskoleklass. Intervjuernas resultat har vi analyserat och presenterat utifrån frågeställningarna för studien. De slutsatser vi har kunnat dra är att synen på dans är bred och varierad mellan förskollärare utan någon allmänt vedertagen kärna, samt att medvetet arbete med dans kan vara ett sätt att synliggöra och motarbeta stereotypa genusarrangemang. Vi kan även konstatera att det finns många olika tolkningar av uppdraget att arbeta med dans både i förskola och förskoleklass.

Följande kartläggande undersökning berör området kring bildskapande aktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Syftet är att beskriva och analysera vilka betydelser bildskapande aktiviteter har enligt några barn och att utifrån några pedagogers redogörelser studera bildverksamheter i fritidshemmet.Studien tar upp gällande mål i läroplanen för bildaktiviteter i fritidshem samt att den tar upp bildskapandets betydelse för yngre barns kunskapsutveckling. Jämförelser görs mellan bakgrundsredovisningens innehåll och den valda verksamheten där kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger och elever verksamma i fritidshem. Detta för att kunna fastställa vilka betydelser begreppet ”bildskapande aktiviteter” har för barn i fritidshem samt att se vilken eventuell skillnad betydel-sen är mellan pedagoger och elever och för att se hur fritidshemspersonalen ser på målen i läroplanen i relation till bildskapande aktiviteter på fritidshemmet. Resultatet beskriver ett flertal aspekter där betydelsen med bildskapandet på fritidshem tas upp och tydliggörs. Bland annat att den största skillnaden mellan elever och fritidshemspersonalen är att eleverna vill ha mer bildskapande aktiviteter medan fritidshemspersonalen tycks vara nöjda med det bildskapande som redan finns på fritidshemmet