Denna uppsats undersöker implementeringen av styrdokument i organisationer utifrån ett meningsskapande perspektiv. Styrdokument ses som en viktig del i organisationers arbete men tidigare forskning visar att det finns skäl att ifrågasätta hur väl de fungerar i praktiken. Det föreligger svårigheter när samtliga organisationsmedlemmar på alla organisatoriska nivåer ska skapa förståelse runt samma innehåll.       Under 2011 infördes en nationell värdegrund för äldreomsorgen i Sverige. Detta har aktualiserat arbetet med styrdokument och värdegrund inom äldreomsorgen. Den empiriska bakgrunden till denna studie är detta arbete men studien avgränsas till det innehåll som gäller bemötande. Detta område är särskilt intressant då begreppet bemötande kan ha olika innebörd för olika personer samt beroende på kontexten. Studien undersöker därför medarbetarnas förståelse av innehållet i styrdokument och hur förståelsen översätts i arbetet.       I uppsatsen presenteras teori beträffande styrdokument, ledarskap, organisationslärande, sensemaking och organisationskultur. Viktiga poänger i detta kapitel är: Att styrdokument måste konkretiseras för att kunna användas. Att ledarskap allt mer handlar om kommunikation och att förmedla idéer och värderingar. Att lärande är en social konstruktionsprocess och att kunskap är subjektiv. Att organisationskultur är gemensamma föreställningar, skapade genom kommunikation. Att sensemaking är en ofullständig process i vilken människor ständigt försöker förstå sin omvärld.    Undersökningen genomfördes som en fallstudie på ett vårdboende i Karlstad kommun. Tio medarbetare samt enhetschefen intervjuades. Intervjuerna med medarbetarna utgick ifrån förutbestämda teman vilka var Bemötande, Styrdokument, Ledarskap, kultur och lärande, samt bakgrundsfrågor. Dessutom diskuterades vissa citat ur styrdokument under intervjuerna.       På vårdboendet har medarbetarna arbetat mycket med organisationens styrdokument. Trots det visar resultatet från intervjuerna på att majoriteten av respondenterna var osäkra på innehållet i styrdokument. De har svårt att uttrycka sin förståelse vilket kan bero på att den är implicit kunskap. Istället uppgav de att de lärde sig av varandra eller att de arbetade efter sunt förnuft. Styrdokumenten kändes långt borta i det vardagliga arbetet och respondenterna verkar ha ersatt dem med en gemensam förståelse om hur      4   deras arbete ska utföras. Dock säger flera att styrdokument kan fungera som ett verktyg för reflektion vilket innebär att styrdokumenten ändå är en faktor vid skapandet av den förståelsen. I denna process har enhetschefen vid det undersökta vårdboendet en viktig roll.       Slutsatsen blir att medarbetarnas förståelse för styrdokument är indirekt och i hög grad beroende av organisationskultur och kommunikation med enhetschefen. Implementeringen eller översättningen sker via den gemensamma förståelsen, det vill säga genom till exempel APT och samtal. / This essay investigates the implementation of steering documents within organizations from a sensemaking perspective. Steering documents are seen as an important part of the organizations work but previous research shows that there are reason to question how well this works in practice. There seems to be difficulties when majority of members of the organization on all organizational levels are meant to create understanding around same content.  During 2011, a national value system of the elder health care was implemented in Sweden. This has highlighted the work of the steering document and values within the elder health care.  The empirical background to this study is this work with the national value but the study is limited to the content regarding patient encounter. This subject is especially interesting when the meaning of encounter can have a different meaning to different people depending on the context.  That’s why this study investigates co-workers understanding of the content in the steering document and how the understanding is translated into work.   In the essay theory is presented regarding the steering document, leadership, organizational learning, sensemaking and organizational culture.  Important points in this chapter are: that steering document must be concretized to be used. That leadership is increasingly all about communication and to mediate ideas and values. That learning is a social construction process and that knowledge is subjective. That organizational culture is same visions created through communication. That sensemaking is an incomplete process in which people are constantly trying to understand their world. This investigation was made as a case study at a senior living in Karlstad. Ten co-workers and their head director were interviewed. The interviews with the co-workers were taken from prepared themes which where encounter, steering document, leadership, culture and learning and background questions. Also some quotes from the steering document were discussed during the interviews.  The co-workers at the senior living have worked a lot with the organizational steering document. Still the result from the interviews shows that the majority of the workers where not sure of it´s content. They have difficulties to express their understandings,      6   which may be because it is implicit knowledge. Instead they explained that they have learned from each other or that they were working for common sense.  Steering document felt far away within everyday work and co-workers have replaced it with a common understanding of how their job should be done. However some co- workers say that steering document works as a tool for reflection which means that steering document is a factor for creating understanding. In this process the head director has got a greater roll. Conclusion is that the co-workers understanding for the steering document is indirect and largely dependent on organizational culture and communication with the head director. Implement or translation happens thru the common understanding, which means through APT and discussions.

In this thesis I set out to study how the reading of fictional literature is viewed, legitimatized and operationalized in two educational domains: the recently revised steering documents that all Swedish teachers must relate to, as well as a selection of teaching materials designed for education in the Swedish language for upper secondary school. The teaching material I have studied has been recently updated in order to correspond with the new steering documents. I relate my analysis to previous research about the use of fiction in education, and I also combine my analysis of the two educational domains to see whether the underlying intentions of the steering documents have influenced the revision of the teaching material. The outcome indicates that the steering documents’ previous focus on culture has diminished although a certain insecurity as to how to use the concept and deal with the issue of whose culture should be taught can be identified. The hierarchy between different “subjects” within Swedish language education remains, as well as the ambivalent view on literary canon. The steering documents for upper secondary school Swedish remain remarkably uncritical where the reading of fiction is concerned. In my analysis of the teaching material, I find that while the new steering documents’ focus on methods and concepts from traditional literary criticism has affected the material, it has not resulted in an increase of text-centered assignments in the teaching material.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare år ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument på nationell och internationell nivå föreskriver. Skollagen, läroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för läroplanen. Undersökningen utgick från ett perspektiv där historiemedvetande, i bemärkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum. Den genomfördes i form av en idéanalys där förekomsten av två idéer granskades, dels att miljöhistoria/miljöperspektiv ska finnas med i historieundervisningen, och dels att undervisningen ska skapa handlingsberedskap inför framtiden. Vidare gjordes en jämförelse mellan vad styrdokumenten på de olika nivåerna föreskriver. Resultatet visade att styrdokumenten för grundskolans senare år föreskriver att historieundervisningen ska innehålla ett miljöperspektiv. Det skrivs tydligt fram att undervisningen ska skapa handlingsberedskap inför framtiden, och det uttrycks också att miljöperspektiv kan skapa detta. Det föreskrivs inte att miljöhistoria ska finnas med i historieundervisningen. Två av dokumenten skriver inte fram idéerna alls. Jämförelsen av styrdokumenten på de olika nivåerna visade att de nationella styrdokumenten är föreskrivande och att de internationella styrdokumenten är uppmanande och rekommenderande. Läroplanen har dock fångat upp intentionerna i de internationella styrdokumenten. / The purpose of the essay was to investigate whether the teaching of history in compulsory school should include environmental history. For this assessment an analysis was compiled researching six national and international steering documents. The school law, curriculum and course syllabus for history was analyzed. Also three international documents that form the basis for the curriculum were analyzed. The analysis was made from a perspective where history consciousness , in the context of preparedness for the future, was in the centre. The analysis was conducted in a shape of ideas analysis, where the occurrence of two ideas were investigated, partly if environmental history/environmental perspective should be a part of history teaching, and partly if teaching creates preparedness of action for the future. Furthermore, a comparison between the different level steering documents was made. The results showed that two documents don’t accentuate the ideas at all. The collected evaluation is that the steering documents for the later years of compulsory school prescribe that the teaching of history should contain an environmental perspective. It is clearly stated that teaching should create preparedness for the future, and it is expressed that an environmental perspective can create preparedness for the future. It is not prescribed that environmental history should be included in the teaching. The comparison between the steering documents at the different levels showed that the national steering documents are prescriptive and the international steering documents are requesting and recommending. The curriculum has however captured the intentions of the international governing documents.

The purpose of this essay is to examine how librarians perceive library plans, if they are important for their work and if so, in what ways. In order to analyze this, I have used a phenomenographic approach. My goal, by using this method, is to uncover perceptions and variations among these. The research questions are: What variations of perception of library plans exist among librarians? To what extent can the varied perceptions of library plans be linked to librarians' work? What does the variation of perception say, in relation to the expectations expressed in international and national documents, about library plans? The material used in a phenomenographic analysis consists of interviews. These are analyzed in several steps, which result in categories, so called description categories. My conclusion is, that there are three different ways of perceiving library plans: as steering documents, legitimizing documents and visionary documents. The first category incorporates the impact the library plan has on the actual work. In the second category they use it as a way to show why the library and the profession are needed. The third category is about library plans being visionary documents. These do not develop the work at all. The perceptions are to a great extent in line with the expectations expressed in international and national documents concerning library plans. The library plan is according to these a guideline for managing the library and its services, a way to show its necessity and to assure equal quality among library services.

Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av studie- och yrkesvägledande aktiviteter med barn i åldrarna sju till tolv år. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex examinerade studie- och yrkesvägledare som bedriver studie- och yrkesvägledningsverksamhet med barn i grundskolans år 1-6 eller fungerar som stöd till pedagoger som arbetar med studie- och yrkesorienterande verksamhet med barn i dessa åldrar. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att arbetet måste påbörjas tidigt, helst redan i grundskolans första år, för att målen så som de skrivs fram i de nationella styrdokumenten ska kunna uppnås. De förutsättningar intervjupersonerna menade krävs för att tidig vägledning ska kunna bedrivas är av såväl strukturell som av individuell art. Slutsatsen som drogs var att studie- och yrkesvägledande aktiviteter som påbörjas i grundskolans tidigare år och som följer elevernas kognitiva utveckling kan medverka till att eleverna ökar sina förutsättningar att göra väl underbyggda val i framtiden. / The main purpose of this study was to describe the importance of educational and vocational guidance activities for children, seven to twelve years old. Qualitative interviews were conducted with six guidance counselors engaged in this type of activities or counselors that provides support to educators working with these matters. The result showed that the respondents believe that the work must be started early preferably already the first year in primary school to achieve the objectives of the national steering documents. The conditions interviewees felt necessary for the early guidance to be conducted are both individual and structural, such as economical factors. Conclusion drawn was that educational and vocational guidance activities that start in primary school and follows students' cognitive development can help the students increase their ability to make informed choices in the future.