Syftet i denna uppsats är att få insikt i hur skolor undervisar om homosexualitet i årskurs 7-9 inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Den teoretiska utgångspunkten är ett queerteoretiskt perspektiv. En av de två metoder som använts i uppsatsen är kvalitativ innehållsanalys. Metoden har tillämpats för att se vilken syn skollagen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet har på sexualiteter och vilka formuleringar som finns om detta samt hur det ska arbetas med sexualiteter utifrån kursplanen i biologi och SO. Skollagen, läroplanen och kursplanerna har visat sig reproducera en heterosexuell norm. Den andra metoden som nyttjats är kvalitativ intervju. Intervjuer har genomförts med sju biologilärare och två SO-lärare som undervisar i sex och samlevnad på nio olika skolor. Utifrån intervjuerna har det visat sig att skolorna organiserar undervisningen om homosexualitet utifrån hur sex- och samlevnadsundervisningen organiseras, varför det undervisas om homosexualitet på olika sätt. I undervisningen om homosexualitet utesluter de lärare som intervjuats till stor del läroböcker. Flertalet av lärarna belyser homosexualitet en till två lektioner och integrering av homosexualitet i hela sex- och samlevnadsundervisningen är ovanligt. På vissa av de studerade skolorna har inte alla elever fått undervisning om homosexualitet. Det finns så ett osynliggörande av homosexualitet och ett exkluderande av homosexuella elever. Generellt tas homosexualitet av lärarna för given och homosexualitet omnämns i regel som en fast identitetskategori istället för något mångtydigt, relationellt och flytande. För lärarna som intervjuats är styrdokumenten inte ett rättsnöre för undervisningen om homosexualitet inom sex och samlevnad.

Syftet med detta arbete är att belysa hur undervisning om hållbar utveckling (UHU) integreras på gymnasieskolan. UHU är ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har därmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mål. Det som arbetet har fokuserat på är hur lärare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillämpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsättningar som styrningssystemet ger lärarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet består av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer från två gymnasieskolor i Halmstad. Rektorsintervjuerna har tjänat som komplement till de svaren som lärarna har gett och ger en synvinkel relaterad till styrningssystemet. Resultaten från intervjuerna har sedan presenterats och analyserats med hjälp utav den teorin som har valts för arbetets genomförande. Det viktigaste av det som har framkommit av resultatet är att UHU inte är ett prioriterat område på de gymnasieskolorna som jag har studerat, vilket står i kontrast till den satsningen som UHU kräver för att det skall lyckas bli integrerad i undervisningen. Orsaken till att UHU inte prioriteras är framförallt att den inte förekommer bland de prioriterade målen i de lokala styrdokumenten. I och med att UHU konkurrerar med flera andra perspektiv i de nationella styrdokumenten så krävs det en lokal prioritering.

Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns på nationell- kommunal- och skolnivå. Det är kommunen som ansvarar att upprätthålla målen som står skrivna i de olika styrdokumenten. Syfte med arbetet är att studera texterna som styr skolan, specifikt förändringen av begreppet elev. Studien fokuserar på eleven i tre styrdokument, SOU 1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som används är textanalys med två inriktningar, innehållsanalys och diskursanalys. Med hjälp av innehållsanalysen framkom det att begreppet elev används i både individ- och grupperspektiv samt att användandet av vilka ord som används förändrades genom styrdokumenten. I diskursanalysen ändrar elev betydelsen från SOU 1992:94 till skolplanen. I SOU 1992:94 är elev del av en grupp och i den kommunala skolplanen är eleven enskild. De slutsatser som framkommer ur studien ligger i linje med Foucaults syn på diskursen. Begreppet elev används för att reglera och normalisera både undervisning och skolsituationen. En mer betonad mening av begreppet elev hittades i den kommunala skolplanen än i de andra två styrdokumenten. / Schools are controlled by several policy documents; these exist at national- local authorityand school level. It is up to each local government to hold responsibility and maintain the goals specified in the policy documents. The purpose of this essay is to study the texts that control schools and specific changes in the use of the term pupil throughout the policy documents. The study focuses on the term pupil in the governing documents: SOU 1992:94, Lpf 94 and one sample school curriculum. The research method used is text analysis comprising two specific branches: content analysis and discourse analysis. Using content analysis the term pupil can be seen in an individual and group perspective where the usage of the word shifts throughout the policy documents. In discourse analysis the term pupil changed meaning from the top document SOU 1992:94 to the bottom document, school level. In SOU 1992:94 the pupil is part of a group whereas in the school curriculum document the pupil is viewed as an individual. The conclusions that can be made from this study are in agreement with Foucault’s view. The term pupil is used to regulate and standardise in both education and school situations, and a more specific meaning of the word pupil can be seen in the school curriculum than in the other two documents.

Företeelsen friluftsliv i en skolkontextBakgrund: Friluftsliv har varit en del av den svenska obligatoriska skolan under lång tid. Friluftsliv fick en ökad betydelse i idrottsämnet i samband med Lpo 94. Det råder dock oklarheter kring vad innebörden av begreppet friluftsliv. Syfte: Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för företeelsen friluftsliv i en skolkontext. Frågeställningar: Vilka innebörder av friluftsliv framträder i den nationella kursplanen och dess betygskriterier respektive de lokala styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa? samt Vilka skillnader finns det mellan de innebörder av friluftsliv som framkommer på nationell nivå jämfört med de lokala styrningar som framkommer på enskilda skolor? Teori och metod: Vi har i studien använt oss av en kvalitativ hermeneutisk textanalys. Våra studieobjekt är dels den nationella kursplanen för idrott och hälsa och dels lokala styrdokument från nio olika skolor i Örebro. Resultat: Vi har funnit att det råder en spänning mellan den nationella kursplanens olika delar med avseende på friluftslivets plats och roll i ämnet. Vi har vidare sett att det råder en spänning mellan den nationella kursplanen och de lokala styrdokument vi undersökt med avseende på val av innehåll och innebörder av begreppet friluftsliv. Det finns en stark koppling mellan friluftsliv och orientering i de lokala styrdokumenten. Vi har också funnit att det inte finns något konsensus kring vad friluftsliv är men en möjlig tolkning som återkommer är att friluftsliv tolkas som vistelse i naturen. Summerande analys: Oklarheterna kring hur friluftsliv tolkas är så stora att risken finns att skolans likvärdighet sätts ur spel rörande området friluftsliv. Flera skolor antyder att friluftsliv inte hinns med och forskning tyder på att friluftsliv ersätts av friluftsverksamhet.

Demokrati i skolan har en framskjuten plats i dagens skoldebatt, vilket gör det intressant att följa hur begreppet demokrati använts och tolkats idag men också historiskt sett. Jag har valt att studera begreppet demokrati i skolan och söka svar på frågor om hur demokrati uttryckts i de olika styrdokument som funnits för den obligatoriska skolan bakåt i tiden också hur den demokratiska fostran väntats gå till samt vad i samhället som påverkat demokratisträvandena för skolans del under olika tidsperioder. För att svara på frågorna har en dokumentstudie gjorts, där styrdokument för skolan från slutet av 1800-talet och fram till idag samt annan utbildningshistorisk litteratur gåtts igenom. Med hjälp av denna senare litteratur har en allmän historisk bakgrund givits. De uttryck för demokrati somjag funnit i de studerade styrdokumenten har tolkats efter ett schema vilket kombinerar två dimensioner av begreppet nämligen form-funktion och kollektiv-individ. Det slutliga resultatet visar på skilda perspektiv på begreppet demokrati i olika styrdokument samt att vissa strömningar i samhället för varje tidsperiod har haft betydelse för hur demokratibegreppet uttryckts i respektive styrdokument.

Denna uppsats undersöker implementeringen av styrdokument i organisationer utifrån ett meningsskapande perspektiv. Styrdokument ses som en viktig del i organisationers arbete men tidigare forskning visar att det finns skäl att ifrågasätta hur väl de fungerar i praktiken. Det föreligger svårigheter när samtliga organisationsmedlemmar på alla organisatoriska nivåer ska skapa förståelse runt samma innehåll.       Under 2011 infördes en nationell värdegrund för äldreomsorgen i Sverige. Detta har aktualiserat arbetet med styrdokument och värdegrund inom äldreomsorgen. Den empiriska bakgrunden till denna studie är detta arbete men studien avgränsas till det innehåll som gäller bemötande. Detta område är särskilt intressant då begreppet bemötande kan ha olika innebörd för olika personer samt beroende på kontexten. Studien undersöker därför medarbetarnas förståelse av innehållet i styrdokument och hur förståelsen översätts i arbetet.       I uppsatsen presenteras teori beträffande styrdokument, ledarskap, organisationslärande, sensemaking och organisationskultur. Viktiga poänger i detta kapitel är: Att styrdokument måste konkretiseras för att kunna användas. Att ledarskap allt mer handlar om kommunikation och att förmedla idéer och värderingar. Att lärande är en social konstruktionsprocess och att kunskap är subjektiv. Att organisationskultur är gemensamma föreställningar, skapade genom kommunikation. Att sensemaking är en ofullständig process i vilken människor ständigt försöker förstå sin omvärld.    Undersökningen genomfördes som en fallstudie på ett vårdboende i Karlstad kommun. Tio medarbetare samt enhetschefen intervjuades. Intervjuerna med medarbetarna utgick ifrån förutbestämda teman vilka var Bemötande, Styrdokument, Ledarskap, kultur och lärande, samt bakgrundsfrågor. Dessutom diskuterades vissa citat ur styrdokument under intervjuerna.       På vårdboendet har medarbetarna arbetat mycket med organisationens styrdokument. Trots det visar resultatet från intervjuerna på att majoriteten av respondenterna var osäkra på innehållet i styrdokument. De har svårt att uttrycka sin förståelse vilket kan bero på att den är implicit kunskap. Istället uppgav de att de lärde sig av varandra eller att de arbetade efter sunt förnuft. Styrdokumenten kändes långt borta i det vardagliga arbetet och respondenterna verkar ha ersatt dem med en gemensam förståelse om hur      4   deras arbete ska utföras. Dock säger flera att styrdokument kan fungera som ett verktyg för reflektion vilket innebär att styrdokumenten ändå är en faktor vid skapandet av den förståelsen. I denna process har enhetschefen vid det undersökta vårdboendet en viktig roll.       Slutsatsen blir att medarbetarnas förståelse för styrdokument är indirekt och i hög grad beroende av organisationskultur och kommunikation med enhetschefen. Implementeringen eller översättningen sker via den gemensamma förståelsen, det vill säga genom till exempel APT och samtal. / This essay investigates the implementation of steering documents within organizations from a sensemaking perspective. Steering documents are seen as an important part of the organizations work but previous research shows that there are reason to question how well this works in practice. There seems to be difficulties when majority of members of the organization on all organizational levels are meant to create understanding around same content.  During 2011, a national value system of the elder health care was implemented in Sweden. This has highlighted the work of the steering document and values within the elder health care.  The empirical background to this study is this work with the national value but the study is limited to the content regarding patient encounter. This subject is especially interesting when the meaning of encounter can have a different meaning to different people depending on the context.  That’s why this study investigates co-workers understanding of the content in the steering document and how the understanding is translated into work.   In the essay theory is presented regarding the steering document, leadership, organizational learning, sensemaking and organizational culture.  Important points in this chapter are: that steering document must be concretized to be used. That leadership is increasingly all about communication and to mediate ideas and values. That learning is a social construction process and that knowledge is subjective. That organizational culture is same visions created through communication. That sensemaking is an incomplete process in which people are constantly trying to understand their world. This investigation was made as a case study at a senior living in Karlstad. Ten co-workers and their head director were interviewed. The interviews with the co-workers were taken from prepared themes which where encounter, steering document, leadership, culture and learning and background questions. Also some quotes from the steering document were discussed during the interviews.  The co-workers at the senior living have worked a lot with the organizational steering document. Still the result from the interviews shows that the majority of the workers where not sure of it´s content. They have difficulties to express their understandings,      6   which may be because it is implicit knowledge. Instead they explained that they have learned from each other or that they were working for common sense.  Steering document felt far away within everyday work and co-workers have replaced it with a common understanding of how their job should be done. However some co- workers say that steering document works as a tool for reflection which means that steering document is a factor for creating understanding. In this process the head director has got a greater roll. Conclusion is that the co-workers understanding for the steering document is indirect and largely dependent on organizational culture and communication with the head director. Implement or translation happens thru the common understanding, which means through APT and discussions.

Tolkning av styrdokument är del av en lärares vardag, men innebär för den skull inte att det är en enkel uppgift. Ett av de krav som lärare måste uppfylla med sin undervisning är att utbildning ska vara likvärdig varhelst i landet den anordnas. Det är just denna problematik som undersökningen berört, med syftet att undersöka likvärdigheten mellan olika lokala dokument för kursen estetisk verksamhet, och då specifikt inom ämnet bild. För att undersöka detta har gymnasieskolor kontaktats i två län med förfrågan om deltagande via bidrag i form av berörda lokala dokument. Resultatet har sedan analyserats utifrån vilken kunskapsprofil som dominerat i dokumenten samt hur likvärdiga dessa kan sägas vara. Det stora bortfall som infunnit sig har gjort att det inte gått att dra några konkret allmängiltiga slutsatser utifrån materialet. Dock kan sägas att indikationer finns att dokumenten kan ses som likvärdiga, men att de kunskapsformer som dominerar till stor del speglar en gammal syn på bildämnet som lever kvar från äldre läroplaner.

Syften med studien är att undersöka läromedelsanvändningen inom textilslöjden. Mina frågeställningar har varit: Vilka läromedel finns det inom textilslöjden? Vilka faktorer är det som påverkat lärarens val av läromedel? Hur använder lärarna läromedel i sin undervisning? Vilken koppling finns det mellan styrdokumenten och läromedlen? Studien har utförts genom att göra kvalitativa intervjuer med lärare, samt undersöka vilka läromedel som fanns att tillgå i textilsalarna. De lärare som deltog i undersökningen arbetar inom ämnet textilslöjd. De är verksamma inom Umeå tätort och undervisar framför allt vid grundskolans senare år. Undersökningen visar att det finns en begränsad tillgång av läromedel att tillgå som är tillverkad specifikt för slöjdämnet. Däremot använder sig textilslöjdslärarna av ett brett läromedelsystem, av vilka den största delen är riktad mot den kommersiella marknaden. Undersökningen visar även att det är vanligt att lärare i slöjdämnen ofta tillverkar eget studiematerial för användning inom undervisningen, vilket i sin tur kan skapa en viss problematik kring den etiska aspekten av läromedelstillverkning. De faktorer som påverkar lärarnas val vid införskaffningen av läromedel är dels ekonomiska, men även vilka läromedel man har möjlighet att få tillgång till styr införskaffningen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur teknikundervisningen ser ut på en högstadieskola och ställa detta i relation till styrdokumenten. Vi vet att styrdokumenten har betydelse för klassrumsverksamheten, men det är relativt okänt hur de påverkar teknikundervisningen utformning och gestaltning. För att få svar på frågan gjordes en djupintervju av elever och lärare med en hermeneutisk ansats, vilket innebar att jag närmade mig problemställningen subjektivt utifrån min egen förståelse. Mitt resultat av studien visar att styrdokumenten är komplexa och svårtolkade. I och med att man inte har givit något konkret innehåll i kursplanen för teknik, utan mer exempel på hur ämnet kan utformas , har detta medfört att det utvecklats olika synsätt på undervisningen. Samtidigt kan jag konstatera att det är nästan ett omöjligt uppdrag att uppfylla samtliga kriterier som styrdokumenten ålägger teknikläraren.

Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma gymnasielärares syn på sitt uppdrag och om denna stämmer överens med styrdokumenten för lärarens uppdrag och de pedagogiska teorier som ligger till grund för dessa. En kvalitativ forskningsmetod användes i form av en enkätundersökning med ett ostrukturerat frågeformulär. 22 yrkesverksamma lärare från två olika gymnasieskolor fick besvara enkäten. Resultatet av enkäten visar att lärarens syn på sitt uppdrag stämmer relativt väl överens med rådande styrdokument och de pedagogiska teorier som speglas i dessa. Dock finns diskrepanser i vad lärarna anser ligga till grund för deras pedagogiska grundsyn och syn på lärarens uppdrag. Lärarna i undersökningen beskriver att det är erfarenhet och utbildning som har lett till den uppfattningen de har om yrket. De nämner även en ny roll i uppdraget som lärare, det vill säga att vara coach åt eleverna och även att de lägger stor vikt på den sociala kompetensen i yrkesutförandet. Slutsatserna vi kan dra av undersökningen är att styrdokumenten måste förankras på ett bättre sätt redan i lärarutbildningen, samt att yrkesverksamma lärare ständigt måste få fortbildning i dessa för att inte stagnera i sitt yrkesutförande.